Är det möjligt att begära avslöjande av avsändarinformation endast med en e-postadress? Förklaring i fall där namnet är okänt

Om du utsätts för förtal på internet kan du, enligt den japanska lagen om begränsning av leverantörsansvar (Japanese Provider Liability Limitation Law), begära att uppgifter om avsändaren (gärningsmannen) offentliggörs. Om begäran om offentliggörande godkänns kommer vanligtvis namn, adress, telefonnummer och IP-adress att offentliggöras.

Emellertid kan det i vissa fall endast vara e-postadressen som blir offentlig. Detta gäller specifikt när en webbplats skapas och endast en e-postadress tillhandahålls som personlig information vid registrering, utan att namn och liknande uppgifter tillhandahålls. I sådana fall, skulle en e-postadress räknas som “avsändarinformation” enligt den japanska lagen om begränsning av leverantörsansvar?

Vi kommer att diskutera den japanska Intellectual Property High Court’s bedömning i mars 2021 (Reiwa 3) att “det gör det”.

Provideransvarsbegränsningslagen

Provideransvarsbegränsningslagen (officiellt namn: Lagen om begränsning av skadeståndsansvar för vissa elektroniska kommunikationstjänster och offentliggörande av sändarinformation) är en lag som reglerar ansvaret för internetleverantörer och forumadministratörer när problem som förtal och upphovsrättsintrång uppstår på internet. Enligt denna lag har leverantören av en tjänst rätt att ta bort skadliga inlägg som bryter mot lagen eller olika rättigheter på sin internetplattform, och det fastställs också i vilken utsträckning leverantören kan hållas ansvarig för inläggen.

https://monolith.law/reputation/provider-liability-limitation-law[ja]

Sändare

I paragraf 2, punkt 4 i Provideransvarsbegränsningslagen definieras “sändare” som följer:

Provideransvarsbegränsningslagen paragraf 2 (definition)

4 Sändare: Den som har registrerat information på ett lagringsmedium för specifik elektronisk kommunikationsutrustning som används av en specifik elektronisk kommunikationstjänsteleverantör (endast de som skickar information som har registrerats på det lagringsmediet till en obestämd person), eller den som har matat in information i sändningsutrustningen för den specifika elektroniska kommunikationstjänsten (endast de som skickar information som har matats in i sändningsutrustningen till en obestämd person).

Med andra ord, “sändare” avser den som har gjort ett inlägg på nätet som utgör förtal, eller den som har gjort ett inlägg som bryter mot upphovsrätten.

Sändarinformation

Enligt paragraf 4, punkt 1 i Provideransvarsbegränsningslagen har den som har fått sina rättigheter kränkta genom informationsspridning via en webbplats eller liknande rätt att begära att leverantören offentliggör information om den kränkande sändaren. Enligt en förordning från ministeriet för inrikes ärenden och kommunikation (“Förordningen om definition av sändarinformation enligt paragraf 4, punkt 1 i lagen om begränsning av skadeståndsansvar för vissa elektroniska kommunikationstjänster och offentliggörande av sändarinformation”) inkluderar “sändarinformation” följande:

1. Sändarens eller annan person som är involverad i sändningen av kränkande information, namn eller företagsnamn
2. Sändarens eller annan person som är involverad i sändningen av kränkande information, adress
3. Sändarens telefonnummer (tillagt genom en ändringsförordning den 31 augusti 2020)
4. Sändarens e-postadress
5. IP-adress, portnummer relaterade till kränkande information
6. Identifieringskod för användare av internetanslutningstjänst från mobiltelefon eller PHS-terminal relaterad till kränkande information
7. SIM-kortsidentifieringsnummer relaterat till kränkande information
8. Datum och tid (tidsstämpel) när kränkande information sändes från terminaler etc. i punkterna 5-7 till utrustningen som används av tjänsteleverantören relaterad till offentliggörandet

Namn och adress är självklart, men e-postadresser ingår också i sändarinformationen.

https://monolith.law/reputation/disclosure-of-the-senders-information[ja]

Åsiktsförfrågan

För att förhindra att sändarens integritet oskäligt skadas, fastställer Provideransvarsbegränsningslagen att när en leverantör mottar en begäran om offentliggörande av sändarinformation, måste de, utom i särskilda fall där de inte kan kontakta sändaren av den kränkande informationen, lyssna på sändarens åsikt om huruvida informationen ska offentliggöras.

Provideransvarsbegränsningslagen paragraf 4, punkt 2

När en tjänsteleverantör relaterad till offentliggörandet mottar en begäran om offentliggörande enligt föregående punkt, måste de, utom i fall där de inte kan kontakta sändaren av den kränkande informationen eller det finns andra särskilda omständigheter, lyssna på sändarens åsikt om huruvida informationen ska offentliggöras.

Sändaren kan vid detta tillfälle uttrycka sin åsikt om offentliggörandet.

Rättsprocessens förlopp

Käranden, som distribuerar ett nyhetsbrev på sin webbplats, upptäckte att innehållet i deras nyhetsbrev kopierades och publicerades utan tillstånd på en annan webbplats. De vände sig till svaranden, CyberAgent Inc., och begärde, baserat på den japanska lagen om begränsning av internetleverantörers ansvar (Provider Liability Limitation Act), att de skulle avslöja informationen som webbplatsens skapare (hädanefter kallad X) hade registrerat vid skapandet av webbplatsen.

Översikt över ärendet

Svaranden är ett företag som driver medieaffärer och liknande genom bloggar och andra internetkanaler. De äger domänen “amebaownd.com” och är en leverantör som erbjuder tjänsten “Ameba Ownd”, en tjänst där vem som helst kan skapa en hemsida eller liknande media gratis.

På denna Ameba Ownd registrerade sig en person med okänt namn, X, som medlem för att ta emot tjänsten och startade en webbplats.

Emellertid var artiklarna som publicerades på denna webbplats kopior av e-postnyhetsbrev skapade av käranden, som X med okänt namn hade gjort tillgängliga för offentlig överföring så att ett obestämt antal personer kunde läsa dem. Käranden begärde att sändarinformationen skulle offentliggöras, med argumentet att upphovsrätten (rätten till kopiering, rätten till offentlig överföring) hade kränkts. Mängden var enorm, motsvarande 688 sidor om det skrivs ut på A4-papper.

Den huvudsakliga tvistefrågan var, med förutsättningen att en e-postadress generellt kan vara sändarinformation som sett i den japanska “Ministry of Internal Affairs and Communications Ordinance No. 3”, om e-postadressen som användes vid registrering av medlemskap för att starta webbplatsen (i fall där personlig information som namn etc. inte tillhandahålls vid registrering, men en e-postadress etc. tillhandahålls) skulle vara relevant som sändarinformation.

Första instansen avvisade begäran om offentliggörande

Första instansen konstaterade att syftet med att uttryckligen nämna “avsändaren” i artikel 2.4 i den japanska lagen om begränsning av leverantörsansvar (Provider Liability Limitation Act) är att tydligt definiera den som har placerat information som kränker andras rättigheter i distributionsprocessen. När det gäller “avsändaren” i “avsändarens e-postadress” enligt klausul 3 i ministerförordningen enligt artikel 4.1, begränsas det till den person som har registrerat informationen på ett lagringsmedium eller matat in informationen i en sändningsanordning. Om det vid registreringen inte tillhandahålls personlig information som namn, utan endast en e-postadress, finns det rimliga tvivel om att registranten verkligen har tillhandahållit sin egen e-postadress. Det är svårt att erkänna att den registrerade e-postadressen tillhör personen själv, så i detta fall ansågs e-postadressen inte motsvara “avsändarinformationen”, och begäran om offentliggörande avvisades.

Domstolen påpekade att användarvillkoren för den aktuella tjänsten stipulerar att medlemmarna inte får publicera falsk information i den registreringsinformation de ställer in när de använder tjänsten. Det finns dock ingen klausul som fastställer en metod för att bekräfta att innehållet i registreringsinformationen är medlemmens egen information. Tvärtom, om det finns falsk information i registreringsinformationen eller om den registrerade e-postadressen bedöms vara inaktiv, kan svaranden vidta åtgärder som att upphöra med användningen av tjänsten. Med tanke på detta, antyder domstolen att det finns en risk att medlemmar eller potentiella registranter av tjänsten kan registrera andras information eller fiktiv information.

Domstolen påpekade också att det, med tanke på att nästan alla e-postnyhetsbrev som käranden skapat sedan webbplatsen öppnades har kopierats utan tillstånd, antyds att webbplatsen skapades för sådana olagliga handlingar. Det är svårt att förneka möjligheten att den som registrerade webbplatsen kan ha registrerat någon annans e-postadress eller en fiktiv e-postadress när de skapade webbplatsen.

Det kan sägas att information endast kan offentliggöras om det klart kan erkännas att personen är avsändaren utan några rimliga tvivel. Domstolen sa,

Käranden hävdar att eftersom internetleverantörer etc. inte kan känna till postaren, om “avsändaren” strikt kräver att vara postaren, skulle det vara nästan omöjligt enligt lagen att “avsändarens e-postadress” skulle offentliggöras. “Avsändaren” bör inkludera inte bara den strikta meningen av avsändaren, utan också de som sannolikt är avsändare.

Men, när det gäller betydelsen av “avsändarens e-postadress” i klausul 3, är det som jag har förklarat ovan, och även med hänsyn till naturen av saken, kan kärandens ovanstående påpekande inte vara ett rimligt skäl att anta en tolkning som avviker från artikel 2.4 i lagen om “avsändaren”. Kärandens ovanstående påstående bör betraktas som en unik åsikt och bör inte antas.

Tokyo District Court ruling on June 25, 2020 (Gregorian calendar year)

Domstolen avvisade kärandens påstående att “avsändaren” bör inkludera “inte bara den strikta meningen av avsändaren, utan också de som sannolikt är avsändare” som en “unik åsikt”.

Domstolen svarade inte på kärandens påstående att svaranden har konsulterat den registrerade användaren om deras åsikt, men om den registrerade användaren inte har något att tänka på, skulle man tro att sådana omständigheter skulle ha framkommit som ett resultat av den ovanstående konsultationen, men sådana omständigheter har inte visats alls.

En helt motsatt bedömning i överklagandet

Även om käranden överklagade den första instansens dom, bedömde överklagandet att e-postadressen som användes vid registrering av medlemmar för att öppna webbplatsen räknas som “avsändarinformation”, och beordrade CyberAgent att avslöja avsändarens information.

Överklagandet påpekar att den information som krävs vid ansökan om registrering till denna medlemstjänst är en e-postadress, ett valfritt lösenord, födelsedatum och kön, etc. Registranten har vid denna registrering angett denna information som en e-postadress, slutfört en preliminär registrering, och klickat på URL:en som finns i e-postmeddelandet som skickats från den svarande för att slutföra den faktiska registreringen.

Dessutom är denna tjänst en tjänst som inte kan användas av registrerade medlemmar om de inte anger det lösenord som ställts in vid registreringen, och den svarande (den första instansens svarande, CyberAgent) har, baserat på artikel 4.2 i den japanska lagen om begränsning av leverantörsansvar (Provider Liability Limitation Act), skickat ett e-postmeddelande med titeln “Meddelande om åsiktsförfrågan” till e-postadressen för denna information, men har inte fått något svar och har inte heller mottagit något meddelande om att det var ett sändningsfel. Därför ansåg de att den som genomförde registreringsförfarandet för denna medlemstjänst och användaren av denna tjänst normalt är samma person.

Även om den svarande hävdade att det fanns en möjlighet att ID och lösenord hade överförts till någon annan efter att webbplatsen hade öppnats, även om den faktiska e-postadressen för registranten hade registrerats vid den tiden, ansåg överklagandet att detta bara var en abstrakt möjlighet och inte påverkade den tidigare bedömningen baserad på konkreta omständigheter.

Med dessa punkter i åtanke, konstaterade överklagandet:

Det är rimligt att anta att den person som genomförde registreringsförfarandet, medlemmen och den person som gjorde inlägget alla är samma person, och det finns inga bevis som kan motbevisa detta antagande.

Därför kan vi säga att denna information är e-postadressen till den person som gjorde inlägget, och denna information bör betraktas som “avsändarinformation” enligt artikel 4.1 i lagen.

Dom från Intellectual Property High Court den 11 mars 2021 (2021)

Och beordrade avslöjandet av avsändarinformationen, eftersom det fanns skäl för kärandens ursprungliga krav på avslöjande av denna information.

För övrigt, även om den svarande hävdade att det fanns en möjlighet att denna tjänst kunde administreras eller uppdateras av flera personer, ansåg de att detta också bara var en abstrakt möjlighet och inte påverkade den tidigare bedömningen baserad på konkreta omständigheter. Även om den person som genomförde registreringsförfarandet gjorde inlägget tillsammans med någon annan, kan vi inte säga att denna information inte räknas som “avsändarinformation” enligt artikel 4.1 i lagen om begränsning av leverantörsansvar.

Sammanfattning

I överklagandedomstolen, som är den intellektuella egendomsrättens högsta domstol, var bedömningen att även i fall där ett medlemskap registreras för att skapa en webbplats och ingen personlig information som namn etc. tillhandahålls, men en e-postadress tillhandahålls, så räknas e-postadressen som “avsändarinformation” enligt den japanska lagen om begränsning av leverantörsansvar (Provider Liability Limitation Law).

Även om första instans och överklagandedomstolen erkände ungefär samma omständigheter, var deras bedömningar olika, vilket gjorde det till ett intressant fall. Det kan sägas att överklagandedomstolen visade en bedömning baserad på mer specifika omständigheter, och det kan vara till hjälp i framtida liknande fall.

Information om åtgärder från vår byrå

Monolis juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. På senare år har information om ryktesskador och förtal som spridits på nätet orsakat allvarliga skador som “digitala tatueringar”. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera dessa “digitala tatueringar”. Mer detaljer finns i artikeln nedan.

https://monolith.law/digitaltattoo[ja]