Kan det bli ett brott att publicera någons foto utan tillstånd? En genomgång av möjliga juridiska åtgärder

I takt med att det blivit allt enklare för alla att lägga upp bilder och videor på sociala medier, har det också blivit vanligare att folk olovligen laddar upp andras fotografier.

Om du upptäcker att dina bilder har laddats upp på sociala medier utan ditt medgivande, behöver du inte bara finna dig i det.

I den här artikeln förklarar vi varför det att lägga upp någon annans bilder på sociala medier utan tillstånd kan utgöra en olaglig kränkning av ‘porträtträtten’. Vi kommer även att gå igenom ‘porträtträtt’, ‘rätten till privatliv’ och ‘publicitetsrätt’ mer i detalj, och presentera vilka juridiska åtgärder som är möjliga att vidta när bilder används utan tillåtelse, genom att inkludera specifika exempel och rättsfall.

Kan det bli brott att lägga upp någons foto på sociala medier utan tillstånd?

För att börja med slutsatsen: bara det att lägga upp någons foto på sociala medier utan tillstånd utgör inte en kränkning av rätten till ens eget porträtt. Rätten till ens eget porträtt innebär att en individ har kontroll över användningen av sin egen bild, men att kränka denna rätt är inte i sig ett brott enligt strafflagen.

Därför, om du lägger upp någon annans foto på sociala medier utan deras tillstånd, kommer du inte att bli arresterad eller bötfälld bara för det. Men om du, utöver att posta fotot, också utför någon av följande handlingar, kan du bli åtalad för brott:

• Förtal: Om du lägger till falsk information till fotot som kan skada personens sociala anseende.
• Ärekränkning: Om du lägger till nedsättande kommentarer till fotot som kan skada personens värdighet.

Om du blir åtalad för dessa brott kan du inte bara bli dömd till fängelse eller böter som en kriminell påföljd, utan du kan också bli stämd för skadestånd i en civilrättslig process.

Tre rättigheter som berörs när man olovligen publicerar någons foto

I dagens samhälle, där det blivit vardagligt att posta bilder på sociala medier, kan olovlig uppladdning av någon annans foto leda till oväntade problem.

Särskilt riskerar man att kränka tre rättigheter: rätten till eget porträtt, rätten till privatliv och rätten till publicitet, vilket inte sällan kan leda till juridiskt ansvar. Vi kommer här att förklara dessa rättigheter mer ingående.

Rätten till eget porträtt

Rätten till eget porträtt innebär att man har rätt att inte bli fotograferad, använd eller offentliggjord av andra utan tillstånd. Denna rätt kan även ses som en del av rätten till privatliv.

Rätten till eget porträtt tolkas som en del av de grundläggande rättigheterna till lycka och personlighet enligt konstitutionen och är inte uttryckligen kodifierad i lag, men erkänns juridiskt genom rättspraxis som en rättighet som bör skyddas.

Rätten till eget porträtt är en viktig rättighet för att skydda individens värdighet och privatliv, och att olovligen fotografera någon eller posta bilder på sociala medier kan innebära en kränkning av denna rättighet. Att respektera rätten till eget porträtt är också en oumbärlig del av att bygga smidiga sociala relationer.

Rätten till privatliv

Rätten till privatliv är rätten att inte få sina privata angelägenheter offentliggjorda av andra utan tillstånd, samt rätten att själv hantera och kontrollera information om sig själv.

Detta inkluderar specifikt följande rättigheter:

• Rätten att skydda privatlivets hemlighet: Rätten att inte få personlig information (såsom namn, adress, familjesituation, sociala relationer, medicinsk historia etc.) offentliggjord utan sitt samtycke.
• Rätten att kontrollera personlig information: Rätten att själv bestämma hur ens personliga information samlas in, används och offentliggörs.
• Rätten att bevara ensamhet och stillhet: Rätten att utan inblandning från andra säkra tid och utrymme för att vara ensam.

Rätten till privatliv är en oumbärlig rättighet för att skydda individens värdighet och personlighet och tolkas som en del av rätten till lycka enligt konstitutionen.

I det moderna samhället har hanteringen av personlig information blivit allt viktigare med spridningen av internet och sociala medier. Att respektera rätten till privatliv och hantera information på ett lämpligt sätt är en viktig fråga inte bara för individen utan för hela samhället.

Rätten till publicitet

Rätten till publicitet är rätten för kända personer som artister, idrottare och andra med en viss berömmelse att dra ekonomisk nytta av sin popularitet och sitt namn. Detta inkluderar specifikt följande rättigheter:

• Rätten att kontrollera kommersiellt bruk av sitt porträtt: Rätten att själv bestämma hur ens foto eller namn används i produkter eller reklam.
• Rätten att förhindra olovlig användning av sitt porträtt: Rätten att förhindra att ens foto eller namn används kommersiellt utan tillstånd.
• Rätten att skydda värdet av sitt porträtt: Rätten att skydda det kommersiella värdet av ens foto eller namn.

Rätten till publicitet erkänns främst för personer vars porträtt har ett ekonomiskt värde, såsom kändisar och artister. För allmänheten erkänns vanligtvis inte rätten till publicitet, och frågor om olovlig användning av bilder fokuserar huvudsakligen på rätten till eget porträtt och rätten till privatliv.

Till exempel kan användning av en känd persons besök för reklam utan tillstånd eller olovlig användning av en kändisbild på en produktförpackning innebära en kränkning av rätten till publicitet.

Rätten till publicitet spelar en viktig roll i att skydda de ekonomiska aktiviteterna hos kända personer. Mer information om rätten till publicitet finns på följande sida:

Relaterad artikel: Vad är rätten till publicitet? Förklaring av skillnaden från rätten till eget porträtt och situationer som kan innebära kränkning av rättigheten[ja]

Fyra kriterier som gör olovlig användning av fotografier till en rättighetsintrång

Rätten till en persons avbild är inte uttryckligen kodifierad i lag, vilket innebär att det inte finns några klara riktlinjer för bedömning.

Men utifrån tidigare rättsfall har det blivit vanligt att främst följande fyra kriterier används som bedömningsgrund.

Om det är möjligt att identifiera en person från ett fotografi

När man publicerar fotografier eller videor är frågan om de avbildade personerna kan identifieras en av kriterierna för att bedöma intrång i porträtträtten. Om ansiktet är i fokus och tydligt igenkännbart, eller om personen är huvudmotivet och framträder tydligt i bilden eller videon, kan det leda till att det anses vara ett intrång i porträtträtten.

Även om bilden är bearbetad med till exempel ett mosaikfilter, kan det fortfarande räknas som ett intrång i porträtträtten om personen kan identifieras.

Å andra sidan, om en person bara syns i bakgrunden, är suddig, eller blandad i en folkmassa och inte kan identifieras, då anses det inte vara ett intrång i porträtträtten. Detsamma gäller om en person av misstag fångas på bilden och inte kan identifieras som en individ.

Hur spridningsbar är den publicerade informationen?

Den potentiella spridningen av bilder och videor på den plats där de publiceras är också en av kriterierna för att bedöma intrång i rätten till eget bild.

Om bilder eller videor publiceras utan tillstånd på sociala medier som X (tidigare Twitter) eller Instagram, eller på internetforum där ett obestämt antal personer kan se dem, anses spridningsbarheten vara hög. Detta ökar sannolikheten för att det ska anses vara ett intrång i rätten till eget bild.

Å andra sidan, om bilder eller videor på en smartphone visas för en vän, eller endast för en liten grupp människor som familj och nära vänner, anses spridningsbarheten vara låg och det betraktas inte som ett intrång i rätten till eget bild. Publicering på sociala medier som är tillgängliga för alla har en mycket hög spridningsbarhet, vilket gör det lättare att fastställa ett intrång i rätten till eget bild.

Om platsen för fotografering är en offentlig plats

Om den plats där fotograferingen ägde rum är en offentlig plats eller ett privat område är en viktig faktor när man bedömer intrång i rättigheter såsom rätten till ens eget bild.

Om en bild tas i ett privat område som någons hem, ett hotellrum, ett sjukrum eller vid en begravningsplats, där utomstående normalt inte har tillträde, ökar sannolikheten för att det ska anses vara ett intrång i rätten till ens eget bild. Dessa platser är utrymmen där individens privatliv bör skyddas starkt, och olovlig fotografering kan anses vara en handling som skadar personens värdighet.

Å andra sidan, om en bild tas på en plats som en väg, en park eller en evenemangsplats där en obestämd mängd människor fritt kan komma och gå, är det mindre sannolikt att det anses vara ett intrång i rätten till ens eget bild. Dessa platser anses vara utrymmen där det redan är troligt att man blir sedd av andra.

Om fotograferingsplatsen är en offentlig plats eller ett privat område är en viktig faktor i bedömningen av rättighetsintrång, men det är inte den enda avgörande faktorn. Situationen där fotograferingen skedde och hur bilden offentliggörs är exempel på andra omständigheter som också beaktas i en helhetsbedömning.

Olovlig fotografering och publicering

Porträtträttigheten är en rättighet som skyddar individer från att bli fotograferade eller publicerade utan sitt samtycke. Därför kan publicering av foton eller videor utan den avbildades tillstånd potentiellt innebära en kränkning av porträtträtten. Å andra sidan, om man har fått tillstånd från personen i fråga för både fotografering och publicering, utgör det inte en kränkning av porträtträtten.

Fotografering och publicering är separata handlingar, och det är viktigt att få tillstånd för båda.

Till exempel, om någon har gett sitt tillstånd till att bli fotograferad men inte till publicering, kan det bli en fråga om porträtträttskränkning vid publiceringen. “Jag gav tillstånd till fotografering, men jag förväntade mig inte att bli publicerad” – även i sådana fall kan det röra sig om en kränkning av porträtträtten. Tillstånd för fotografering och publicering är två olika saker, och även om det inte fanns någon avsikt att publicera vid fotograferingstillfället, måste man få tillstånd igen innan publicering.

Det finns dock situationer, som vid sportevenemang, där fotografering kan förväntas och där den avbildade antingen samarbetar med fotograferingen eller inte motsätter sig den. I sådana fall kan det tolkas som att personen underförstått har gett sitt samtycke till fotograferingen. I dessa situationer kan det vara så att det inte anses vara en kränkning av porträtträtten.

För att undvika kränkning av porträtträtten är det nödvändigt att i förväg inhämta samtycke från den avbildade för både fotografering och publicering.

Fall där foton publicerats utan tillstånd – rättsfall

På senare år har problemen med olovlig användning av foton och videor på sociala medier som X (tidigare Twitter) och Instagram ökat dramatiskt. Här presenterar vi faktiska fall där en domstol har godkänt kärandens argument.

Ett fall på X (tidigare Twitter) där skadestånd beviljades

På X (tidigare Twitter) har det förekommit ett fall där en privat tagen bild i bundet tillstånd kopierades utan tillstånd och postades utan personens godkännande.

I detta fall hävdade käranden att dennes upphovsrätt, rätt till eget porträtt och rätt till privatliv hade kränkts. Domstolen erkände offrets påståenden och dömde förövaren att betala totalt 471 500 yen i skadestånd för intrång i bland annat privatlivet (Tokyos distriktsdomstol, 27 september Heisei 30 (2018)[ja]).

Denna dom visar att olovlig användning av foton och videor på sociala medier som X (tidigare Twitter) kan leda till juridiskt ansvar för kränkning av rätt till eget porträtt och privatliv.

Ett fall på X (tidigare Twitter) där en begäran om information offentliggjordes

En intressant dom om begäran om information offentliggjordes av Niigatas distriktsdomstol på X (tidigare Twitter) (Niigatas distriktsdomstol, 30 september Heisei 28 (2016)[ja]).

I detta fall hade bilder på kärandens barn postats på X (tidigare Twitter) utan tillstånd, tillsammans med falsk information. Käranden, ett par, begärde att X (tidigare Twitter) skulle avslöja postarens IP-adress, och använde denna information för att begära att internetleverantören skulle avslöja postarens identitet.

Domstolen konstaterade att “det är uppenbart att rätten till eget porträtt har kränkts” och beordrade internetleverantören att avslöja postarens information. Denna dom blir en viktig referenspunkt när man vidtar juridiska åtgärder mot kränkningar av rätten till eget porträtt på sociala medier som X (tidigare Twitter).

Kränkningar av rätten till eget porträtt på Instagram och YouTube med flera

Kränkningar av rätten till eget porträtt kan också inträffa på andra plattformar.

På Instagram fortsätter fall där ansiktsbilder postas utan tillstånd. Det är särskilt vanligt att bilder som personen själv har gjort offentliga kopieras utan tillstånd. För att förhindra att dina egna ansiktsbilder används utan din tillåtelse är det viktigt att se över Instagrams integritetsinställningar och vidta lämpliga åtgärder.

Likaså på YouTube, bloggar och forum finns det fall där videor där individers ansikten tydligt kan identifieras laddas upp utan tillstånd. En persons ansikte eller gestalt är vanligtvis privat information som man inte vill ska ses av en obestämd mängd människor, och att publicera detta utan tillstånd utgör en kränkning av rätten till eget porträtt.

Juridiskt ansvar vid olovlig publicering av personfoton

Om ditt foto publiceras utan ditt medgivande kan du hålla uppladdaren juridiskt ansvarig. Här förklarar vi de juridiska åtgärder som kan vidtas mot olovlig publicering av foton på sociala medier och liknande plattformar.

Ansökan om interimistiskt förbud

Om ett foto som tagits utan tillstånd publiceras på nätet, krävs omedelbara åtgärder. I sådana fall kan man använda sig av en ansökan om interimistiskt förbud. Ett interimistiskt förbud är ett domstolsbeslut som temporärt reglerar rättsförhållandet i brådskande fall, innan huvudrättegången (till exempel en skadeståndsrättegång) äger rum.

Vid intrång i porträtträtten kan publicering av ett foto på nätet orsaka irreparabel skada. Genom att ansöka om ett interimistiskt förbud kan man få domstolen att beordra ett stopp för publiceringen av fotot innan domen i huvudmålet faller.

Krav på skadestånd och ersättning för kränkning i civilrättsligt ansvar

Om ditt foto publiceras på nätet och din porträtträtt kränks, kan du hålla uppladdaren ansvarig i civilrättslig mening och kräva skadestånd, inklusive ersättning för kränkning.

Skadan från en kränkning av porträtträtten består främst av ersättning för psykiskt lidande, kallat ersättning för kränkning. Beloppet för ersättningen varierar beroende på intrångets omfattning och den psykiska smärtans storlek, men ligger vanligtvis på några tiotusentals till några hundratusentals kronor. Om publiceringen av fotot även innehåller förtal eller nedsättande innehåll kan ersättningen bli ännu högre.

Möjlighet att förfölja brottsligt ansvar vid förtal

Olovlig publicering av foton på sociala medier kan innebära mer än bara civilrättsliga problem; det kan även leda till brottsligt ansvar. Om fotot eller inlägget innehåller förtal eller nedsättande innehåll kan det utgöra brott mot förtalslagen eller lagen om ärekränkning.

Förtalsbrottet är ett brott som begås när någon offentligt förolämpar en person. Om någons anseende sänks eller de förolämpas offentligt kan det räknas som förtal.

Ärekränkningsbrottet begås när någon offentligt presenterar fakta som sänker en persons sociala anseende. Till exempel kan att posta ett foto med falskt innehåll som skadar någons rykte i de flesta fall räknas som ärekränkning. För att förfölja brottsligt ansvar måste offret lämna in en polisanmälan eller en stämningsansökan.

Polisen utreder och om det finns tillräckligt med bevis skickas ärendet vidare till åklagaren. Åklagaren beslutar om åtal ska väckas och om det blir åtal följer en rättegång. Beroende på rättegångens utfall kan brottspåföljder utdömas.

Hur man hanterar olovlig publicering av fotografier

Om du eller någon nära dig har blivit utsatt för olovlig publicering är det viktigt att agera på rätt sätt. Här förklarar vi tre åtgärder: “Konsultera polisen”, “Begär borttagning av fotot” och “Sök juridisk rådgivning”.

Konsultera polisen

Att kränka någons rätt till sitt eget porträtt är en fråga om rätten till privatliv och är i grunden inte en brottslig handling. Därför är det möjligt att polisen inte kommer att agera om du endast rapporterar en kränkning av porträtträtten. Men om det finns hotfulla meddelanden, förtal, om det rör sig om olovlig fotografering, stalking, spridning av pornografiskt material eller hämndporr, ökar sannolikheten för att polisen kommer att ingripa.

Till exempel i följande fall:

• Om hotfulla meddelanden som “Jag ska döda dig” eller “Jag ska tända eld på ditt hus” har skickats tillsammans med fotot
• Om falska anklagelser som “tjuv” eller “bedragare” har spridits tillsammans med fotot
• Om olovligt tagna foton eller videor har publicerats
• Om pornografiska bilder har publicerats utan samtycke

Om du misstänker att dessa brott har begåtts, tveka inte att kontakta polisen.

Polisen kommer att lyssna på din berättelse, kontrollera eventuella bevis och avgöra om en utredning ska inledas.

Begär borttagning av fotot

Om du har blivit utsatt för en kränkning av din porträtträtt, bör du först försöka begära att bilden tas bort av den plattform där den har publicerats. Många sociala medier och internetforum som X (tidigare Twitter), Instagram och Facebook har särskilda formulär där du kan ansöka om att få innehåll borttaget på grund av kränkning av porträtträtten. Använd dessa formulär för att snabbt begära borttagning.

När du begär borttagning, kom ihåg att:

• Ange den specifika URL:en till fotot eller videon
• Beskriv konkret hur porträtträtten har kränkts
• Skicka in identitetshandlingar eller liknande

Tyvärr garanterar inte alltid en ansökan via dessa formulär att innehållet kommer att tas bort. Vissa företag kan vara långsamma med att svara eller kan vägra att ta bort innehållet. I sådana fall kan det vara nödvändigt att överväga rättsliga åtgärder.

Det kan innebära att man via domstol begär att få ut information om den som postat innehållet och sedan direkt kräver att personen tar bort det eller inleder en skadeståndstalan. Följande artikel förklarar detta mer i detalj.

Relaterad artikel: Vad innebär en begäran om att avslöja information om avsändaren?[ja]

Sök juridisk rådgivning

När du överväger rättsliga åtgärder är det rekommenderat att först konsultera en advokat för att avgöra om den publicerade bilden faktiskt utgör en kränkning av dina rättigheter.

• Om den faktiskt publicerade bilden utgör en rättighetskränkning
• Om du bör begära borttagning eller skadestånd
• Om det är nödvändigt med rättsliga åtgärder som tillfälliga förordnanden

Dessa bedömningar kräver juridisk expertis, och genom att konsultera en advokat kan du få lämpliga råd och stöd.

Genom att anlita en advokat kan du också underlätta förhandlingar med den andra parten. När en advokat är inblandad är det mer sannolikt att motparten tar saken på allvar. Även om det innebär en kostnad, finns det många fördelar med att anlita en advokat, så det är värt att överväga.

Sammanfattning: Olovlig publicering av foton är inte brottsligt men kan leda till civilrättsligt ansvar

Olovlig publicering av foton på sociala medier är en olaglig handling som kränker personliga rättigheter såsom rätten till eget porträtt och privatliv.

I princip leder det inte till straffrättsliga påföljder, men beroende på omständigheterna kan det utgöra brott som förolämpning eller förtal, vilket kan resultera i straffrättsligt ansvar. På civilrättslig nivå är det också möjligt att vidta rättsliga åtgärder såsom skadeståndskrav eller en stämningsansökan för att få ett oönskat agerande att upphöra.

Om dina foton har publicerats utan tillstånd är följande åtgärder viktiga att vidta:

• Begär att bäraren av mediet tar bort bilden
• Konsultera en advokat för att överväga rättsliga åtgärder

Särskilt att konsultera en advokat är avgörande för att avgöra lämpliga åtgärder och skydda dina eller dina näras rättigheter. Låt inte saken bero utan sök professionell hjälp och agera bestämt.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå har en omfattande erfarenhet inom IT, särskilt när det gäller internet och juridik. På senare år har spridningen av skadligt ryktesspridning och förtal på nätet, känd som “digitala tatueringar”, orsakat allvarlig skada. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera dessa “digitala tatueringar”. Följande artikel innehåller mer detaljerad information.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: Digital Tattoo[ja]