MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Vad är 'Japanska bruksmodellsrätten'? En lättförståelig förklaring av skillnaden mellan den och 'Japanska patentlagen

General Corporate

Vad är 'Japanska bruksmodellsrätten'? En lättförståelig förklaring av skillnaden mellan den och 'Japanska patentlagen

“Kapsyler för PET-flaskor”, “futonklappare” och “stämpeldynfria stämplar (allmänt kända som Shachihata)”… Vad dessa tre har gemensamt är att de alla är lagligt skyddade som “nyttighetsmodeller”. En nyttighetsmodell är en typ av immateriell rättighet som vi ofta stöter på i vardagen, eller för att uttrycka det enkelt, en “mindre uppfinning”. Även om det inte finns någon anmärkningsvärd teknisk utveckling, om det finns en ny funktion som har skapats, kan det bli föremål för en nyttighetsmodell.

Låt oss nu förklara vad en nyttighetsmodell är.

Verktygsnyttighetsrätt och patenträtt

Tidigare nämnde vi “mindre uppfinningar”, men den professionella definitionen av verktygsnyttighetsrätt är “rätten som erkänns för skapandet av tekniska idéer som utnyttjar naturlagar”. Det kan verka likt patenträtt, men vad är skillnaderna mellan dessa två?

Den största skillnaden mellan verktygsnyttighetsrätt och patenträtt är att det för verktygsnyttighetsrätt inte krävs lika mycket nyhet eller framsteg som för patenträtt.

Verktygsnyttighetslagen (definition)

Artikel 2 I denna lag betyder “uppfinning” skapandet av tekniska idéer som utnyttjar naturlagar.

Patentlagen (definition)
Artikel 2 I denna lag betyder “uppfinning” de mer avancerade skapandena av tekniska idéer som utnyttjar naturlagar.

En annan skillnad mellan de två är att verktygsnyttighetsrätt inte kräver samma nivå av avanceradhet som patenträtt, därför kallas det i verktygsnyttighetslagen för “uppfinning” snarare än “uppfinning”. Även om de båda skyddar skapandet som har uppstått från idéer och uppfinningar, är verktygsnyttighetsrätt till för att skydda skapandet som inte är så tekniskt avancerat eller innovativt att det kan kallas en uppfinning.

Även skyddet för verktygsnyttighetsrätt är begränsat till “saker som rör form, struktur eller kombination av varor” enligt artikel 3 i verktygsnyttighetslagen. Metoduppfinningar och uppfinningar av tillverkningsmetoder för varor registreras inte som verktygsnyttigheter. Detsamma gäller för programvara och kemiska ämnen, och om skydd för dessa söks måste ett patentansökan göras.

Vad är ett bruksmodellrätt?

Det största hindret för att erhålla ett patent är granskningen. Om din uppfinning inte uppfyller både kraven för att vara en uppfinning (användning av naturlagar, svår att reproducera, hög grad av kreativitet etc.) och kraven för att vara ett patent (användbart inom industrin, progressivt etc.), kommer den inte ens att bli föremål för granskning.

Bruksmodellrätt och registrering utan granskning

Å andra sidan, till skillnad från patent, följer bruksmodeller en princip om registrering utan granskning. I en ansökan om registrering av en bruksmodell granskas inte det faktiska innehållet, och om det inte finns några fel i registreringsansökan eller liknande dokument, kommer en bruksmodellrätt att registreras i patentregistret som Patentverket hanterar inom ungefär ett halvår.

När du ansöker om att registrera en bruksmodell betalar du de första tre årens registreringsavgift (årsavgift) till Patentverket tillsammans med ansökningsförfarandet. Bruksmodellrätten uppkommer genom registrering i patentregistret, och ett offentligt meddelande om innehållet i den registrerade bruksmodellen (bruksmodellpubliceringsbulletinen) utfärdas av Patentverket.

Denna bruksmodellrätt upphör efter tio år från ansökningsdagen. Men om du inte fortsätter att betala registreringsavgiften till Patentverket, kommer rätten att upphöra.

En giltig bruksmodellrätt har samma effekt som en giltig patenträtt. Detta innebär att innehavaren av en bruksmodellrätt har exklusiv rätt att genomföra den registrerade bruksmodellen (uppfinningen som har registrerats som en bruksmodell) som en verksamhet, inklusive icke-vinstdrivande verksamheter. Dessutom kan innehavaren av en bruksmodellrätt licensiera (licensiera) eller överföra rätten att genomföra den registrerade bruksmodellen till andra.

Fördelar med bruksmodellrätt

Med en bruksmodellrätt får du inte nödvändigtvis samma skydd som med ett patent, och eftersom det inte finns någon granskning, finns det mer att göra när du behöver utöva dina rättigheter. Men det faktum att det är lätt att registrera är ändå den största fördelen med en bruksmodellrätt.

Dessutom, om det är inom tre år från ansökan om en bruksmodell, kan du byta till att ansöka om ett patent för samma kreativa innehåll. I det fallet anses du ha ansökt om ett patent retroaktivt till tidpunkten för ansökan om bruksmodellen. Om du till exempel vill skydda dina rättigheter först eftersom det tar tid att ansöka om ett patent, kan du först ansöka om en bruksmodell, som är lätt att registrera, och sedan ansöka om ett patent när du är redo.

Nackdelar med bruksmodellrätt

Å andra sidan, trots att registreringen är enkel, finns det naturligtvis nackdelar. Som nämnts tidigare är skyddsperioden för ett patent 20 år, medan skyddsperioden för en bruksmodellrätt är hälften så lång, dvs. 10 år.

Dessutom, eftersom en bruksmodellrätt som inte har granskats i förväg kan ifrågasättas för dess giltighet, måste innehavaren av en bruksmodellrätt ansöka till generaldirektören för Patentverket när han eller hon vill begära en injunktion eller skadestånd från en annan part. Det är nödvändigt att varna den andra parten efter att ha presenterat en utvärderingsrapport om bruksmodellen, kallad “bruksmodellteknisk utvärderingsrapport”, som är ett bedömningsmaterial om giltigheten som skapats av granskaren som mottog ansökan. Jämfört med patenträtter ökar antalet steg och ansträngningar för att begära en injunktion eller skadestånd.

Eftersom bruksmodeller registreras utan granskning, är det mer troligt att det finns skäl till ogiltighet än för patent. Om du kan bedöma att det finns skäl till ogiltighet, kan du svara på varningen om intrång. Dessutom, om en ogiltig bedömning bekräftas genom att begära en ogiltig bedömning, kommer bruksmodellrätten att upphöra.

Om innehavaren av en bruksmodellrätt varnar eller utövar sina rättigheter mot en annan part och en bedömning som ogiltigförklarar registreringen av bruksmodellen bekräftas, är innehavaren av bruksmodellrätten ansvarig för att kompensera den andra parten för den skada som orsakats av varningen eller utövandet av rättigheterna. Men om du varnar eller utövar dina rättigheter baserat på en bruksmodellteknisk utvärderingsrapport som inte förnekar giltigheten av bruksmodellrätten, eller om du varnar eller utövar dina rättigheter med tillbörlig försiktighet, uppstår inget ansvar för skadestånd.

Detta är en risk som inte finns när du utövar en patenträtt, och det är något du bör vara medveten om innan du ansöker om registrering av en bruksmodell eller utövar en bruksmodellrätt.

Kränkning av bruksmodellsrätt

Kränkning av bruksmodellsrätt, liksom patentintrång, delas upp i direkt och indirekt intrång, där direkt intrång kan delas upp i ordalydelseintrång och jämnhetintrång.

Kränkning av bruksmodellsrätt
・Direkt intrång (ordalydelseintrång och jämnhetintrång)
・Indirekt intrång

Först och främst, för att ett intrång ska kunna fastställas, krävs det att målprodukten eller målmetoden uppfyller alla konstituerande krav. Om intrånget saknar något av de konstituerande kraven, anses det inte vara ett intrång. Detta kallas ordalydelseintrång vid direkt intrång.

Å andra sidan, även om en del av de konstituerande kraven skiljer sig, om det är inom samma tekniska område, finns det en rättsprincip som försöker ge lämpligt skydd genom att tolka ordalydelsen något utökat. Detta kallas jämnhetsteorin, och även om det finns skillnader mellan de konstituerande kraven och den misstänkta intrångsprodukten, om följande fem krav uppfylls, bedöms den aktuella produkten som jämn med den konstruktion som anges i patentkravets omfattning och tillhör undantagsvis det tekniska området för patentuppfinningen.

  1. Den del som skiljer sig är inte en väsentlig del av patentuppfinningen (icke-väsentlighet)
  2. Även om den del som skiljer sig ersätts i målprodukten, kan målet för patentuppfinningen uppnås och samma funktion/effekt kan uppnås (utbytbarhet)
  3. Det är lätt för en person inom branschen att tänka på att ersätta den del som skiljer sig vid tillverkning av målprodukten etc. (utbytbarhet)
  4. Målprodukten etc. är inte identisk med eller lätt att förutsäga från den kända tekniken vid tidpunkten för patentansökan för patentuppfinningen
  5. Det finns inga särskilda omständigheter, såsom att målprodukten etc. medvetet uteslöts från patentkravets omfattning under patentansökningsförfarandet för patentuppfinningen

Dessutom, även om det inte uppfyller alla konstituerande krav och därför inte kan kallas för direkt intrång, kan vissa handlingar, som till exempel leverans av specialdelar som endast används i intrångsprodukter, sägas ha en mycket hög sannolikhet att framkalla direkt intrång, och därför blir det indirekt intrång för vissa handlingar med en mycket hög sannolikhet att framkalla direkt intrång.

https://monolith.law/corporate/patent-infringement-judgment-criteria-case-law[ja]

Rättsfall kring nyttjanderätten för bruksmodeller

Det finns ett fall där ett företag som huvudsakligen tillverkar och säljer sportbalansstödutrustning och sportkläder, och som innehar nyttjanderätten för en bruksmodell kallad “fotstödspad”, hävdade att produkterna som tillverkas och säljs av ett annat företag, vars huvudsakliga verksamhet är försäljning av varor på internet, tillhör det tekniska området för uppfinningen relaterad till nyttjanderätten för bruksmodellen. På grundval av detta krävde de att produktionen, överföringen etc. av de anklagade produkterna skulle stoppas och att produkterna skulle förstöras.

I detta mål hade det anklagade företaget ursprungligen köpt in produkter från det klagande företaget för försäljning, men de slutade göra det och började utveckla och sälja sina egna produkter.

Om intrång i formulering

I rättegången delades först uppfinningens konstituerande element i följande sju delar, och det fanns ingen tvist om detta.

Uppdelning av uppfinningens konstituerande element

① Inpassad på undersidan av tåbasen,

② Material som är flexibelt och elastiskt,

③ En tåstödspadd,

④ En horisontell del placerad mellan övre kanten av bollpartiet på fotens undersida och nedre kanten av fingertopparna på åtminstone andra, tredje, fjärde och lillfingret,

⑤ Består av en första, andra och tredje utbuktning som var och en passar mellan åtminstone andra och tredje fingret, tredje och fjärde fingret, och fjärde fingret och lillfingret,

⑥ Övre ytan av paddens horisontella del och båda sidorna av de tre paddutbuktningarna är mjukt böjda så att de kan passa tätt mot undersidan av varje fingers bas,

⑦ En tåstödspadd som hålls mot fotens undersida mellan andra och tredje fingret och mellan tredje och fjärde fingret, med halvcirkelformade sidor mellan första och andra utbuktningen och mellan andra och tredje utbuktningen genom att åtminstone första och andra utbuktningen sträcker sig långt i höjdled.

Domstolen bedömde om dessa konstituerande element uppfylls i formuleringen och fastslog att den svarande produkten uppfyller de konstituerande elementen ①, ②, ③, ⑤, ⑦ i formuleringen, men att den inte kan erkännas som uppfyllande delar av de konstituerande elementen ④ och ⑥ i formuleringen, och förnekade därmed intrång i formuleringen.

Om likvärdig intrång

Men angående denna skillnad, för det första kravet (icke-väsentlig del) ansågs det vara “inte tillhörande den väsentliga delen som grundar den inneboende funktionseffekten”, för det andra kravet (utbytbarhet) ansågs det vara “även om konstruktionselementen ④ och ⑥ ersätts med svarandens produktkonstruktion, anses det ge samma funktionseffekt som den aktuella uppfinningen”, för det tredje kravet (utbytbarhet) ansågs det vara “det var möjligt för en person inom branschen att lätt föreställa sig att ersätta delarna som rör skillnaderna mellan konstruktionselementen ④ och ⑥ och svarandens produkt vid tillverkningstidpunkten för den relevanta produkten etc.”, för det fjärde och femte kravet ansågs det vara “på sidan som bestrider upprättandet av likvärdighet, bör det förstås att det finns ett ansvar att argumentera och bevisa särskilda omständigheter, såsom att den relevanta produkten etc. lätt kunde antas från den kända tekniken, eller att den relevanta produkten etc. medvetet uteslöts från uppfinningens omfång, men i detta fall finns det inga argument eller bevis för dessa”, och det ansågs att svarandens produkt tillhör den tekniska omfattningen som är likvärdig med den aktuella uppfinningen, och likvärdigt intrång erkändes.

Och angående skadebeloppet som uppstod för kärandebolaget på grund av svarandens intrångsaktiviteter,

Artikel 29.1 i den japanska lagen om bruksmodeller (實用新案法) tillåter att i händelse av intrång i bruksmodellsrätten eller den exklusiva rätten att genomföra, när intrångaren överför ett objekt som utgör intrånget, kan beloppet som erhålls genom att multiplicera beloppet av vinst per enhet av objektet som bruksmodellsrättsinnehavaren eller den exklusiva rätten att genomföra kunde ha sålt om det inte hade varit för intrånget, med antalet överförda objekt, betraktas som skadebeloppet som bruksmodellsrättsinnehavaren eller den exklusiva rätten att genomföra har lidit. “Vinst per enhet” bör tolkas som beloppet (marginalvinst) som erhålls genom att dra av kostnaden för tillverkning etc. och de extra kostnader som krävdes för tillverkning och försäljning från försäljningspriset på produkten.

Dom av Osaka District Court den 17 mars 2016 (2016年3月17日大阪地方裁判所判決)

Och beordrade betalning av 147,906,617 yen i skadebelopp och 15,000,000 yen i advokatkostnader, totalt 162,906,617 yen, samt förbud mot tillverkning, överföring etc. av produkter.

Det är ett exempel som kan ses även för andra produkter att ett företag som köpte in produkter från kärandebolaget och sålde dem började sälja intrångsprodukter som de utvecklade själva, och det kan sägas vara en vanlig problem i bruksmodellsrätten.

https://monolith.law/corporate/intellectual-property-infringement-risk[ja]

Sammanfattning

Även om det inte är ett direkt intrång, kan det finnas fall där det blir ett intrång på den japanska bruksmodellsrätten, som likformigt intrång eller indirekt intrång.

För bruksmodeller, som är mindre avancerade skapelser än uppfinningar, kan det uppstå problem med olika typer av rättighetsintrång än uppfinningar. Men även i dessa fall är det möjligt att motverka detta genom att ta en ordentlig åtgärd med hjälp av en expert.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. På senare år har immateriella rättigheter kring bruksmodeller fått mycket uppmärksamhet, och behovet av juridisk granskning ökar alltmer. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/practices/corporate[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen