Vilka är de viktiga övervägandena gällande förhållandet mellan generativ AI och upphovsrätt?
På senare år har utvecklingen av generativ AI, med ChatGPT i spetsen, gjort det möjligt för AI att skapa kreativa innehåll. Generativ AI förväntas dramatiskt öka produktiviteten, men det finns också aspekter som kräver uppmärksamhet när det gäller hanteringen av upphovsrätt under AI:ns inlärnings- och användningsfaser.
Särskilt företag som använder generativ AI i sin verksamhet måste vara medvetna om relationen mellan generativ AI och upphovsrätt samt de risker som är förknippade med detta.
I den här artikeln förklarar vi processen för innehållsskapande med generativ AI och relationen mellan upphovsrättslagen och generativ AI. Vi utforskar också viktiga punkter för att förstå skyddet av upphovsrätt och riskerna för upphovsrättsintrång.
Vad är generativ AI?
Generativ AI, som namnet antyder, refererar till artificiell intelligens som kan skapa innehåll såsom text, bilder och musik. Genom att använda enorma mängder data för att lära sig, kan generativ AI skapa en mängd olika typer av innehåll.
En form av generativ AI är ChatGPT, som kan generera naturliga texter som svar på frågor. ChatGPT har fått stor uppmärksamhet, med en användarbas som nådde 100 miljoner inom två månader. Det förväntas att tekniken bakom generativ AI kommer att fortsätta utvecklas och att användningen av generativ AI inom affärsvärlden kommer att öka.
Viktiga principer att förstå om upphovsrättslagen
Upphovsrättslagen syftar till att skydda rättigheterna för skapare och andra rättighetsinnehavare av verk.
Om någon använder en annan persons verk utan upphovsrättshavarens tillstånd, kan det leda till anspråk på upphovsrättsintrång, vilket inte bara kan resultera i krav på förbud och skadestånd enligt civilrätten, utan även i straffrättsliga påföljder.
Objekt som omfattas av upphovsrättslagen
Enligt upphovsrättslagens artikel 2, paragraf 1, punkt 1, definieras objekt som omfattas av upphovsrätten (verk) som skapande uttryck av tankar eller känslor som tillhör områdena litteratur, vetenskap, konst eller musik.
Artikel 10, paragraf 1 i samma lag listar exempel på verk:
- Språkliga verk som romaner, manus, uppsatser, föreläsningar och andra liknande verk
- Musikaliska verk
- Verk av dans eller pantomim
- Konstverk som målningar, grafik, skulpturer och andra liknande verk
- Arkitektoniska verk
- Kartor eller vetenskapliga teckningar, diagram, modeller och andra grafiska verk
- Filmverk
- Fotografiska verk
- Programverk
är inkluderade.
Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare
Upphovsmannen är den som har skapat verket, medan upphovsrättsinnehavaren är den som innehar upphovsrätten.
Upphovsrätten delas in i två kategorier: personlighetsrättigheter och egendomsrättigheter (förmögenhetsrättigheter).
Personlighetsrättigheter inkluderar rätten till offentliggörande, namnangivelse och rätten att skydda verket mot förvanskning. Dessa rättigheter är exklusiva för upphovsmannen och kan inte överlåtas eller ärvas.
Å andra sidan kan egendomsrättigheter, som inkluderar reproduktionsrätt, framföranderätt, visningsrätt, rätt till offentlig överföring, berättarrätt, utställningsrätt, distributionsrätt, överlåtelse, utlåningsrätt, översättnings- och bearbetningsrätt samt rätten att använda sekundära verk, delvis eller helt överlåtas.
Begränsningar av upphovsrätten
Att använda någon annans verk utan tillstånd utgör ett intrång i upphovsrätten, men det finns undantag för privat bruk, citat och återgivning, där upphovsrätten är begränsad, vilket gör det möjligt att använda verk utan upphovsrättshavarens tillstånd.
Kopiering för privat bruk innebär att man kopierar ett verk för användning inom en begränsad krets, som till exempel för en själv eller nära bekanta. Att kopiera en musik-CD för att spela för familjen är till exempel inte ett upphovsrättsintrång även om det görs utan upphovsrättshavarens tillstånd.
På samma sätt, om man citerar eller återger ett verk under förutsättning att källan anges och vissa villkor uppfylls, utgör det inte heller ett upphovsrättsintrång.
Relationen mellan generativ AI och upphovsrätt
Generativ AI lär sig från en stor mängd data (inklusive upphovsrättsskyddat material) som finns på internet och andra ställen, och skapar innehåll baserat på denna information. Därför är det viktigt att förstå relationen och riskerna med upphovsrätt när man använder generativ AI.
När man överväger relationen mellan generativ AI och upphovsrätt, måste man skilja mellan två skeden: utvecklingsstadiet för generativ AI och användningsstadiet för generativ AI.
Referens: Kulturbyrån | Om relationen mellan AI och upphovsrätt
Upphovsrättstänkande under AI:s utvecklings- och inlärningsfas
Generativ AI utvecklas genom att skapa en stor databas med inlärningsdata som AI:n sedan lär sig från.
Under denna utvecklings- och inlärningsfas är det enligt upphovsrättslagen artikel 30.4 tillåtet att använda upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd, i princip. Detta gäller dock inte om användningen överskrider vad som anses nödvändigt eller om det skadar upphovsrättsinnehavarens intressen på ett orättvist sätt.
En situation där upphovsrättsinnehavarens intressen skadas på ett orättvist sätt kan vara när man kopierar verk från en databas som säljs för informationsanalys i syfte att använda dem för AI-inlärning.
Relaterad artikel: Är webbskrapning av bilder ett brott mot upphovsrätten? Juridiska frågor om maskininlärning förklaras
Upphovsrättstänkande under användningsfasen av generativ AI
Bedömningen av upphovsrättsintrång för bilder och annat innehåll som skapats med generativ AI är densamma som för vanliga verk.
Att använda skapade bilder för privat betraktande anses vara en kopia för privat bruk och utgör inte ett upphovsrättsintrång, men om bilden säljs eller används på annat sätt kan det utgöra ett upphovsrättsintrång.
Under användningsfasen av generativ AI bedöms eventuellt upphovsrättsintrång på samma sätt som för vanliga verk, baserat på likhet och beroende av det skapade innehållet.
Med likhet menas att det skapade innehållet har samma eller liknande kreativa uttryck som ett befintligt verk. Beroende innebär att man bedömer om innehållet har skapats baserat på ett befintligt verk. Om det bedöms att upphovsrätten har intrångts,
Om användningen av det skapade innehållet utgör ett upphovsrättsintrång, kan upphovsrättsinnehavaren kräva skadestånd och förbud mot fortsatt användning. Dessutom kan man bli föremål för straffrättsliga påföljder, såsom fängelse i upp till tio år eller böter på upp till 10 miljoner yen, och i fallet med juridiska personer kan böter upp till 300 miljoner yen utdömas.
Relaterad artikel: Upphovsrättsintrång genom bilder ‘Skadeståndets storlek’ och två rättsfall förklaras
Fall där innehåll skapat med generativ AI kan utgöra upphovsrättsintrång
För att innehåll skapat med generativ AI ska anses utgöra ett upphovsrättsintrång måste det finnas ett beroendeförhållande och likheter med befintliga upphovsrättsskyddade verk. Det finns ännu inga klara åsikter eller riktlinjer för denna bedömningsgrund, och det är nödvändigt att noggrant följa utvecklingen framöver.
De bedömningskriterier som diskuteras vid tidpunkten för skrivandet inkluderar:
- Om skaparen av innehållet kände till det aktuella upphovsrättsskyddade verket
- Om det aktuella upphovsrättsskyddade verket ingick i datamängden som användes för träning
- Om prompten (instruktionen till den generativa AI:n) använde det aktuella upphovsrättsskyddade verket eller uttryck som är starkt relaterade till det
Dessa är förslag som har framförts. Slutligen kommer det att vara upp till domstolarna att avgöra varje enskilt fall.
Framtida trender gällande generativ AI och upphovsrätt
I nuläget krävs det i princip inte tillstånd från upphovsrättsinnehavaren när upphovsrättskyddade verk används som träningsdata för utveckling av AI enligt den japanska upphovsrättslagen (Japanese Copyright Law).
Om upphovsrättsinnehavarens rättigheter orättvist skadas krävs dock tillstånd, men eftersom denna “orättvisa skada” för närvarande är ganska begränsad, sägs Japan ha en av de mest liberala upphovsrättsregleringarna för AI-träning bland industriländerna, och det finns en möjlighet att regleringen kommer att skärpas i framtiden.
Med fördjupningen av diskussionerna kring generativ AI och upphovsrätt samt framstegen inom AI-tekniken, ser vi fram emot ytterligare lagstiftning och ackumulering av rättsliga bedömningar.
Sammanfattning: Konsultera en advokat angående generativ AI och upphovsrätt
När man överväger förhållandet mellan generativ AI och upphovsrätt är det nödvändigt att skilja mellan två skeden: utvecklingsstadiet av generativ AI och användningsstadiet. Relationen mellan generativ AI och upphovsrätt är komplex och innehåller många diskussionspunkter. Det är svårt att säga att debatten har varit helt uttömmande i dagsläget, och det är viktigt att hålla ett öga på framtida utvecklingar.
Om upphovsrätten kränks kan det leda till krav på förbud enligt civilrätten, skadeståndskrav, eller till och med straffrättsliga sanktioner, vilket också kan skada företagets image. Därför rekommenderas det att så snart som möjligt konsultera en advokat som är kunnig inom IT-relaterad lagstiftning angående generativ AI och upphovsrätt.
Information om åtgärder från vår byrå
Monoliths juridiska byrå har omfattande erfarenhet inom IT, särskilt internet och juridik. AI-verksamhet medför många juridiska risker, och stöd från advokater som är experter på juridiska frågor relaterade till AI är avgörande. Vår byrå erbjuder avancerat juridiskt stöd för AI-verksamheter, inklusive ChatGPT, genom ett team av AI-kunniga advokater och ingenjörer. Vi tillhandahåller tjänster som utformning av kontrakt, granskning av affärsmodellers laglighet, skydd av immateriella rättigheter och hantering av integritetsfrågor. Mer information finns i artikeln nedan.
Monoliths juridiska byrås expertisområden: AI-juridik (inklusive ChatGPT och liknande)
Category: IT
Tag: ITTerms of Use