【Juni Reiwa 7 (2025)】Vad är det nya "Fängelsestraffet" som skapas genom ändringar i strafflagen? Förklaring av ändringens betydelse och fyra nyckelpunkter

I juni 2025 (Reiwa 7), kommer de långvariga strafformerna fängelsestraff och straffarbete att avskaffas i Japan och ersättas med ett nytt straff, “kåkstraff”. Efter juni kommer fängelsestraff och straffarbete att förenas till en enda form av straff, kåkstraffet.

De traditionella straffbestämmelserna har varit på plats i över ett sekel och under årens lopp har synen på straff och dess funktioner omvärderats. Denna reform av strafflagen markerar en betydande vändpunkt i den kriminella politiken.

I denna artikel kommer vi inte bara att introducera innehållet i den aktuella reformen, utan också att utförligt förklara dess bakgrund och betydelse.

Vad är “kårfängelse”? Skillnaden mellan fängelse och fängsling under japansk lag

“Kårfängelse” är en strafftyp som infördes i en strafflagsreform som lades fram av Japans justitieministerium till parlamentet i mars under Reiwa 4 (2022). Denna reform kommer att förändra systemet för frihetsberövande straff.

Frihetsberövande straff innebär straff där den dömdes fysiska frihet tas ifrån dem, och det finns för närvarande tre typer: fängelse, fängsling och häktning. Med denna reform avskaffas skillnaden mellan fängelse och fängsling, och de ersätts med “kårfängelse”. Detta innebär att en enhetlig typ av frihetsberövande straff kommer att genomföras.

↓

I det tidigare systemet för frihetsberövande straff var arbete obligatoriskt för fängelsestraff, medan det var frivilligt för fängsling. I verkligheten har dock “många som dömts till fängsling deltagit i arbete på begäran (enligt lagen om behandling av kriminella och fångar, artikel 93), vilket gör att det inte längre finns någon mening med att skilja mellan fängelse och fängsling baserat på om arbete är obligatoriskt eller inte” (Kenji Takeuchi och Takeshi Honjo, “Criminal Policy Studies”).

Med kårfängelse kommer beslutet om att utföra arbete att baseras på de individuella egenskaperna hos varje fånge. Istället för obligatoriskt arbete kommer fokus att ligga på förbättrings- och rehabiliteringsvägledning för att förhindra återfall i brott.

I den reviderade strafflagen tas den tidigare artikel 13 (fängsling) bort, och artikel 12, stycke 1 och 2, ändras medan ett nytt stycke 3 införs.

Före reformen Strafflagen Artikel 12, stycke 2
“Fängelse innebär att den dömde hålls i ett kriminalvårdsinrättning och utför bestämt arbete.”

Före reformen Strafflagen Artikel 13, stycke 2【Borttagen i reformen】
“Fängsling innebär att den dömde hålls i en kriminalvårdsinrättning.”

↓

Efter reformen Strafflagen Artikel 12, stycke 2

“Kårfängelse innebär att den dömde hålls i en kriminalvårdsinrättning.”

Efter reformen Strafflagen Artikel 12, stycke 3【Nytt i reformen】

“Den som dömts till kårfängelse kan få utföra nödvändigt arbete eller få nödvändig vägledning för att främja förbättring och rehabilitering.”

Genom införandet av kårfängelse blir det tydligt i strafflagen att arbete inte är ett medel för att påföra lidande för fången, utan ett sätt att främja deras rehabilitering och återanpassning till samhället, och att arbete samt förbättrings- och utbildningsvägledning betraktas som likvärdiga behandlingsmetoder med samma karaktär.

Historiken bakom unifieringen av frihetsstraff i Japan

Debatten om att avskaffa skillnaden mellan fängelse och straffarbete och istället ena frihetsstraffen har funnits sedan före kriget. Under 1960-talet togs frågan upp på allvar i samband med en omfattande översyn av strafflagen, men försöken rann ut i sanden.

Men den nuvarande straffrättsliga reformen, som innefattar skapandet av ett nytt system för frihetsberövande straff, har genomförts utan större motstånd. Varför är det så? Låt oss ta en titt på bakgrunden till reformen.

Fyra nyckelpunkter bakom reformen av strafflagen i Japan

Det japanska justitieministeriet anger att syftet med denna reform är att “ytterligare förbättra behandlingen av fångar i kriminalvårdsanstalter”. (Källa: Justitieministeriet “Anledningar till reformen av strafflagen och andra lagar”[ja])

Det finns flera bakomliggande faktorer till detta.

Behovet av att skilja mellan fängelse och straffarbete minskar i Japan

Enligt den japanska brottsviteboken för Reiwa 6 (2024), var antalet personer dömda till fängelse 14,033 (99,6 %), till straffarbete 49 personer (0,3 %) och till häkte 3 personer (0,0 %). Dessutom var 81,8 % av de som dömdes till straffarbete sysselsatta med arbete (per slutet av mars Reiwa 6 (2024), från “Brottsviteboken för Reiwa 6″[ja]).

Som dessa data visar, har betydelsen av att skilja mellan fängelse och straffarbete minskat i Japan.

Förfrågningar från arbetsplatsen i fängelset

Om man tänker efter finns det bland äldre och personer med funktionsnedsättning de som har svårt att utföra arbete. Trots detta finns det enligt japansk strafflag ett krav på att fångar som avtjänar fängelsestraff ska utföra arbete, vilket har lett till att man tvingar fram arbete och får dem att utföra det.

För fångar som har svårt att leva i samhället på grund av bristande utbildning kan det vara bättre att erbjuda undervisning för att förbättra deras kunskaper än att låta dem utföra arbete. Men även här är arbete obligatoriskt, vilket gör att det inte finns tillräckligt med tid för att erbjuda sådan undervisning.

Det har påpekats att kravet på att fångar ska utföra arbete utgör en utmaning för deras rehabilitering och återanpassning till samhället.

Japans regerings åtgärder för att förebygga återfall i brott

Tidigare har straffrättsliga påföljder haft en stark betoning på bestraffning, och det har påpekats att stödet för rehabilitering och återanpassning till samhället för de dömda har varit otillräckligt. Dessutom har de dömda traditionellt grupperats efter deras brottsliga tendenser, utan att alltid ta hänsyn till den brottsliga handlingen eller åldern.

Därför har regeringen, under en policy att stärka effektiv behandling baserad på empirisk forskning och bevis, anpassad till varje individs egenskaper, satt upp ett kvantitativt mål att minska andelen individer som återvänder till fängelse inom två år med 20% över en tioårsperiod (Heisei 24 (2012) “Omfattande åtgärder för att förebygga återfall”).

Som en del av dessa åtgärder har den första planen för att främja förebyggande av återfall inkluderat vägledning och träning i korrektionsanstalter för att förvärva kommunikationsfärdigheter och affärsetikett.

Hantering av unga fångar under japansk lag

I ljuset av denna bakgrund uppstod en direkt anledning till införandet av fängelsestraff. Det var diskussionen om att sänka tillämpningsåldern för ungdomslagen (Juvenile Law).

Om tillämpningsåldern för ungdomslagen sänks till under 18 år, kommer ungdomslagen inte längre att gälla för 18- och 19-åringar, vilket innebär att de kommer att kunna dömas till straff. Emellertid har de befintliga förfarandena enligt ungdomslagen möjliggjort flexibla åtgärder anpassade till ungdomars egenskaper och har varit väl ansedda ur perspektivet av förbättringsutbildning och återfallsprevention för ungdomar. Därför ansågs det nödvändigt att ompröva innehållet och verkställigheten av straff för 18- och 19-åringar och därmed behovet av att se över behandlingen av alla fångar i stort. Till exempel, 18- och 19-åringar är vanligtvis i åldern för gymnasie- och universitetsstudenter, men om de döms till straff, kan de inte ägna tillräckligt med tid åt studier för att förbättra sina akademiska kunskaper eftersom arbete är obligatoriskt.

I detta sammanhang har den lagstiftande rådgivande kommittén för ungdoms- och straffrätt till justitieministern lämnat ett yttrande som inkluderar förslaget att “förenhetliga fängelse och fängslande som ett nytt frihetsberövande straff”.

Hantering av införandet av förvaringsstraff i Japan

Förvaringsstraffet, som skapats mot denna bakgrund, har gradvis blivit mer definierat. Enligt rapporter kommer fångar att delas in i 24 olika korrigeringstyper, inklusive grupper fokuserade på ålder såsom “behandling av ungdomar”, “behandling av yngre åldersgrupper” och “äldreomsorg”, samt “välfärdsstöd” för de med psykiska sjukdomar, där fångarna kommer att få individuell behandling anpassad efter deras specifika behov.

Referens: 21 januari 2025, Mainichi Shimbun | “Förvaringsstraff” översikt avslöjad: Stöd för rehabilitering av fångar i 24 kurser för att förebygga återfall[ja]

För att hantera införandet av förvaringsstraffet i Japan, pågår förberedelserna i full fart inom fängelser och andra kriminalvårdsinrättningar, men det finns också utmaningar på plats. Till exempel ska personer med olika typer av straff i princip hållas åtskilda. Med införandet av förvaringsstraffet kommer fängelserna att ha en blandning av förvaringsstrafffångar och fängelsestrafffångar, vilket kräver att deras bostadsutrymmen separeras. Detta kommer inte bara att kräva ytterligare personal, utan det finns också en oro för brist på fysiskt utrymme.

Sammanfattning: Konsultera en advokat vid brottmål

Införandet av fängelsestraff från och med den 1 juni 2025 (Reiwa 7) markerar en betydande vändpunkt i det japanska straffrättsliga systemet. Denna reform syftar till att prioritera rehabilitering och återintegrering av fångar i samhället samt att säkerställa samhällets säkerhet genom att förebygga återfall i brott.

Men om du blir inblandad i ett brottmål är det bäst att anlita en advokat som specialist. Om du till exempel blir arresterad i ett brottmål, kan du välja att inte ha en advokat före eller efter åtal i frivilliga försvarsfall. Dock kan det vara mycket nackdelaktigt för en misstänkt eller åtalad att inte ha en advokat, så det är rekommenderat att anlita en.

Även om du inte har ekonomiskt utrymme, kan det finnas möjligheter att använda system som “det japanska systemet för rättsligt biträde till brottsmisstänkta” eller “offentligt utsedda försvarsadvokater”. Om du blir misstänkt eller åtalad i ett brottmål i Japan, överväg definitivt att utnyttja dessa system.

Vår byrås åtgärdsförslag

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma med hög expertis inom IT och juridik, särskilt när det gäller internet och lagstiftning. Vår byrå erbjuder tjänster som innefattar en djup förståelse för våra klienters affärsmodeller och verksamheter, identifierar potentiella juridiska risker och stödjer säkerställandet av laglighet i deras affärsverksamhet. Vi beskriver detta mer detaljerat i artikeln nedan.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: IT & Startup Corporate Legal Services[ja]