Vad är standarden för plagiering av uppsatser? En förklaring av rättsfall
Det är självklart, men det är inte tillåtet att publicera böcker eller offentliggöra på nätet texter som bara är kopierade och klistrade från någon annans arbete, eller som innehåller stora delar av sådant material, som om det vore ditt eget. Om du inte uppfyller de korrekta kraven för “citering” kommer det att betraktas som “plagiat”, vilket anses vara en allvarlig oegentlighet.
Så hur bedöms det om en avhandling är plagierad eller inte?
Här kommer vi att förklara fall där “plagiat” av en avhandling har bestridits i domstol och erkänts som plagiat.
Fall där plagiat erkänts
En biträdande professor vid a-universitetets b-akademiska institut, som var kärande, hävdade mot universitetet att den disciplinära avskedandet som universitetet utförde mot käranden på grund av plagiat av uppsatser och liknande saknade objektivt rimliga skäl och inte kunde erkännas som lämpligt enligt allmänna sociala normer. Därför fanns det ett fall där han krävde bekräftelse på att han befann sig i en position där han hade rättigheter enligt anställningsavtalet och krävde betalning av obetald lön.
Bakgrund till ärendet
Plaintiffen ingick ett anställningsavtal med den svarande, en skolstiftelse som driver a-universitetet, den 1 april 2000 (Heisei 12) och blev en heltidsföreläsare vid a-universitetets c-fakultet. Den 1 april 2002 (Heisei 14) blev han biträdande professor vid samma fakultet och senare blev han biträdande professor vid den aktuella akademiska institutionen. Hans specialområde är företagsekonomi, med en inriktning på företagsstrategi. År 2001 publicerade han en engelskspråkig uppsats med titeln “○○” (härefter kallad A-uppsatsen) i “u-tidskriften”, en akademisk tidskrift utgiven av a-universitetets c-fakultet, och när han befordrades till biträdande professor den 1 april 2002, lämnade han in A-uppsatsen som sin befordringsuppsats. Dessutom rapporterades A-uppsatsen som en forskningsprestation för ett forskningsprojekt som var berättigat till forskningsbidrag från den japanska vetenskapsstödsföreningen (“Kakenhi”) för räkenskapsåret 2001 eller 2002, och denna rapport publicerades också i Kakenhi:s databas för bidragsprojekt.
Ytterligare publicerade käranden en engelskspråkig uppsats med titeln “△△” (härefter kallad B-uppsatsen) i “u-tidskriften” år 2003.
Omständigheter som ledde till disciplinärt avsked
Professor D vid a-universitetets b-akademiska institut informerade käranden i mitten av april 2014 om att det hade framförts påståenden från externa källor om att innehållet i A-uppsatsen liknade det i andra uppsatser. Vidare, omkring mitten av maj samma år, rapporterade han till professor E, som var dekanus för a-universitetets akademiska institut och chef för c-avdelningen, och professor F, som var huvudansvarig för c-avdelningens akademiska ärenden, att A-uppsatsen var mycket lik en doktorsavhandling med titeln “□□” (härefter “Jämförelseuppsats A1”) som skrevs av den amerikanska forskaren G 1998 (Heisei 10), och att det misstänktes för plagiat. Dessutom rapporterade han att det var rykten bland doktoranderna sedan några år tillbaka att käranden kanske hade plagierat en artikel med titeln “◎◎” (härefter “Jämförelseuppsats A2”) som samma G hade publicerat i en tidskrift år 2000 (Heisei 12).
Med anledning av detta började professor F att undersöka likheterna mellan A-uppsatsen och Jämförelseuppsats A1 och Jämförelseuppsats A2 med hjälp av en akademisk sökmotor. Under denna process upptäckte han av en slump att B-uppsatsen, som käranden hade skrivit, kanske liknade en engelskspråkig artikel med titeln “●●” (härefter “Jämförelseuppsats B”) som H och en annan person (härefter “H och andra”) hade publicerat i en tidskrift 1999 (Heisei 11).
Den utredningskommitté som inrättades som ett resultat av detta rapporterade den 3 september 2014 (Heisei 26) att de aktuella uppsatserna antogs vara baserade på opublicerade manuskript som käranden hade erhållit vid konferenser under sin tid som doktorand i USA. Specifikt antogs A-uppsatsen vara baserad på ett opublicerat manuskript (härefter “Originaluppsats A”) som G hade presenterat vid en konferens 1997 (Heisei 9), och B-uppsatsen antogs vara baserad på ett manuskript (härefter “Originaluppsats B”) som H och andra hade presenterat vid en konferens omkring 1997. De rapporterade att texten i de uppsatser som de ursprungliga författarna hade skrivit och publicerat baserat på de ursprungliga uppsatserna (Jämförelseuppsatserna) och de uppsatser som käranden hade skrivit var nästan identiska, att käranden hade begått samma handling två gånger, och att eftersom opublicerade uppsatser som är svåra att upptäcka hade använts, bedömdes kärandens handlingar i samband med misstankarna om oegentligheter i uppsatserna vara avsiktligt plagiat.
Den 9 september samma år rapporterade den utredningskommitté som inrättats vid ett extra möte för professorerna vid det aktuella akademiska institutet till dekanus professor E att de hade bedömt att kärandens handlingar utgjorde plagiat av de ursprungliga uppsatserna den 13 oktober. De noterade att käranden hade upprepat handlingen att plagiera de ursprungliga uppsatserna två gånger, att han hade rapporterat och publicerat uppsatser som han hade skapat oegentligt genom plagiat som forskningsresultat för vetenskapliga forskningsbidrag, att han hade använt dessa uppsatser som befordringsuppsatser när han befordrades till biträdande professor, och att inga åtgärder ännu hade vidtagits för att återkalla och rätta till dessa forskningsmissförhållanden. Med hänsyn till detta rapporterade de att det var lämpligt att avskeda honom disciplinärt. Därefter beslutades det den 21 november genom ett beslut av styrelsen att avskeda honom disciplinärt, och käranden informerades om detta samma dag.
Klagandens argument
Klaganden hävdar att denna avskedande på grund av disciplinära åtgärder är orättvis och ogiltig, och har inlett en rättegång för att bekräfta sin ställning som har rättigheter enligt anställningsavtalet och kräva betalning av obetald lön.
Klaganden hävdade att han inte medvetet plagierade den ursprungliga uppsatsen A av följande skäl. A-uppsatsen är en så kallad “översiktsartikel (review article)” som skrevs för att introducera resultaten av tidigare forskning inom fältet för transaktionskostnadsekonomi, med hänvisning till ett opublicerat manuskript (den ursprungliga uppsatsen A) som distribuerades vid en forskningsgrupp som klaganden deltog i under sin tid vid H-universitetets forskarskola. Det är tydligt att klaganden inte hade någon avsikt att medvetet plagiera den ursprungliga uppsatsen A, eftersom han citerade den i A-uppsatsen. Dessutom bidrog klaganden själv till en viss grad till skrivandet av A-uppsatsen, till exempel genom att citera artiklar han själv hade skrivit tidigare.
En översikt (prospekt) är något som görs för att klargöra positionen för ens egen forskning genom att sammanfatta och introducera tidigare forskning om forskningstemat. De flesta akademiska artiklar har en kort översiktssektion i introduktionen. Det är också möjligt att publicera enbart en översikt som en översiktsartikel. Det måste dock klargöras att det är en introduktion till tidigare forskning och en citat, och eftersom det är en introduktion till tidigare forskning, är referenslistan särskilt viktig. Men det fanns ingen sådan referenslista i A-uppsatsen.
Angående B-uppsatsen, hävdade klaganden att han inte hade någon avsikt att medvetet plagiera den ursprungliga uppsatsen B, eftersom det är tydligt att han har utvecklat och utvecklat sin forskning baserat på B-uppsatsen. B-uppsatsen skrevs efter att ha samlat in och analyserat data självständigt om proverna som presenterades i den ursprungliga uppsatsen B, som var ett sammandrag som distribuerades vid en forskningsgrupp inom universitetet under klagandens tid vid H-universitetets forskarskola. Dock gick de data som klaganden självständigt samlade in och analyserade vid skrivandet av B-uppsatsen förlorade på grund av skador på datorns hårddisk, och klaganden kunde inte lämna in dem till undersökningskommittén.
Klaganden hävdade också att denna disciplinära avskedande, som gjordes 11 respektive 13 år efter att klaganden publicerade de respektive artiklarna, bör inte tillåtas, även om det inte finns några bestämmelser om anklagelsefristen, även ur perspektivet att säkerställa möjligheten att motbevisa när oegentligheter i forskningsaktiviteter påpekas. Faktum är att de data som klaganden samlade in och analyserade vid skrivandet av B-uppsatsen gick förlorade på grund av skador på datorns hårddisk.
Domstolens bedömning
I rättegången utfördes bedömningen av likheten mellan uppsatserna på följande sätt: om hela en rad matchar eller anses väsentligen matcha, behandlas det som en matchande rad. Om mer än hälften av orden i en rad matchar, behandlas det som en halv matchande rad. I alla andra fall behandlas det som att det inte finns någon matchning.
Som ett resultat, för uppsats A, konstaterade domstolen att 70,2% av raderna i huvudtexten nästan matchade jämförelseuppsats A1, och de tre infogade diagrammen matchade också nästan. Domstolen erkände att uppsats A var en reproduktion av jämförelseuppsats A1. Det fanns ingen anteckning som indikerade att uppsats A var en uppsats som syftade till att introducera den ursprungliga uppsatsen A, eller att uppsats A var en “översiktsuppsats” (som käranden hävdade) som introducerade den ursprungliga uppsatsen A. Tvärtom, det fanns anteckningar som antydde att diskussionen i uppsats A var författarens egna forskningsresultat. Domstolen erkände att uppsats A var ett verk som käranden hade skrivit genom att medvetet plagiera den ursprungliga uppsatsen A.
För uppsats B, efter att ha analyserat på samma sätt, konstaterade domstolen att 87,9% av raderna i huvudtexten nästan matchade jämförelseuppsats B, och de fem infogade diagrammen matchade också helt. Domstolen erkände att uppsats B var en reproduktion av jämförelseuppsats B. Det fanns ingen hänvisning till den ursprungliga uppsatsen B, och domstolen erkände att uppsats B var ett verk som käranden hade skrivit genom att medvetet plagiera den ursprungliga uppsatsen B.
Utifrån detta, beslutade domstolen,
“Ett universitet, som centrum för akademisk forskning, har som mål att ge bred kunskap och djupgående specialiserad forskning och utveckla intellektuella, moraliska och tillämpade färdigheter (japanska skollagen, artikel 83, stycke 1). För att uppnå detta mål, utför det utbildning och forskning och bidrar till samhällets utveckling genom att erbjuda sina resultat till samhället (samma artikel, stycke 2). Mot denna bakgrund bör forskare vid universitetet hålla en högre etisk standard.
Plagieringen av uppsatserna som käranden utförde trampar på andras forskningsresultat och fabricerar sina egna forskningsframsteg. Detta är ett beteende som strider mot den grundläggande hållningen som en forskare bör ha, och det väcker tvivel om personens kvalifikationer som forskare. Dessutom har detta beteende upprepats två gånger på bara tre år, och båda gångerna baserades det på opublicerade sammanfattningar som distribuerades vid forskningsmöten där det är svårt att upptäcka oegentligheter. Därför bör dess ondska anses vara uppenbar.”
Tokyo District Court, 16 januari 2018 (2018)
och avvisade alla kärandens krav.
Domstolen, i svar på kärandens argument att “det är inte tillåtet att genomföra undersökningar eller disciplinära åtgärder lång tid efter det aktuella beteendet”, medgav att det kan finnas fall där det är nödvändigt att vara försiktig med att vidta disciplinära åtgärder om en lång tid har gått sedan forskningsmissbruket, för att skydda forskaren. Men forskningsmissbruk inkluderar olika typer av beteenden, som att fabricera eller ändra data som presenteras som forskningsresultat, och plagiering. Graden av ondska och de specifika metoderna för att försvara sig mot anklagelser om missbruk varierar från fall till fall, så det är inte alltid fel att vidta disciplinära åtgärder lång tid efter beteendet.
Domstolen konstaterade att för plagieringen av uppsatserna i detta fall, det är uppenbart vid första anblicken att varje uppsats är en plagiering av varje ursprunglig uppsats, bara genom dess notation och format. Därför kan det inte sägas att det har uppstått någon verklig nackdel för käranden att försvara sig på grund av att en lång tid har gått sedan plagieringen av uppsatserna.
Sammanfattning
I fallet med akademiska uppsatser är det möjligt att avgöra om det är plagiat genom en “rad-för-rad-analys”, som i detta rättsfall. Det är dock också möjligt att avgöra detta baserat på hur mycket av texten, exklusive interpunktion och parenteser, som är identisk med originalet.
Plagiat är en allvarlig oärlig handling, och om det upptäcks kan det leda till betydande ansvar. Därför är det nödvändigt att vara försiktig när man använder andras texter och se till att man uppfyller kraven för korrekt citering.
https://monolith.law/corporate/quote-text-and-images-without-infringing-copyright[ja]
Information om åtgärder från vår byrå
Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och juridik. På senare år har immateriella rättigheter, särskilt upphovsrätt, fått ökad uppmärksamhet, och behovet av juridisk granskning ökar ständigt. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Mer information finns i artikeln nedan.
Category: Internet
