MONOLITH LAW OFFICE+81-3-6262-3248Vardagar 10:00-18:00 JST [English Only]

MONOLITH LAW MAGAZINE

General Corporate

En detaljerad förklaring av varför 'Kompu Gacha' är olagligt och dess relation till den japanska 'Prize Display Law

General Corporate

En detaljerad förklaring av varför 'Kompu Gacha' är olagligt och dess relation till den japanska 'Prize Display Law

På senare år har antalet personer som spenderar pengar på mobilspel (så kallade “sociala spel”) ökat, och marknaden har vuxit till att överstiga 1 biljon yen. Det sägs att vinstmarginalen överstiger 40%, vilket gör det till en attraktiv marknad för spelutvecklare.

Det som driver tillväxten på denna marknad för sociala spel är ett system som kallas “gacha”, där spelare kan få karaktärer och föremål att använda i spelet.

Men bland dessa finns det ett system som kallas “komplett gacha” som anses olagligt, och spelutvecklare måste vara försiktiga när de utvecklar spel.

I denna artikel kommer vi att noggrant förklara varför “komplett gacha” är olagligt, dess skäl och bakgrund, och dess relation till den japanska “Prize Indication Law” för spelutvecklare att vara medvetna om.

Vad är “Kompgacha” som blev olagligt och skapade rubriker?

I online- och sociala spel finns det ett betalningssystem som kallas “Complete Gacha”, eller “Kompgacha” som det ofta förkortas.

“Gacha” är i grunden ett system där spelare (konsumenter) kan få karaktärer eller föremål. Eftersom föremål tillhandahålls slumpmässigt, är det upp till slumpen vilka föremål konsumenten kan få.

“Kompgacha” är ett system där man kan få ett nytt föremål genom att samla specifika föremål genom Gacha-systemet. Föremålet som erhålls på detta sätt kan vara sällsynt, och kallas därför ofta för “rare item”.

En egenskap hos Kompgacha är att man måste dra Gacha flera gånger för att få ett sällsynt föremål, eftersom man måste samla specifika föremål som styrs av slumpen.

Sociala problem orsakade av Kompgacha

Kompgacha kräver att du drar Gacha flera gånger, som styrs av slumpen. Och eftersom sällsynta föremål är inställda så att alla vill ha dem, till exempel genom att aktivera starka effekter i spelstrider, har det funnits fall där människor har spenderat stora summor pengar i hopp om att få dessa föremål.

Online-spel kan lätt användas av unga människor med låg inkomst, studenter och minderåriga. Eftersom de använder virtuell valuta i spelet eller betalar med kreditkort utan att använda kontanter, har det varit fall där människor har spenderat hundratusentals yen utan att märka det, vilket har blivit ett socialt problem.

Men till en början svarade Konsumentverket att det inte fanns någon olaglighet i Kompgacha när de konsulterades av olika plattformsoperatörer om dessa problem.

Å andra sidan ökade antalet konsultationer till konsumentcentra om betalningar i Gacha, och kritiken från media blev starkare.

Därför, i april 2012 (Heisei 24), kom först de stora sociala spelbolagen som utgör plattformskontaktrådet överens om att självreglera, till exempel genom att sätta en användningsgräns för ungdomsanvändare. I maj samma år fastställde de “Kompgacha-riktlinjerna” och var snabba med att uttala en policy för att helt avskaffa Kompgacha.

Konsumentverkets åsikt

Stöttad av denna allmänna opinion, i maj 2012 (Heisei 24), uttryckte Konsumentverket för första gången sin åsikt att Kompgacha var ett brott mot den japanska “Premium Display Act” (Lagen om visning av premier och gåvor). Från juli samma år började de tillämpa denna lag på Kompgacha.

Nedan kommer vi att förklara i detalj vad “Premium Display Act” är, och hur Kompgacha kommer att regleras enligt denna lag.

Vad är lagen om visning av premier från början?

Lagen om visning av premier (hädanefter kallad “Premievisningslagen”) är en lag som reglerar falsk visning av varors tjänsteinnehåll, pris, kvalitet etc., och reglerar den högsta summan och totala summan av premier, etc., för att skydda konsumenternas intresse av att självständigt och rationellt välja varor och tjänster, och för att förhindra osund konkurrens bland företag.

Till exempel, om hästkött säljs som nötkött, eller om en kampanj med en vinst på 10 miljoner yen genomförs för att sälja tuggummi, kommer det att ha en negativ inverkan på konsumenternas val av varor. Premievisningslagen förhindrar detta och gör det möjligt för konsumenterna att göra korrekta val av varor.

Och Premievisningslagen reglerar i stort sett premier och visningar. Kompgacha regleras av premiebestämmelserna.

Premiebestämmelser som reglerar Kompgacha

Premiebestämmelserna är regler som förhindrar att konsumenter lider skada genom att företag erbjuder överdrivna premier.

Generellt sett är premier bonusar eller priser, men “premier” enligt Premievisningslagen är de som uppfyller följande tre krav (Artikel 2, stycke 3 i lagen).

  • Som ett medel för att locka kunder,
  • erbjuds av företaget i samband med handeln med varor/tjänster som företaget tillhandahåller
  • varor, pengar eller andra ekonomiska fördelar

Straff vid överträdelse

Om värdet på premien är överdrivet, strider det mot Premievisningslagen.

Om detta misstänks, kommer Konsumentverket att genomföra en undersökning. Om överträdelsen bekräftas genom denna undersökning, kommer ett visst åtgärdsbeslut, såsom ett förbud mot att erbjuda premien, att utfärdas mot företaget som erbjöd premien.

Och om du inte följer detta åtgärdsbeslut, kan du bli straffad med fängelse i upp till två år eller en böter på upp till 3 miljoner yen, eller båda.

Vad är “Kortmatchning” som är starkt kopplat till “Kompgacha”

Kortmatchning, eller “Card Matching”, avser “tillhandahållandet av priser genom en lotteri som använder en metod för att presentera en specifik kombination av olika typer av biljetter som visar två eller fler typer av tecken, bilder, symboler etc.” (Japanska Lotteri Prisbegränsningsförordningen, paragraf 5).

Det vill säga, i fall där du samlar alla angivna objekt från produkter som innehåller slumpmässiga objekt genom gacha-metoden, och får ett pris när alla objekt har samlats, räknas det som kortmatchning.

Kortmatchning är helt förbjudet enligt den japanska Lotterilagen, oavsett det högsta beloppet eller det totala beloppet av priser.

Å andra sidan, om till exempel kompgacha var helt gratis, skulle det inte anses vara en “transaktion av varor eller tjänster som leverantören tillhandahåller”, så objekten som erhålls genom kompgacha räknas inte som “priser” från början.

Om konsumenten kan välja vilket objekt de vill köpa istället för gacha-metoden, det vill säga om du köper alla objekt från A till E får du ett sällsynt objekt X, eftersom det inte är slumpmässigt, räknas det inte som en “lotteri”.

Dessutom, i fallet med “samla fem av A”, räknas det inte som “presentera en specifik kombination av olika typer av biljetter”.

Därför, eftersom dessa inte räknas som “kortmatchning”, är det möjligt att utföra dem lagligt.

Nu ska vi förklara varför kompgacha bedömdes vara olagligt.

Mekanismen bakom kortmatchning och skälen till dess totala förbud

Till exempel, låt oss anta att det finns potatischips till salu som innehåller slumpmässigt infogade olika kort A, B, C, D, E, F, G. Dessa kort i sig själva räknas som “gåvor”, men eftersom de är billiga och inte överdrivet värdefulla, är de inte olagliga.

Men om det finns ett system där du kan få en annan gåva genom att samla två eller fler specifika kort, räknas det som “kortmatchning” och blir olagligt. Det vill säga, eftersom det är slumpmässigt vilket av A till G som är inkluderat, och det är beroende av slumpen, kan det sägas ha karaktären av en “lotteri”.

Faktum är att sannolikheten för att få alla kort på en gång i det tidigare exemplet är
7/7×6/7×5/7×4/7×3/7×2/7×1/7=5,040/823,543
vilket omvandlat till procent är ungefär 0,6%, en mycket låg sannolikhet.

Och i processen att fullborda samlingen, om det första kortet som kommer ut är A, blir målet gradvis smalare, som kort som inte är A, kort som inte är AB, kort som inte är ABC… och svårigheten att samla alla objekt ökar.

Men eftersom de första objekten är lätta att få, är det lätt att tro att “jag kanske kan göra det”. Detta skapar en psykologisk tillstånd av “nästa gång, nästa gång…” vilket uppmuntrar till spelberoende.

Dessutom har det rapporterats att systemet var programmerat för att göra det svårt att samla de nödvändiga korten för att fullborda samlingen.

På detta sätt är det största skälet till det totala förbudet mot kortmatchning att metoden har en hög grad av bedrägeri och starkt uppmuntrar till spelberoende. Dessutom, från ett systematiskt perspektiv, har det funnits fall där denna metod har använts i produkter riktade mot barn (minderåriga), vilket har lett till att barn har blivit beroende och det har kommit in många klagomål.

Varför “Kompu Gacha” är olagligt enligt den japanska lagen om försäljningsmetoder

Som tidigare nämnt, blev det klart att “Kompu Gacha” är olagligt enligt den japanska lagen om försäljningsmetoder (japanska lagen om försäljningsmetoder), på grund av de driftsstandarder som den japanska konsumentbyrån införde i juli 2012.

Nedan förklarar vi varför “Kompu Gacha” strider mot den japanska lagen om försäljningsmetoder och därmed är olagligt.

Kompgacha anses vara “kortmatchning”

Kompgacha ansågs motsvara “kortmatchning” enligt de tidigare nämnda driftstandarderna.

Före detta var kompgacha ett system som var mycket implementerat i online-spel, och många spelare (konsumenter) betalade för det. I ett spel ansågs mer än 15% av den totala försäljningen komma från betalningar för kompgacha.

Kompgacha anses vara “prisvaror”

Varje gacha i sig är ett betalningssystem, och eftersom det handlar om att köpa föremål genom betalning, motsvarar det inte “prisvaror”. Men de föremål som erhålls genom att slutföra gacha kan sägas vara förberedda som ett medel för att locka kunder.

Dessutom är de föremål som tillhandahålls genom kompgacha sådana som ger någon form av “tjänst”, såsom att förbättra spelarens förmåga i spelet. Dessutom kan de föremål som tillhandahålls genom kompgacha sägas vara “ekonomiska fördelar” eftersom konsumenterna vill få dem även om de måste betala för dem.

Därför motsvarar de föremål som tillhandahålls genom kompgacha “prisvaror”.

Motsvarar “biljetter” i paragraf 5 i anmälan

Det har visats att föremål som tillhandahålls slumpmässigt i spelets gacha, till exempel kläder för avatarer och stridsföremål som kan användas i spelet, motsvarar “biljetter som visar två eller fler typer av tecken, bilder, symboler, etc.” enligt paragraf 5 i anmälan.

Och det kan sägas att kompgacha, en mekanism där du kan få föremål genom att samla betalningsföremål som är “biljetter” i gacha och slutföra en viss kombination, bedömdes vara “tillhandahållande av prisvaror genom lotteri som använder en metod för att presentera en specifik kombination”.

Är “Kompu Gacha” ett brott enligt spelregleringen?

Det har tidigare funnits påståenden om att “Kompu Gacha” skulle kunna vara ett brott enligt spelregleringen (paragraf 187-187 i den japanska strafflagen). Spelregleringen innebär att man satsar pengar eller andra värdefulla föremål, och det fanns en uppfattning att “Kompu Gacha” var ett system där man satsade på sällsynta föremål.

Men på den tiden uttalade ordföranden för den nationella säkerhetskommittén att det inte fanns några bevis för att “Kompu Gacha” skulle vara ett brott enligt spelregleringen eller andra straffrättsliga bestämmelser.

Detta kan tänkas bero på att de sällsynta föremålen bara är data på nätet, vilket är immateriellt och inte kan betraktas som egendom. Dessutom är det svårt att hävda att de sällsynta föremålen har något monetärt värde.

Trender efter rapporteringen om olagliggörandet av “Kompu Gacha”

Som tidigare nämnt, var det 2012 (Heisei 24) när den japanska konsumentbyrån uttryckte sin åsikt att “Kompu Gacha” var olagligt. Fram till dess hade många spel använt “Kompu Gacha”-systemet.

I ljuset av konsumentbyråns ståndpunkt att det var olagligt, avskaffade spelbolagen “Kompu Gacha” en efter en. Å andra sidan, på grund av denna påverkan, sjönk aktiekurserna för spelbolag som hade använt “Kompu Gacha” med så mycket som 25%.

Nu har många företag etablerat intäktsmodeller med metoder som inte är “Kompu Gacha”, men det finns fortfarande spel som använder system som kan betraktas som “Kompu Gacha”. Till exempel, i spel som produceras utomlands där det inte finns några sådana regleringar.

Faktum är att i spelet “Call of Duty (CoD)”, har det japanska “Bonus Scoring Card”-systemet, som är ett komplett system, tagits bort.

Sammanfattning: Om du är orolig för lagligheten, som med “Kompu Gacha”, bör du rådfråga en advokat

I denna artikel har vi förklarat varför “Kompu Gacha” är olagligt, främst i relation till den japanska “Act against Unjustifiable Premiums and Misleading Representations” (Lagen mot orättvisa premier och vilseledande framställningar).

Det är dock svårt att bedöma vilka system som strider mot denna lag och därmed är olagliga, vilket gör det svårt att förstå.

Om du har problem med att avgöra vilket betalningssystem som kan lanseras, rådfråga en advokat som är kunnig inom data plattformar och nätverk.

Introduktion till våra åtgärder på vår byrå

Monolis Advokatbyrå är en juridisk byrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. Behovet av juridisk granskning, såsom den japanska lagen om visning av premier, ökar alltmer i affärsverksamhet. Vår byrå analyserar juridiska risker för affärsverksamhet som redan har startat eller planeras startas, med hänsyn till olika lagregleringar, och strävar efter att legalisera verksamheten så mycket som möjligt utan att stoppa den. Detaljer finns nedan.

https://monolith.law/practices/corporate[ja]

Managing Attorney: Toki Kawase

The Editor in Chief: Managing Attorney: Toki Kawase

An expert in IT-related legal affairs in Japan who established MONOLITH LAW OFFICE and serves as its managing attorney. Formerly an IT engineer, he has been involved in the management of IT companies. Served as legal counsel to more than 100 companies, ranging from top-tier organizations to seed-stage Startups.

Tillbaka till toppen