Hur bör företag hantera förtal på nätet? Vad innebär brottet förtal?

När företag drabbas av förtalsskador på nätet, är de brott som potentiellt kan begås huvudsakligen följande fyra:

• Kreditförlustbrott (Japanska: 信用毀損罪)
• Förfalskningsbrott (Japanska: 偽計業務妨害罪)
• Hotbrott (Japanska: 威力業務妨害罪)
• Ärekänslabrott (Japanska: 名誉毀損罪)

Till dessa lägger vi till brottet för skadegörelse av datorer och liknande, som lades till 1987 (Showa 62 år), och tittar på nätbrott.

Hur företag ska hantera förtal

Först och främst uppstår ett behov för företag att ta bort inlägg eller artiklar som har orsakat förtal. Detta kan göras genom att kontakta webbplatsadministratören för att ta bort artikeln, eller på plattformar som Twitter och Facebook kan du direkt kontakta inläggaren för att ta bort inlägget. Dessutom kan företaget identifiera förövaren och begära skadestånd för förlorade försäljningsintäkter på grund av förtal, eller lägga fram en brottsanmälan för att få förövaren arresterad. Ett mycket effektivt sätt att förhindra återfall är att få förövaren att lova att inte skriva något som skulle skada företagets rykte igen. Men om webbplatsadministratören inte tar bort inlägget även efter att ha kontaktats, kan du genomföra en tillfällig åtgärd i domstol och få domstolen att beordra administratören att ta bort artikeln.

Mer information om tillfälliga åtgärder vid förtal finns i följande artikel.

https://monolith.law/reputation/provisional-disposition[ja]

Brott som begås när företag drabbas av förtal och smädelse

Förtalsbrott

Förtalsbrott är en lag som skyddar ekonomisk och materiell kreditvärdighet. “Kreditvärdighet” innebär här inte bara en individs eller företags finansiella situation och betalningsförmåga, utan också deras allmänna ekonomiska rykte i samhället.

Förtalsbrott och brott mot affärsverksamhet genom bedrägeri regleras i paragraf 233 i den japanska strafflagen.

“Den som sprider falska rykten eller använder bedrägeri för att skada någons kreditvärdighet eller störa deras affärsverksamhet, ska straffas med fängelse i högst tre år eller böter på högst 500 000 yen.”

Paragraf 233 i den japanska strafflagen

Enligt paragraf 233 i den japanska strafflagen, gäller förtalsbrott för de som “sprider falska rykten” och “skadar någons kreditvärdighet”.

Vad menas med “falska rykten”

“Rykten” innebär här att sprida osanna uppgifter eller information, vilket kan betraktas som förtal. I fallet med förtalsbrott, måste innehållet vara “falskt”. Om innehållet är sant, kommer det inte att betraktas som ett förtalsbrott.

Vad menas med “spridning”

“Spridning” innebär att göra information tillgänglig för allmänheten. Att posta något på internet kan betraktas som “spridning”, eftersom det kan ses av ett stort antal människor. Uttryck på internet betraktas i princip som “offentliga”. Precis som i fallet med förtal, även om informationen bara delas med en person, om det finns en möjlighet att den personen kan sprida informationen vidare till ett stort antal människor, kan det betraktas som förtal.

Vad menas med “person”

I förtalsbrott är det “personens” kreditvärdighet som skyddas. Här innebär “person” inte bara en fysisk person, utan också juridiska personer som företag, och även organisationer utan juridisk personlighet. Därför, om du postar något på internet som kan skada en individs, företags eller organisations kreditvärdighet, kan det betraktas som ett förtalsbrott.

Vad menas med “skada kreditvärdigheten”

Kreditvärdigheten i förtalsbrott skiljer sig från den allmänna betydelsen av kreditvärdighet och är begränsad till “ekonomisk kreditvärdighet”. Denna kreditvärdighet omfattar inte bara “samhällets förtroende för en persons betalningsförmåga och vilja att betala, utan också samhällets förtroende för kvaliteten på de produkter som säljs” (Japans högsta domstols dom den 11 mars 2003 (Heisei 15)).

Att “skada” innebär att sänka den sociala bedömningen av någons ekonomiska aspekter. Det krävs dock inte att bedömningen faktiskt har sänkts. Om det finns en risk för att detta kan hända, kan förtalsbrott tillämpas.

Brott mot bedrägeri och affärsstörning

Enligt artikel 233 i den japanska strafflagen (Penal Code) gäller brottet bedrägeri och affärsstörning för dem som har “använt bedrägeri” och “stört dess verksamhet”. Detta är ett brott med mycket bred tillämpning.

Vad är “bedrägeri”

“Bedrägeri” innebär att lura andra eller utnyttja deras missförstånd eller oaktsamhet. Ett typiskt exempel är när en företagsanställd efter Kumamoto-jordbävningen (2016) postade falska tweets om att “lejon har rymt”, och blev arresterad misstänkt för bedrägeri och affärsstörning för att ha stört verksamheten vid Kumamoto Zoo and Botanical Gardens. “Bedrägeri” tolkas dock brett och anses i praktiken vara “otillbörliga medel utöver kraft”.

Vad är “verksamhet”

“Verksamhet” avser arbete eller andra sociala aktiviteter som en person kontinuerligt utför baserat på sin ställning i samhället, och det finns ingen begränsning som i fallet med brottet vållande till dödsfall på grund av oaktsamhet i tjänsten. Eftersom det hänvisar till aktiviteter i samhället, inkluderar det inte personliga aktiviteter, hobbyer eller hushållsarbete.

Vad är “störning”

Liksom i fallet med brottet förtal, krävs det inte att det faktiskt har skett en störning. Om det har utförts en handling som är tillräcklig för att orsaka störning, tillämpas brottet bedrägeri och affärsstörning.

Brottet bedrägeri och affärsstörning är ett brott där det är relativt svårt att förstå räckvidden för vilka fall det kan tillämpas. Till exempel sägs det att vissa fall av så kallad “identitetsstöld” kan vara tillämpliga på brottet bedrägeri och affärsstörning.

https://monolith.law/reputation/spoofing-portrait-infringement-on-twitter[ja]

Brottet för störande av verksamhet genom hot

Brottet för störande av verksamhet genom hot är definierat i strafflagen paragraf 234, efter paragraf 233 som definierar brotten för förtal och bedrägligt störande av verksamhet.

“Den som genom hot stör någons verksamhet ska också straffas enligt föregående paragraf.”

Strafflagen paragraf 234

Med andra ord, det är ett brott som består av tre komponenter: “använda hot”, “störa verksamheten”. Det finns ett prejudikat från Högsta domstolen den 30 januari 1953 (Showa 28).

“Störande av verksamhet” i strafflagen paragraf 234 kräver inte faktiskt uppkomst av störande av verksamhet, det räcker med handlingar som är tillräckliga för att störa verksamheten. Dessutom, “verksamhet” refererar inte bara till specifika individuella verksamheter som faktiskt utförs, utan också till verksamheter som bör utföras med hänsyn till offrets position i den relevanta verksamheten. “Hot” bör tolkas som gärningsmannens makt, som är tillräcklig för att undertrycka offrets fria vilja, bedömt utifrån gärningsmannens makt, antal och omgivande situationer. Dessutom, denna makt behöver bara vara tillräcklig för att undertrycka offrets fria vilja objektivt sett, det krävs inte att offret faktiskt har undertryckts i sin fria vilja.

Högsta domstolens dom den 30 januari 1953 (Showa 28)

Vad menas med “hot”

“Hot” refererar till “gärningsmannens makt, som är tillräcklig för att undertrycka offrets fria vilja, bedömt utifrån gärningsmannens makt, antal och omgivande situationer”, och inkluderar även lättare handlingar än misshandel och hot. Till exempel, att sprida dussintals kackerlackor i en mataffär, eller att uppmana till att inte stå upp under nationalsången vid en examensceremoni, anses vara “hot”.

Vad menas med “verksamhet”

“Verksamhet” refererar inte bara till “specifika individuella verksamheter som faktiskt utförs”, utan också till “verksamheter som bör utföras med hänsyn till offrets position i den relevanta verksamheten”.

Vad menas med “störande”

“Störande” innebär, som vi nämnde i förklaringen av brottet för bedrägligt störande av verksamhet, att det räcker med handlingar som är tillräckliga för att störa verksamheten, utan att det faktiskt behöver uppstå någon störning av verksamheten.

Med spridningen av internet har antalet fall där åtal väcks för störande av verksamhet genom inlägg på internet ökat. Det är svårt att avgöra om det rör sig om hot eller bedrägeri, men det första innebär att störa någons verksamhet direkt och konkret, medan det andra innebär att störa någons verksamhet indirekt och abstrakt. Men gränsen i praktiken är inte tydlig.

Det finns exempel på fall där personer har arresterats för brottet för störande av verksamhet genom hot mot polisen, genom att anonymt skriva inlägg på forum som “Jag har placerat en bomb på station X”, vilket har lett till onödig säkerhets- och vakthållning. Det finns också ett exempel där domstolen erkände att brottet för bedrägligt störande av verksamhet hade begåtts, när någon skrev “Jag kommer att begå ett massmord i Amerikavillan kl. 3 den 16 juni”, vilket ledde till att polisen utförde vakthållningsaktiviteter och störde normal verksamhet. (Dom i Osaka högsta domstol den 22 oktober 2009 (Heisei 21))

För mer detaljerad information om detta ämne, se artikeln nedan.

https://monolith.law/reputation/charge-of-forcible-obstruction-of-business[ja]

Ärekrenkning

Ärekrenkning är ett brott som innebär att man genom att framhäva fakta sänker en annan persons sociala värdering.

Den som offentligt framhäver fakta och därmed kränker en annan persons ära, oavsett om fakta är sanna eller inte, kan straffas med fängelse i upp till tre år eller böter på högst 500 000 yen.

Japanska strafflagen, artikel 230, stycke 1

En stor skillnad mellan ärekrenkning och kreditkrenkning eller affärsstörning är att ärekrenkning kan begås även om innehållet är sant. Till exempel, om någon skriver att “chefen för XX sjukhus har en affär”, kan det vara ärekrenkning även om det är sant. Detta beror på om det finns objektiva fakta att personens karaktär, rykte, kredit och andra personliga värden har minskat i social värdering på grund av inlägget.

Även om det uttryck som ifrågasätts sänker en specifik persons sociala värdering, om det har att göra med allmänhetens specifika intressen (offentlighet), om dess syfte är att främja allmänhetens intressen (allmänintresse), om de framhävda fakta är sanna (sanningsenlighet) eller om det finns en rimlig anledning att tro att de är sanna (rimlig sanningsenlighet), kommer olagligheten att avvisas och ärekrenkning kommer inte att upprättas.

Ärekrenkning är ett “brott som kräver en anmälan” och gärningsmannen kommer inte att åtalas om offret inte lämnar in en brottsanmälan. Detta skiljer sig mycket från de andra tre brotten.

Om någon “sprider falska rykten” och “kränker någons kredit”, kan det ofta också sänka målets sociala värdering. I detta fall kommer både kreditkrenkning och ärekrenkning att upprättas.

Detta kallas “konceptuell konkurrens” när två brott upprättas genom en handling, och det strängare straffet tillämpas.

Straffet för kreditkrenkning är “fängelse i upp till tre år eller böter på högst 500 000 yen”, och straffet för ärekrenkning är “fängelse i upp till tre år eller böter på högst 500 000 yen”, så i fallet med konceptuell konkurrens kommer straffet för kreditkrenkning att tillämpas. Men i praktiken kommer det inte att vara mycket skillnad.

https://monolith.law/reputation/defamation[ja]

Vad är “kränkning av ära” i civilrätten?

Även om denna artikel förklarar straffrättsliga förfaranden, i civilrätten, när du begär borttagning eller identifiering av postaren, kommer du ofta att hävda kränkning av ära (≒ ärekrenkning). Till exempel kan förtal mot ett företag som “svart företag” hävdas som en kränkning av ära om vissa villkor uppfylls. Detta förklaras mer detaljerat i en separat artikel.

https://monolith.law/reputation/black-companies-dafamation[ja]

När en handling som kränker äran utförs, om offret är ett företag eller en organisation, förklaras det mer detaljerat i följande artikel om skadestånd för psykiskt lidande, kallat “kompensation”, kan beviljas för att lindra psykiskt lidande.

https://monolith.law/reputation/honor-infringement-and-intangible-damage-to-company[ja]

Brott mot elektronisk databehandling

1987 (Showa 62 år), med tanke på att datoriserade arbetsuppgifter gradvis ersatte mänskliga arbetsuppgifter, lades brott mot elektronisk databehandling till i paragraf 234 i den japanska strafflagen.

“Den som skadar en dator eller elektromagnetiskt register som används för mänskliga arbetsuppgifter, eller ger falsk information eller otillbörliga instruktioner till en dator som används för mänskliga arbetsuppgifter, eller på annat sätt hindrar datorn från att utföra de åtgärder som den är avsedd för, eller får den att utföra åtgärder som strider mot dess avsedda användning, och därigenom stör mänskliga arbetsuppgifter, ska straffas med fängelse i högst fem år eller böter på högst en miljon yen.”

Paragraf 234.2 i den japanska strafflagen

Handlingar som att förstöra datorer eller data som används för arbetsuppgifter, eller att få en dator att utföra falska data eller otillbörliga åtgärder, eller på annat sätt hindra den från att utföra de åtgärder som den är avsedd för, eller få den att utföra åtgärder som strider mot dess avsedda användning, och därigenom stör arbetsuppgifter, utgör brott mot elektronisk databehandling.

Handlingar som att utföra DoS-attacker och störa tjänster som tillhandahålls av datorer, eller att otillbörligt manipulera program eller data på servrar som ägs av företag som driver online-spel i syfte att RMT, faller också under detta brott.

Vilka är effekterna av förtal mot företag?

Företag kan drabbas av skada genom förtal utan giltig anledning, vilket kan leda till att företagets sociala värdering och trovärdighet minskar, eller att företagets produkter blir svårare att sälja. Dessutom kan anställda som arbetar i företaget känna det svårt att arbeta och lämna företaget, vilket kan leda till en kris för företagets överlevnad. Vidare kan företagets sociala värdering minska på grund av förtal, vilket kan leda till framtida nackdelar, som att det blir svårare att attrahera viktig personal till företaget.

Sammanfattning

Utöver det som presenterades i denna artikel kan förtal på internet potentiellt utgöra olika brott. Men varje brott har sin egen unika diskussion, till exempel hotbrott kan i princip inte etableras mot företag, och för att bedöma framgång eller misslyckande krävs specialiserad kunskap.

Även för förtal som utförs utan att tydligt identifiera målet kan det vara möjligt att ifrågasätta ärekränkning, förolämpning och intrång i privatlivet.

https://monolith.law/reputation/defamation-privacy-infringement-identifiability[ja]

När ditt företag drabbas av förtal på nätet, hur ska du reagera? Vilka brott kan gärningsmannen i cyberbrott hållas ansvarig för? Konsultera våra erfarna advokater på vår byrå.