Aktieutbyte och aktieöverföring enligt japansk bolagsrätt: En förklaring av förfarandet för att etablera ett fullständigt moder-dotterbolagsförhållande

När företag strävar efter tillväxtstrategier blir M&A och omstrukturering inom koncernen viktiga alternativ. Särskilt kan det uppstå ett behov av att etablera ett fullständigt moder-dotterbolagsförhållande för att snabba upp beslutsfattandet och maximera synergieffekterna för hela koncernen genom att göra ett företag till ett helägt dotterbolag. Den japanska bolagslagen (Japan) erbjuder två huvudsakliga metoder för att skapa sådana fullständiga moder-dotterbolagsförhållanden: “aktiebyte” och “aktieöverföring”. Aktiebyte används ofta när ett befintligt företag vill göra ett annat företag till ett helägt dotterbolag och används frekvent i M&A-sammanhang. Å andra sidan är aktieöverföring en typisk metod när man vill etablera ett nytt holdingbolag och placera ett eller flera verksamhetsbolag som helägda dotterbolag under dess paraply. En stor fördel med dessa system är att de möjliggör en 100% kontrollrelation genom majoritetsbeslut vid bolagsstämman, utan att behöva få individuellt samtycke för aktieöverföring från alla aktieägare, inklusive de som motsätter sig. På grund av denna kraftfulla effekt är procedurerna strikt reglerade av den japanska bolagslagen, och det är avgörande för företagsledare och juridiska ansvariga att förstå detaljerna exakt. I denna artikel kommer vi att förklara definitionerna av aktiebyte och aktieöverföring enligt den japanska bolagslagen, skillnaderna mellan de två systemen, samt den specifika procedurens flöde, baserat på juridiska grunder.

Översikt över Aktieswap och Aktieöverföring i Japan

Aktieswap och aktieöverföring är båda organisationsomstruktureringar som skapar ett fullständigt moder-dotterbolagsförhållande. Den centrala skillnaden mellan dem ligger i om det fullständiga moderbolaget är ett “befintligt företag” eller ett “nybildat företag”. Denna grundläggande skillnad bestämmer syftet och ramen för respektive system.

Vad är Aktieswap?

Aktieswap definieras i artikel 2, punkt 31 i den japanska bolagslagen som “ett aktiebolag som låter ett annat aktiebolag eller ett gemensamt bolag förvärva alla dess utestående aktier”. I denna process är det företag som förvärvar aktierna och blir det fullständiga moderbolaget redan ett existerande företag. Aktierna i det företag som blir ett fullständigt dotterbolag överförs helt till moderbolaget, och aktieägarna i dotterbolaget får i utbyte aktier i moderbolaget eller kontanter. Efter aktieswapen fortsätter det fullständiga dotterbolaget att existera som en juridisk person, vilket möjliggör en smidig och gradvis integration av verksamheten utan att behöva ändra nödvändiga tillstånd, anställningsavtal eller affärskontrakt. På grund av denna egenskap används aktieswap främst som ett verktyg för M&A, med syftet att ta ett företag under sitt paraply som ett fullständigt dotterbolag.

Vad är Aktieöverföring?

Aktieöverföring definieras i artikel 2, punkt 32 i den japanska bolagslagen som “ett eller flera aktiebolag som låter ett nybildat aktiebolag förvärva alla dess utestående aktier”. Den största egenskapen hos denna process är att det fullständiga moderbolaget “nyligen bildas” genom aktieöverföringsprocessen. Ett eller flera befintliga företag låter det nybildade företaget förvärva alla sina aktier och blir därmed dess fullständiga dotterbolag. Som ett resultat blir det nybildade företaget ett holdingbolag som ansvarar för att samordna de strategiska riktlinjerna för sina dotterbolag. Aktieöverföring används när ett enskilt företag övergår till en holdingbolagsstruktur (enskild aktieöverföring) eller när flera företag bildar ett gemensamt moderbolag för att genomföra en jämlik företagsintegration (gemensam aktieöverföring).

Denna skillnad i moderbolagets natur återspeglas även i namnen på de dokument som utgör grunden för processen. Eftersom aktieswap är en överenskommelse mellan två eller flera befintliga juridiska enheter, fastställs dess innehåll genom ett “aktieswapavtal”. Å andra sidan, eftersom aktieöverföring är en självständig handling där befintliga företag samtidigt omstrukturerar sin organisation och bildar ett ännu icke-existerande nytt företag, fastställs dess innehåll genom en “aktieöverföringsplan”.

Jämförelse av de två systemen under japansk lag

Att förstå de juridiska ramarna och de praktiska användningsområdena för aktiebyte och aktieöverföring är av yttersta vikt när man väljer en lämplig metod för företagsomstrukturering i Japan. Den mest grundläggande skillnaden mellan de två är om det fullständiga moderbolaget är ett befintligt företag eller ett nybildat företag, och denna skillnad ger upphov till flera viktiga olikheter.

För det första skiljer sig de dokument som utgör grunden för proceduren. Som tidigare nämnts, baseras aktiebyte på ett “aktiebytesavtal” som dokumenterar överenskommelsen mellan parterna, medan aktieöverföring baseras på en “aktieöverföringsplan” som fungerar som en ritning för det nya företagets etablering.

För det andra skiljer sig tidpunkten för när omstruktureringen träder i kraft. Effekten av ett aktiebyte inträder på det “ikraftträdandedatum” som parterna fastställt i aktiebytesavtalet. Å andra sidan inträder effekten av en aktieöverföring på dagen då registreringen av det nybildade fullständiga moderbolaget är slutförd. Därför kan man inte i förväg fastställa ett specifikt datum för ikraftträdande i ett avtal vid aktieöverföring.

På grund av dessa skillnader är de huvudsakliga användningsområdena för de två systemen också tydligt åtskilda. Aktiebyte används vanligtvis när ett befintligt företag förvärvar ett annat företag genom M&A eller för att placera ett dotterbolag under full kontroll inom en redan existerande företagsgrupp. Å andra sidan är aktieöverföring en lämplig metod för att etablera ett holdingbolag som ansvarar för hela gruppens affärsstrategi eller när flera företag genomför en affärsintegration på lika villkor.

De huvudsakliga skillnaderna sammanfattas i tabellen nedan.

Förfarande för Aktieswap

Förfarandet för aktieswap fortskrider genom flera steg som fastställs i den japanska bolagslagen. Strikta krav ställs för att skydda intressenter som aktieägare och borgenärer.

Ingåendet av ett aktiebytesavtal under japansk bolagsrätt

Processen för aktiebyte inleds med att ett “aktiebytesavtal” ingås mellan det företag som blir helägt moderbolag och det företag som blir helägt dotterbolag. Vanligtvis kräver ingåendet av detta avtal godkännande från respektive företags styrelse. Enligt Japans bolagslag, artikel 768, punkt 1, måste avtalet innehålla vissa obligatoriska uppgifter (lagstadgade uppgifter), och avtal som saknar dessa uppgifter är ogiltiga. De huvudsakliga lagstadgade uppgifterna är följande:

• Företagsnamn och adress för både helägt moderbolag och helägt dotterbolag
• Uppgifter om ersättning som ska ges till aktieägarna i det helägda dotterbolaget (till exempel antalet aktier i moderbolaget och hur de beräknas, kontanter, obligationer, teckningsoptioner etc.)
• Uppgifter om fördelningen av ersättningen
• Villkor för när det helägda dotterbolaget har utfärdat teckningsoptioner och dessa ska ersättas med moderbolagets teckningsoptioner
• Datum då aktiebytet träder i kraft (ikraftträdandedatum)

Förhandsinformation och Godkännande av Bolagsstämman under Japansk Bolagsrätt

Efter att ett aktiebytesavtal har ingåtts måste båda företagen tillhandahålla den information som aktieägare och borgenärer behöver för att granska innehållet i aktiebytet. Enligt Japansk Bolagsrätt, artikel 782 (heltägt dotterbolag) och artikel 794 (heltägt moderbolag), måste “förhandsinformationsdokument” som innehåller lagstadgade uppgifter finnas tillgängliga på huvudkontoret från en bestämd dag, såsom två veckor före bolagsstämman. De specifika detaljer som ska inkluderas i detta förhandsinformationsdokument beskrivs utförligt i Japansk Bolagsrätts genomförandeförordning (till exempel artikel 184) och omfattar bland annat innehållet i aktiebytesavtalet och frågor om ersättningens rimlighet.

Vidare måste aktiebytet godkännas genom ett “särskilt beslut” vid bolagsstämmor för både det heltägda moderbolaget och det heltägda dotterbolaget, innan dagen för dess ikraftträdande. Ett särskilt beslut kräver i princip att aktieägare som innehar majoriteten av de röstberättigade aktierna är närvarande, och att minst två tredjedelar av de närvarande aktieägarna röstar för beslutet, vilket är ett förstärkt beslutsvillkor (Japansk Bolagsrätt, artikel 309, paragraf 2, punkt 12).

Rätt till inlösen av aktier för motstående aktieägare under japansk bolagsrätt

Aktieutbyte beslutas genom majoritetsbeslut, men för att skydda intressena hos aktieägare som motsätter sig detta, erkänner den japanska bolagsrätten rätten till “inlösen av aktier”. Detta innebär att aktieägare som motsätter sig aktieutbytet kan kräva att företaget köper deras aktier till ett “rättvist pris” (japansk bolagslag, artikel 785). För att utöva denna rätt måste aktieägaren meddela företaget om sin avsikt att motsätta sig aktieutbytet innan bolagsstämman och faktiskt rösta emot det på stämman. Därefter måste de formellt begära inlösen av aktierna från 20 dagar före till dagen före ikraftträdandet.

En viktig aspekt här är tolkningen av “rättvist pris”. Detta pris är inte specifikt definierat i lagen, och om parterna inte kan komma överens, kommer domstolen slutligen att fastställa det. Japanska rättsfall ger viktiga riktlinjer för beräkningen av detta “rättvisa pris”. Särskilt i Tokyo tingsrätts beslut den 14 mars 2008 (det tidigare Kanebo-fallet) fastställdes att “rättvist pris” är det pris som aktierna skulle ha haft om omorganisationen inte hade godkänts, det så kallade “Nakariseba-priset”. Denna synpunkt syftar till att eliminera oskäliga påverkan på aktiekursen genom offentliggörandet av aktieutbytet och skydda minoritetsaktieägare. Vidare fastställdes i samma beslut att eftersom minoritetsaktieägare tvingas lämna företaget mot sin vilja på grund av majoritetens beslut, bör ingen prisnedsättning tillämpas på grund av illikviditet (svårighet att sälja på marknaden) eller brist på kontroll (att vara i minoritet). Detta rättsliga beslut har stor praktisk påverkan på hur företag bör säkerställa rättvisan i ersättningen vid aktieutbyte.

Om förhandlingarna om priset inte når en överenskommelse inom 30 dagar från ikraftträdandet, kan aktieägaren eller företaget ansöka hos domstolen om prisbestämning inom de följande 30 dagarna.

Kreditorinvändningsförfarande under Japansk Bolagsrätt

Vid aktieutbyte fortsätter det helägda dotterbolagets juridiska personlighet att existera, och dess tillgångar och skulder överförs oförändrade, vilket innebär att borgenärernas ställning i princip inte påverkas direkt. Därför krävs inte alltid borgenärsskyddsförfaranden (kreditorinvändningsförfarande) som vid fusioner. Detta förfarande blir nödvändigt endast i specifika fall där det finns en risk att borgenärernas intressen kan skadas.

Enligt Japansk Bolagsrätt, artikel 789 och artikel 799, är de huvudsakliga situationerna där kreditorinvändningsförfarande krävs följande:

• För borgenärer till det helägda dotterbolaget: När moderbolaget övertar skulder relaterade till obligationslån med teckningsoptioner som det helägda dotterbolaget har utfärdat i samband med aktieutbytet.
• För borgenärer till moderbolaget: När annan egendom än moderbolagets aktier (till exempel kontanter) överlämnas som ersättning till aktieägarna i det helägda dotterbolaget. Detta beror på att moderbolagets tillgångar flödar utanför företaget.

Om förfarandet är nödvändigt måste företaget offentliggöra detta i den officiella tidningen och individuellt meddela kända borgenärer, samt ge dem minst en månad för att framföra invändningar. Om en borgenär framför en invändning, måste företaget i princip antingen betala skulden till den borgenären, erbjuda lämplig säkerhet, eller anförtro lämpliga tillgångar till ett förvaltningsbolag eller liknande.

Ikraftträdande och Efterföljande Offentliggörande

På den dag som fastställts i aktiebytesavtalet träder den juridiska effekten av aktiebytet i kraft, och det helägda moderbolaget förvärvar samtliga aktier i det helägda dotterbolaget. Aktierna överlämnas till dotterbolagets aktieägare som ersättning. Efter ikraftträdandet måste båda företagen utan dröjsmål upprätta ett “efterföljande offentliggörandedokument” som beskriver resultatet av aktiebytet. Detta dokument ska hållas tillgängligt på respektive huvudkontor i sex månader från ikraftträdandedagen, i enlighet med den japanska bolagslagen (Japan) artikel 791. Innehållet i det efterföljande offentliggörandedokumentet regleras av den japanska bolagslagens tillämpningsföreskrifter artikel 190, och inkluderar bland annat förfarandet för aktieinlösen.

Förfarandet för Aktieflyttning i Japan

Förfarandet för aktieflyttning liknar på många sätt aktieutbyte, men det finns några viktiga skillnader på grund av att en ny helägd moderbolag etableras.

Upprättande av Aktieflyttningsplan

Processen för aktieflyttning börjar med att det bolag som ska bli ett helägt dotterbolag upprättar en “aktieflyttningsplan”. Enligt artikel 773 i den japanska bolagslagen måste denna plan innehålla lagstadgade uppgifter. Utöver de uppgifter som anges i aktieutbytesavtalet är information om det nyetablerade helägda moderbolaget avgörande i aktieflyttningsplanen. De huvudsakliga lagstadgade uppgifterna är följande:

• Syfte, företagsnamn, huvudkontorets adress och det totala antalet aktier som kan emitteras av det nyetablerade helägda moderbolaget
• Andra bestämmelser i det nyetablerade helägda moderbolagets bolagsordning
• Namn på de styrelseledamöter som utses vid etableringen av det nyetablerade helägda moderbolaget
• Antalet aktier i det nyetablerade moderbolaget som ska överlämnas till aktieägarna i det helägda dotterbolaget och metoden för deras beräkning
• Information om aktiekapitalet och reservfonden för det nyetablerade helägda moderbolaget

Relaterade Förfaranden och Ikraftträdande

Efter upprättandet av aktieflyttningsplanen följer en serie förfaranden, inklusive förhandsinformation (artikel 803 i den japanska bolagslagen), godkännande genom särskilt beslut vid bolagsstämman, rätt för motstående aktieägare att begära inlösen av aktier (artikel 806 i den japanska bolagslagen), och vid behov, borgenärers invändningsförfarande (artikel 810 i den japanska bolagslagen). Dessa förfaranden liknar de vid aktieutbyte.

Dock skiljer sig tidpunkten för ikraftträdande avsevärt. Aktieflyttningen träder i kraft den dag då registreringen av etableringen av det helägda moderbolaget, som fastställts i aktieflyttningsplanen, slutförs hos rättsmyndigheten. Genom denna registrering föds det helägda moderbolaget som en juridisk person och förvärvar samtidigt alla aktier i det helägda dotterbolaget.

Efter ikraftträdandet är det nyetablerade helägda moderbolaget och det helägda dotterbolaget skyldiga att gemensamt upprätta efterföljande informationsdokument och hålla dem tillgängliga på respektive huvudkontor i sex månader från ikraftträdandedagen (artikel 811 i den japanska bolagslagen, artikel 210 i bolagsförordningen).

Förenklade och Summariska Förfaranden under Japansk Bolagsrätt

Den japanska bolagsrätten tillåter förenklade förfaranden där godkännande från bolagsstämman kan utelämnas om påverkan på aktieägarna är minimal eller om det redan finns en stark kontrollrelation. Detta är en rationell systemdesign som balanserar skyddet av aktieägarnas rättigheter med kraven på en smidig företagsledning. Att förstå dessa förfaranden är praktiskt viktigt för att snabbt och effektivt genomföra organisationsomstruktureringar.

Förenklad Aktiebyte

“Förenklad aktiebyte” är ett system där beslut från moderbolagets bolagsstämma kan utelämnas om aktiebytet har liten påverkan på moderbolagets finansiella ställning (Japansk bolagsrätt, artikel 796, paragraf 2). För att tillämpa detta förfarande får det totala värdet av ersättningen som ges till aktieägarna i det helägda dotterbolaget (såsom moderbolagets aktier eller kontanter) inte överstiga en femtedel (20%) av moderbolagets nettotillgångar. Dock, även om detta krav är uppfyllt, krävs godkännande från bolagsstämman om en aktieägare som innehar mer än en sjättedel av moderbolagets totala röstberättigade aktier meddelar sitt motstånd mot aktiebytet inom två veckor efter att ha mottagit meddelande eller offentliggörande från företaget.

Summarisk Aktiebyte

“Summarisk aktiebyte” är ett system där beslut från dotterbolagets bolagsstämma kan utelämnas om det redan finns en stark kontrollrelation mellan de inblandade företagen. Detta förfarande tillämpas när moderbolaget innehar mer än 90% av rösträtterna i det helägda dotterbolaget, vilket utgör en “speciell kontrollrelation” (Japansk bolagsrätt, artikel 784, paragraf 1, artikel 796, paragraf 1). I denna situation är resultatet av en bolagsstämma i dotterbolaget uppenbart, och därför är godkännande inte nödvändigt för att minska den administrativa bördan. Dock kan summarisk förfarande inte användas i vissa undantagsfall, såsom när ersättningen består av överlåtelsebegränsade aktier och det helägda dotterbolaget inte är ett publikt bolag.

Sammanfattning

Aktiebyten och aktieöverföringar är kraftfulla och flexibla juridiska verktyg som erbjuds av den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law) för att etablera ett 100% helägt moder-dotterbolagsförhållande. Aktiebyten är lämpliga för M&A där ett befintligt företag blir moderbolag, medan aktieöverföringar passar för att skapa ett nytt moderbolag, bygga en holdingstruktur eller genomföra en jämlik företagsfusion. Båda metoderna kan binda minoritetsaktieägare genom ett särskilt beslut vid bolagsstämman, samtidigt som de innehåller strikta bestämmelser för att skydda intressenter, såsom aktieägares rätt att kräva aktieinlösen och borgenärers invändningsförfaranden under specifika omständigheter. Dessa processer är komplexa och kräver noggrann planering och juridisk expertis, eftersom det är viktigt att följa lagstadgade tidsfrister och upplysningsskyldigheter.

Monolith Law Office har omfattande erfarenhet och expertis i att representera ett stort antal klienter, både inhemska och internationella, i frågor som rör aktiebyten, aktieöverföringar och andra komplexa omstruktureringar enligt japansk bolagslag. Vår byrå har flera tvåspråkiga advokater, inklusive engelsktalande med utländska advokatlicenser, vilket gör det möjligt för oss att smidigt erbjuda internationella klienter en konsekvent och omfattande support från strategisk planering till kontraktsskrivning, vägledning vid bolagsstämmor och efterlevnad av olika juridiska processer. Om du behöver specialiserad hjälp med de frågor som diskuterats i denna artikel, tveka inte att kontakta oss.