MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

Finns det upphovsrätt i massproducerade industriprodukter? Förklaring av relationen med den japanska 'Designlagen' också

General Corporate

Finns det upphovsrätt i massproducerade industriprodukter? Förklaring av relationen med den japanska 'Designlagen' också

Det är lätt att föreställa sig att konst är föremål för upphovsrättsskydd. Men även om vi säger “konst” i ett ord, är dess omfattning bred och dess former är varierade.

Ordet “konst” klassificeras i två kategorier. Den ena är “ren konst”, som skapas för betraktning, som målningar, tryck och skulpturer. Den andra är “tillämpad konst”, där konst tillämpas på praktiska föremål.

Men det är inte lätt att skilja mellan de två. Som ett exempel finns det “konsthantverk”, som ingår i både ren konst och tillämpad konst.

Konsthantverk är konstverk som betonar estetik samtidigt som de har praktisk användning, exempelvis buddhistiska statyer och smycken. Dessa konsthantverk skyddas av upphovsrätten enligt paragraf 2, artikel 2 i den japanska upphovsrättslagen,

“Konstverk” i denna lag inkluderar konsthantverk

Det är därför ganska svårt att bedöma konstens originalitet.

Det kan uppstå rättsliga tvister om upphovsrätten gäller för tillämpad konst som industriprodukter, förutom konsthantverk. Här förklarar vi hur tillämpad konst betraktas enligt den japanska upphovsrättslagen.

Rättsfall kring tillämpad konst

I vårt land har rättspraxis traditionellt sett endast erkänt upphovsrättsligt skydd för ren konst som är föremål för betraktning, och tillämpad konst som industriprodukter anses ha upphovsrätt endast om de uttryckligen erkänns som upphovsrättsliga verk i “konsthantverk” enligt upphovsrättslagen.

Designen av industriprodukter som inte är föremål för oberoende betraktning har ansetts inte uppfylla kravet på att “tillhöra området för litteratur, vetenskap, konst eller musik”.

Bakgrunden till detta är tanken att industriell design och liknande bör skyddas av designlagen, och att det inte passar med det mycket långa skyddet på 70 år enligt upphovsrättslagen.

Designlagens varaktighet har förlängts från de tidigare 20 åren till 25 år för designregistreringsansökningar som gjorts efter den 1 april 2020 (Reiwa 2), men det är fortfarande en mycket kortare period jämfört med skyddet enligt upphovsrättslagen.

Det fanns också en stark åsikt att om man lät upphovsrättslagen och designlagen överlappa varandra för mycket, skulle designlagens existensberättigande kunna försvinna.

https://monolith.law/corporate/design-package-color-law[ja]

Akatonbo-fallet

I ett rättsfall där upphovsrätten till tillämpade konstverk ifrågasattes, ansökte det klagande företaget om en tillfällig åtgärd för att stoppa reproduktion och försäljning baserat på upphovsrättsintrång mot det svarande företaget. Detta efter att det svarande företaget hade skapat och sålt repliker av en färgglaserad lergodsfigur kallad “Akatonbo”, som det klagande företaget hade producerat och sålt i stora mängder.

Det svarande företaget hävdade att eftersom figuren hade skapats för industriell användning som en massproducerad vara, kunde den inte betraktas som ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Domstolen fastslog dock att figuren “Akatonbo” var en skulptur som uttryckte bilden inspirerad av en barnvisa med samma namn, och att den kreativa uttrycket av känslor kunde erkännas från dess form, ansiktsuttryck, klädmönster och färg. Domstolen fastslog att figuren hade konstnärligt värde som ett konsthantverk och var därför ett objekt för skydd enligt upphovsrättslagen.

Låt oss nu titta på domens innebörd.

Det finns ingen anledning att förneka att ett konstverk är ett upphovsrättsligt skyddat verk enbart på grund av att det har skapats för att massproduceras och användas industriellt. Dessutom, även om den aktuella figuren kan registreras som ett designskyddat objekt, är gränsen mellan design och konstnärliga verk ett subtilt problem, och det bör tolkas som att båda kan existera samtidigt. Därför kan inte möjligheten till designregistrering användas som en anledning att utesluta objektet från skydd enligt upphovsrättslagen. Följaktligen bör den aktuella figuren skyddas som ett konsthantverk enligt upphovsrättslagen.

Nagasaki District Court Sasebo Branch, beslut den 7 februari 1973 (1973)

Det är inte möjligt att förneka att ett verk är ett upphovsrättsligt skyddat verk enbart på grund av att det har skapats för industriell användning som en massproducerad vara. Om tillämpad konst är ett konsthantverk, erkänns det som ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Å andra sidan finns det fall där upphovsrätten inte erkändes. Detta var “Nië Chair-fallet”, där en världsberömd hantverksdesigner stämde en svarande som hade importerat kopior av stolen (Nië Chair) som han hade designat från Taiwan, och krävde att tillverkning och försäljning skulle stoppas på grund av brott mot upphovsrättslagen.

“Konst” enligt upphovsrättslagen avser i princip endast ren konst som är avsedd för betraktande, och de tillämpade konstverk som är estetiska skapelser men också har en praktisk funktion och som skyddas enligt lagen är begränsade till konsthantverk som särskilt inkluderas i konstverk enligt paragraf 2, punkt 2 i lagen.

Osaka High Court, dom den 14 februari 1990 (1990)

Domstolen avslog överklagandet.

Som dessa exempel visar, har traditionella domstolsbeslut använt kriterier för att avgöra om ett verk är ett konsthantverk som producerats som en enstaka vara, eller om det kan betraktas som ren konst till den grad att det är ett objekt för estetisk betraktelse. Det kan sägas att det har ställts höga krav för att tillämpad konst ska erkännas som ett upphovsrättsligt skyddat verk.

TRIPP TRAPP-fallet i första instans

Det har varit ett fall där det företag som äger rättigheterna till barnstolen TRIPP TRAPP, hävdade att formen på stolen som tillverkas och säljs av det svarande företaget liknar TRIPP TRAPP:s form, och därmed kränker upphovsrätten (rätten till reproduktion eller bearbetning) till produkten.

I första instans, vid Tokyo District Court (Tokyos tingsrätt, 2014), för att skydda tillämpad konst enligt upphovsrättslagen,

“För att uppnå en lämplig balans mellan skydd enligt upphovsrättslagen och designlagen, krävs det att det, när man ser bort från den praktiska funktionen, har en estetisk kreativitet som kan bli föremål för estetisk uppskattning.”

Tokyos tingsrätt, dom den 17 april 2014

Domstolen granskade enligt denna standard, som följer flödet av tidigare rättspraxis, och förnekade att TRIPP TRAPP har karaktären av ett upphovsrättsligt verk. Från synpunkten att uppnå en lämplig balans mellan skydd enligt upphovsrättslagen och designlagen, användes det som en bedömningsstandard om det har en estetisk kreativitet som kan bli föremål för estetisk uppskattning när man ser bort från den praktiska funktionen.

Åklagarsidan överklagade detta, men i överklagandedomstolen visades en standard som skiljer sig från den traditionella synen.

TRIPP TRAPP Rättegång i överklagandeinstansen

I överklagandeinstansen, fastställde den japanska högsta domstolen för immateriella rättigheter, med hänvisning till artikel 2, punkt 2 i den japanska upphovsrättslagen (som inkluderar konsthantverk i definitionen av “konstverk”),

Artikel 2, punkt 2 i lagen är bara en exemplifierande bestämmelse för “konstverk”, och även om det gäller tillämpad konst som inte faller under exemplifieringen av “konsthantverk”, bör de som uppfyller kraven på verkshöjd enligt punkt 1 i samma artikel betraktas som “konstverk” och skyddas enligt lagen.

Den japanska högsta domstolen för immateriella rättigheter, dom den 14 april 2015 (2015)

Domstolen fastställde att termen “konsthantverk” i upphovsrättslagen bara är ett exempel, och att artikel 2, punkt 2 i upphovsrättslagen inte utesluter tillämpad konst som inte är konsthantverk. Dessutom, domstolen fastställde att det inte är lämpligt att fastställa en standard för att bedöma om tillämpad konst har hög originalitet, och att det bör undersökas om varje enskilt fall uppfyller kraven i artikel 2, punkt 1 i upphovsrättslagen.

Angående svarandens argument att tillämpad konst bör skyddas av designlagen,

Upphovsrättslagen och designlagen har olika syften och mål (artikel 1 i upphovsrättslagen, artikel 1 i designlagen), och det finns ingen lagtext som erkänner att endast en av dem ska tillämpas exklusivt eller prioriteras, och det är svårt att hitta något rationellt skäl för en sådan tolkning. … Det finns inget rationellt skäl att särskilt strängt erkänna skyddet av tillämpad konst som ett verk på grund av att det kan skyddas av designlagen.

Sammanfattning

Domstolen fastställde att båda lagarna kan tillämpas samtidigt på vissa objekt. Domstolen tog ställning för att erkänna verkshöjden för tillämpad konst mer flexibelt jämfört med tidigare standarder, om någon form av skaparens personlighet uttrycks i uttrycket, precis som för andra uttrycksformer.

Med detta i åtanke, undersökte domstolen verkshöjden för TRIPP TRAPP och fastställde att de formella egenskaperna hos stolen, såsom att den har två ben på varje sida (kallade “komponent A”) i stället för fyra, vilket är vanligt för barnstolar, och att vinkeln mellan dessa och “komponent B” är ungefär 66 grader, vilket är mindre än liknande produkter, och att komponent A endast är ansluten till komponent B vid en snedställd yta på framsidan, och att den är i direkt kontakt med golvet, inte kan anses vara oundvikliga val på grund av begränsningarna i funktionen som en barnstol, och att skaparens personlighet uttrycks, vilket bör betraktas som ett kreativt uttryck. Därför fastställde domstolen att TRIPP TRAPP är ett “konstverk” enligt lagen och erkände dess verkshöjd.

Slutligen, domstolen fastställde att de två företagens produkter inte liknar varandra, och därför erkändes inte någon kränkning av upphovsrätten.

https://monolith.law/corporate/intellectual-property-infringement-risk[ja]

Sammanfattning

Gränsen mellan tillämpad konst och konsthantverk är oklar, och museer som visar industriprodukter, som New York Museum of Modern Art, ökar. Konstnärernas skapande bredd utvidgas också.

Det är orimligt att förneka att något är ett konstverk enbart på grund av att det är en industriprodukt som har producerats och sålts i stora mängder.

https://monolith.law/corporate/idea-copyright-admit-case-law[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen