Vad är definitionen av en 'nätstalker'? En förklaring av kriterierna för när polisen agerar

På senare år har det blivit allt vanligare att människor får oönskade kontakter och trakasserier baserade på romantiska känslor från tidigare partners eller främlingar. Dessa stalkerbeteenden kan leda till irreparabla skador om de ignoreras, så det är viktigt att agera snabbt.

Enligt Japanska polisbyråns rapport om stalkerfall[ja], var antalet rådgivningsärenden relaterade till stalkers under 2021 19 728, vilket visar att trots en minskande trend, är nivån fortfarande hög.

Antalet gripanden för brott mot den japanska anti-stalkerlagen minskade till 937 under 2021 jämfört med föregående år, men nivån är fortfarande hög.

Stalkerbeteenden är allmänt erkända som ett samhällsproblem, och det är inte ovanligt att människor har blivit offer för sådana handlingar.

I synnerhet har spridningen av sociala medier lett till en ökning av stalkerbeteenden genom nya metoder (nätstalkers), vilket har lett till att den japanska anti-stalkerlagen har reviderats de senaste åren.

I denna artikel kommer vi att förklara grunderna i den japanska anti-stalkerlagen och hur man bäst kan hantera den ökande förekomsten av “nätstalkers”.

Definitionen av nätstalkers

En nätstalker är någon som missbrukar internet, till exempel sociala medier och e-post, för att förfölja en specifik person som de har romantiska känslor för. Detta är en form av cyberbrott.

Handlingar som kan betraktas som nätstalking inkluderar inte bara att skicka ihärdiga meddelanden till en specifik person via e-post och liknande, utan också:

• Identifiera och offentliggöra personlig information som adresser och ansiktsbilder
• Posta förtalande och kränkande inlägg på internetforum

Dessa och många andra handlingar omfattas och regleras av den japanska lagen om stalkerreglering (Stalker Control Law).

Vad är den japanska anti-stalkinglagen?

Den japanska anti-stalkinglagen (“Lagen om reglering av stalkingbeteende etc.”) blev etablerad år 2000 (Heisei 12), efter det tragiska “Okegawa stalkingmordet” som ägde rum 1999.

Okegawa stalkingmordet
En kvinnlig universitetsstudent (21 år vid tiden) som blev stalkad av sin före detta pojkvän (27 år vid tiden) och hans grupp, inklusive hans äldre bror, blev knivmördad mitt på ljusa dagen. Offrets familj hade flera gånger rapporterat stalkingbeteendet till polisstationen i Ageo mer än fyra månader före mordet, men polisen tog inte deras rapporter på allvar. Familjen kritiserade polisen och sa, “Vår dotter blev mördad av både gärningsmannen och polisen.”

Före införandet av den japanska anti-stalkinglagen var det inte olagligt att stalka någon. Gärningsmannen kunde endast arresteras om de begick brott som hot, misshandel eller inbrott.

Detta innebar att även om någon kände sig hotad av en stalker och rapporterade detta till polisen, kunde polisen inte effektivt hantera situationen.

Vad innebär “förföljelse etc.”?

Enligt den japanska anti-stalkinglagen är följande handlingar, utförda med syftet att tillfredsställa “romantiska känslor, andra positiva känslor eller bitterhet över att dessa känslor inte besvarats”, mot en specifik person, förbjudna och definieras som “förföljelse etc.”:

1. Att förfölja, ligga på lur, tränga sig på, ströva omkring etc.
2. Att meddela att man övervakar någon
3. Att begära möten eller umgänge
4. Att uppvisa våldsamt beteende
5. Att ringa tysta samtal, upprepade samtal efter att ha blivit avvisad, att skicka fax, e-post, SNS-meddelanden etc.
6. Att skicka smutsiga föremål
7. Att meddela saker som skadar någons heder
8. Att meddela saker som skadar någons sexuella värdighet

Stalking kan potentiellt leda till allvarliga brott, så det är viktigt att ta itu med det strikt från början.

Det är dock problematiskt om någon anklagas för att vara en stalker bara för att de upprepade gånger har bett om att få tillbaka pengar de lånat ut eller att något överenskommet ska utföras. Därför gäller definitionen av “förföljelse etc.” endast om handlingarna utförs med syftet att tillfredsställa “romantiska känslor, andra positiva känslor eller bitterhet över att dessa känslor inte besvarats” mot en specifik person.

Vad innebär “otillåten insamling av platsinformation etc.”?

Enligt den japanska anti-stalkinglagen är följande handlingar, utförda med syftet att tillfredsställa “romantiska känslor, andra positiva känslor eller bitterhet över att dessa känslor inte besvarats”, mot en specifik person, förbjudna och definieras som “otillåten insamling av platsinformation etc.”:

Denna definition lades till i lagen genom en lagändring 2021 (Reiwa 3).

1. Att utan samtycke samla in platsinformation med hjälp av GPS-enheter etc.
2. Att utan samtycke installera GPS-enheter etc.

Till exempel, om någon installerar en platsinformation-app på offrets smartphone utan deras tillstånd och samlar in deras platsinformation, eller om någon installerar en GPS-enhet på offrets bil, räknas detta som “otillåten insamling av platsinformation etc.”

Vad är “stalkingbeteende”?

Enligt den japanska anti-stalkinglagen definieras “stalkingbeteende” som upprepade handlingar som räknas som “förföljelse etc.” eller “otillåten insamling av platsinformation etc.”, och det finns straff för sådana handlingar.

Observera att även om handlingar som att ligga på lur, uppvisa våldsamt beteende, skicka upprepade e-postmeddelanden etc. (de handlingar som nämndes i punkterna 1 till 4 och 5 (endast skickande av e-post och SNS-meddelanden) ovan) upprepas, räknas de endast som “stalkingbeteende” om de utförs på ett sätt som “orsakar rädsla för att den fysiska säkerheten, lugnet i hemmet etc. eller äran ska skadas, eller att friheten att agera kraftigt begränsas”.

Ändringar i den japanska anti-stalkningslagen

Den japanska anti-stalkningslagen, som skapades som en reaktion på “Okegawa-stalkningsmordet”, har ändrats flera gånger, särskilt i ljuset av framväxten av “nätstalkning” i takt med internets utveckling.

Ändringar i den japanska anti-stalkningslagen i juli 2013

När den japanska anti-stalkningslagen infördes år 2000 (Heisei 12), var det inte tänkt att “förföljelse” skulle inkludera metoder som att skicka e-post.

Men efter “Zushi-stalkningsmordet” 2012 (Heisei 24), ändrades lagen så att “förföljelse” nu inkluderar att skicka e-post.

Zushi-stalkningsmordet
Den 6 november 2012 mördades en frilansande designer (33 år gammal vid tiden) i sin lägenhet i Zushi, Kanagawa prefektur, och hennes före detta pojkvän (40 år gammal vid tiden) begick självmord genom hängning. De två hade varit ett par sedan 2004 men separerade runt april 2006. Offret gifte sig med en annan man sommaren 2008 och flyttade till Zushi. Hon hade hållit sitt nya efternamn och adress hemligt för sin före detta pojkvän, men han fick reda på hennes giftermål i april 2010 efter att hon flera gånger hade postat om sitt nygifta liv på Facebook. Han började skicka trakasserande e-post till henne, vilket eskalerade till hot om mord i april 2011, med upp till 80 till 100 meddelanden om dagen. Offret rapporterade detta till polisen, och i juni samma år arresterades mannen för hot. I september samma år dömdes han till ett års fängelse med tre års villkorlig dom. Trots detta fortsatte han att skicka trakasserande e-post till offret, med totalt 1089 meddelanden skickade mellan slutet av mars och början av april 2012. Offret rapporterade detta till polisen, men de avstod från att åtala eftersom de ansåg att det inte var olagligt. Mannen anlitade en privatdetektiv för att hitta offrets adress, vilket ledde till mordet i november.

Ändringar i den japanska anti-stalkningslagen i december 2016

Med framväxten av sociala medier som LINE och Twitter, har det blivit vanligare att människor kommunicerar med vänner och bekanta via dessa plattformar snarare än via e-post.

Men stalkning via sociala medier ansågs vara en separat handling från “att skicka e-post”, vilket lades till i lagen i juli 2013, och var därför inte reglerat av den japanska anti-stalkningslagen.

Men efter “Koganei-stalkningsmordförsöket” 2016 (Heisei 28), ändrades lagen så att “förföljelse” nu inkluderar att skicka upprepade meddelanden via sociala medier som Twitter och LINE, samt att skriva påträngande inlägg på personliga bloggar.

Koganei-stalkningsmordförsöket
Den 21 maj 2016 försökte en man (28 år gammal vid tiden) som påstod sig vara ett fan, mörda en kvinnlig universitetsstudent (20 år gammal vid tiden) som var aktiv inom underhållningsindustrin, efter att ha stalkat henne på Twitter och andra sociala medier. Mannen, en företagsanställd bosatt i Kyoto, försökte kontakta studenten via Twitter men fick inget svar. Han krävde att hon och hennes bekanta skulle returnera de presenter han ensidigt hade skickat till henne. När polisen returnerade en klocka han hade skickat som en present, blev han upprörd och planerade att mörda henne. Efter att ha fått tillbaka klockan blev hans inlägg ännu mer våldsamma.

Ändringar i den japanska anti-stalkningslagen i maj 2021

På senare år har det blivit allt vanligare att stalkers, som före detta partners, installerar GPS-enheter på sina offers bilar utan deras tillstånd för att spåra deras rörelser. Som svar på detta lades “otillåten insamling av platsinformation” till som en ny kategori av handlingar som regleras av lagen i maj 2021 (Reiwa 3).

Andra tillägg till lagen inkluderar att skicka upprepade brev eller andra dokument trots att mottagaren har uttryckt att de inte vill ha dem, samt att övervaka eller hänga runt platser där offret vanligtvis befinner sig, inklusive skolor, arbetsplatser, bostäder och även platser där offret faktiskt befinner sig, som nya handlingar som räknas som “förföljelse”.

Varningar och förbud enligt den japanska anti-stalkinglagen

När “stalkingsbeteende” förekommer, inleds en utredning och gripande av polisen baserat på offrets anmälan.

Å andra sidan, för “följande beteenden” och “otillåten insamling av platsinformation” som inte når nivån av stalking, leder det inte omedelbart till ett gripande.

Emellertid, på offrets begäran, kan polisen varna förövaren att inte upprepa sådana handlingar. Dessutom, om offret begär ett förbud, kan ett “förbud” genomföras efter att ha följt vissa förfaranden. Om man bryter mot “förbudet” kommer man att gripas. Därför är “förbudet” en åtgärd som placeras före steg som arrestering.

Bestraffning för stalkning

Om du utför stalkningshandlingar eller bryter mot förbudsförordningar och utför stalkningshandlingar, kommer du att straffas enligt den japanska lagen om reglering av stalkning (Stalker Control Law).

Artikel 18: Den som utför stalkningshandlingar ska straffas med fängelse i högst ett år eller böter på högst en miljon yen.

Artikel 19: Den som bryter mot förbudsförordningar (begränsat till de som hänvisas till i punkt 1 i artikel 5, detsamma gäller nedan) och utför stalkningshandlingar ska straffas med fängelse i högst två år eller böter på högst två miljoner yen.

2 Förutom vad som anges i föregående stycke, ska den som utför stalkningshandlingar genom att bryta mot förbudsförordningar och förfölja eller obehörigt erhålla platsinformation, behandlas på samma sätt som i föregående stycke.

Observera att bestämmelsen om att göra det till ett brott som kräver ett klagomål från offret togs bort i ändringen 2016 (Heisei 28), vilket gör det möjligt att väcka åtal även utan ett klagomål från offret.

Kriterier för polisens ingripande mot näthat

Om du blir utsatt för näthat är det viktigt att du omedelbart kontaktar polisen.

Det finns dock vissa saker att tänka på för att polisen ska kunna agera effektivt mot stalkern. Här presenterar vi två viktiga punkter.

Tillräckligt med bevis finns tillgängliga

Först och främst behöver du förbereda objektiva bevis för att klargöra för polisen att du faktiskt är utsatt för näthat.

Exempelvis kan skärmdumpar av meddelanden som skickats till dig från gärningsmannen via e-post eller sociala medier, eller data från bilder och videor som har postats, vara användbara.

I synnerhet, när det gäller näthat via meddelanden, är det viktigt att ha bevis som visar att offret har avvisat meddelandena men att de ändå fortsätter att skickas.

Det finns en brådskande situation

När det gäller näthat via sociala medier, klassificeras det endast som “stalkning” om det utförs på ett sätt som “ger offret en känsla av oro över att deras fysiska säkerhet, lugn i hemmet eller ära skadas, eller att deras frihet att agera påtagligt skadas”.

Därför är det viktigt att klargöra att det näthat som faktiskt pågår är en brådskande situation som polisen bör hantera omedelbart, och att det utförs på ett sätt som ger offret en känsla av oro.

Specifikt kan detta innebära att förklara att trots att du har avvisat dem, skickas det ihärdiga meddelanden via sociala medier som pressar på för ett förhållande, eller att det görs inlägg som om du övervakas. Detta kan leda till negativa effekter på ditt dagliga liv, som att det blir svårt att gå ut, och att du känner en fara för din personliga säkerhet.

När du bör konsultera en advokat om näthat

Om du har blivit utsatt för näthat kan det vara svårt att lösa problemet på egen hand. Dessutom kan hatet eskalera om offret ignorerar det.

Därför bör du först och främst rådfråga polisen. Om beteendet är allvarligt, är det viktigt att du lämnar in en anmälan och tydligt visar att du vill att gärningsmannen ska straffas.

Om polisen inte kan hjälpa

Även om du rådfrågar polisen, kan de ibland bedöma att det inte finns något brott, eller att de inte kan tillämpa den japanska anti-stalkinglagen.

Det finns också fall där gärningsmannen ignorerar polisens “varningar” eller “förbud” och fortsätter med sitt beteende.

Om du inte får tillräckligt med hjälp från polisen, kan det vara effektivt att rådfråga en advokat som är specialiserad på internetproblem och diskutera specifika åtgärder.

När du vidtar juridiska åtgärder

Om en näthatare har postat förtalande inlägg på sociala medier, är det vanligt att begära att dessa inlägg tas bort. I sådana fall kan du genom en advokat begära att sociala medier-operatören tar bort inlägget.

Du kan också begära skadestånd från näthataren, utöver straffet. Eftersom detta kan leda till specifika förhandlingar eller till och med en rättegång, kan det vara bra att rådfråga en advokat.

Speciellt på sociala medier, där du kan skicka meddelanden anonymt, måste du specifikt identifiera gärningsmannens namn etc. för att begära skadestånd.

I följande artikel förklaras förfarandet för att avslöja avsändarens information i detalj, så vänligen referera till det.

Relaterad artikel: Vad är en begäran om avslöjande av avsändarens information? En advokat förklarar hur man gör och vad man ska vara uppmärksam på[ja]

När du förhandlar med en stalker

Om det blir en rättegång kan gärningsmannen föreslå en förlikning. Att förhandla om en förlikning på egen hand kan vara en stor belastning för offret. Därför är det bättre att överlåta detta till en advokat.

Sammanfattning: Om du är utsatt för näthat, kontakta en advokat

Om du utsätts för näthat via sociala medier eller liknande, är det viktigt att du omedelbart vidtar åtgärder som att kontakta polisen. Om du ignorerar situationen trots att du är utsatt för trakasserier, finns det en risk att stalkerns beteende eskalerar.

Men även om du rådfrågar polisen, finns det en risk att de inte kan agera tillräckligt om offrets situation och vilja inte är tydligt definierade.

För att tydligt visa att du är utsatt för näthat,

• Vilka bevis bör du behålla?
• Hur bör du förklara situationen för polisen?
• Vad bör du göra för att förhindra ytterligare skada i framtiden?

Om du vill ha konkreta råd om dessa frågor, tveka inte att konsultera en specialiserad advokat.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. Om stalking skadar blir allvarligare finns det risk för att personlig information och obefogade förtal sprids på nätet.

Denna typ av skada blir ett stort problem som en “digital tatuering”, och vår byrå erbjuder lösningar för att hantera “digitala tatueringar”.

Detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/digitaltattoo[ja]