Handbok för hantering av omsorgsincidenter för vårdinrättningars chefer: Från förebyggande åtgärder till respons

I ljuset av den ökande frekvensen av olyckor inom äldreomsorgen, ser vi en växande trend bland vårdinrättningars chefer att söka efter sätt att omstrukturera sina handlingsplaner för olycksfallshantering. Det är av yttersta vikt att skapa förebyggande åtgärder och handlingsplaner för olyckor som är anpassade till dagens behov. Chefer och administratörer för vårdinrättningar måste förstå dessa procedurer noggrant.

I denna artikel kommer vi att detaljerat förklara hur man skapar en olycksfallshanteringsmanual för chefer inom äldreomsorgen, förebyggande åtgärder för olyckor och hur man hanterar situationer när olyckor inträffar. Använd denna information som en referens för att minimera riskerna med olyckor inom äldreomsorgen och för att kunna erbjuda en säkrare vårdmiljö.

Översikt och verklighet av olyckor inom äldreomsorgen i Japan

Olyckor inom äldreomsorgen avser alla personskador som inträffar under tillhandahållandet av välfärdstjänster och innefattar fysiska eller psykiska skador. Oavsett om det finns något fel eller försummelse från tjänsteleverantörens sida, behandlas dessa händelser vanligtvis som olyckor.

Här förklarar vi mer detaljerat om de grundläggande dragen och den faktiska situationen för olyckor inom äldreomsorgen i Japan.

Definitionen av olyckor inom äldreomsorgen i Japan

Enligt material från Japans ministerium för hälsa, arbete och välfärd (not 1) definieras “olyckor inom äldreomsorgen” med hänvisning till “Samlingen av olycksfallsexempel inom välfärdstjänster” av den nationella socialvelfärdsrådet som “alla personskador som uppstår i alla skeden av välfärdstjänster på sociala välfärdsinrättningar, vilka resulterar i fysisk och psykisk skada, oavsett om det finns något fel eller försummelse från tjänsteleverantörens sida.”

När en olycka inom äldreomsorgen inträffar, är det viktigt att vara medveten om att ansvaret kan ligga både hos “verksamheten” och “anställda”. Verksamheten kan bära ansvar för skadestånd vid brott mot skyldigheten att iaktta säkerhet eller uppmärksamhet om en brukare skadas (enligt civilrätten artikel 415, stycke 1, och artikel 709) samt arbetsgivaransvar (enligt civilrätten artikel 715, stycke 1) och ansvar för konstruktioner (enligt civilrätten artikel 717, stycke 1).

Det finns också administrativa ansvar att beakta, såsom återkallande av auktorisation enligt lagen om äldreomsorgsförsäkring (enligt äldreomsorgsförsäkringslagen artikel 77, stycke 1, med flera), vilket kräver uppmärksamhet.

Å andra sidan kan anställda hållas ansvariga för skadestånd baserat på olagliga handlingar (enligt civilrätten artikel 709) samt riskera att bli åtalade för brott mot yrkesmässig vårdslöshet som leder till skada (enligt strafflagen artikel 211).

Not 1: Japans ministerium för hälsa, arbete och välfärd | Om riktlinjer för krishantering (riskhantering) inom välfärdstjänster – För strävan efter brukarnas leenden och tillfredsställelse[ja]

Huvudtyper av olyckor inom äldreomsorgen i Japan

På äldreomsorgsplatser är det viktigt att förstå de olika riskerna för olyckor för att säkerställa säkerheten för de som vårdas och att vidta förebyggande åtgärder. Här förklarar vi de vanligaste typerna av olyckor inom äldreomsorgen.

【Fall- och tappolyckor】

Fall- och tappolyckor är de mest förekommande olyckorna inom äldreomsorgen. De inträffar när någon snubblar och tappar balansen eller faller från en säng eller stol. Detta är särskilt vanligt bland äldre personer eller de som har svaghet i benen.

【Födoämnesaspirationsolyckor】

Födoämnesaspirationsolyckor uppstår när mat eller dryck av misstag hamnar i luftstrupen. Detta är vanligt hos äldre med nedsatt sväljförmåga och kan öka risken för kvävning eller lunginflammation, vilket gör att korrekt hjälp med måltider är nödvändig.

【Medicineringsfel】

Medicineringsfel inträffar när fel medicin eller dos ges vid fel tidpunkt. Detta kan lätt hända om medicinhanteringen är bristfällig eller om det finns en brist på informationsdelning, och det kan direkt påverka den vårdades hälsa, så det är viktigt att vara uppmärksam.

【Brand- och brännskadeolyckor】

Brand- och brännskadeolyckor refererar till olyckor där en brand uppstår inom en anläggning eller där en person får brännskador. Orsaker kan inkludera glömda tända spisar under matlagning eller fel på varmvattenberedare. För att minimera skadorna är det viktigt att noggrant genomföra förebyggande åtgärder.

Statistik och översikt över olyckor inom äldreomsorgen i Japan

För att förstå verkligheten bakom olyckor inom äldreomsorgen är det nödvändigt att analysera statistiska data. Här ger vi en översikt över situationen för olyckor inom äldreomsorgen baserat på en undersökning genomförd av den allmännyttiga stiftelsen Center for Stability of Care Workers.

Undersökningen omfattar 276 olycksfall inom äldreomsorgen som inträffade mellan den 15 augusti 2014 (Heisei 26) och den 27 februari 2017 (Heisei 29). De fall som ingår är allvarliga incidenter rapporterade till Konsumentverket i Japan och innefattar i allmänhet de som krävt sjukhusvistelse i 30 dagar eller längre.

【Klassificering av olyckstyper】

【Klassificering av olycksskador】

【Detaljklassificering av arbetsuppgifter vid fall och störtfall】

Referens: Allmännyttiga stiftelsen Center for Stability of Care Workers | “Forskningsprojekt om förebyggande av olyckor relaterade till användning av äldreomsorgstjänster” rapport[ja]

Nyckelpunkter för att skapa en handlingsplan vid olyckor

På vårdplatser kan olyckor inträffa när som helst, var som helst och i vilken form som helst. Fallolyckor, felaktig sväljning och medicineringsfel är bara några exempel på de många typer av olyckor som kan uppstå inom vårdsektorn, och som i värsta fall kan ha allvarliga konsekvenser för klienternas liv och hälsa.

Därför är det avgörande för vårdgivare att ha en välutvecklad handlingsplan för hur man ska agera vid olyckor. Här förklarar vi nyckelpunkterna för att skapa en sådan plan.

Vikten av omedelbara åtgärder vid en incident

Att snabbt vidta lämpliga åtgärder vid en incident är av yttersta vikt för att förhindra att situationen förvärras och minimera skadan. Först och främst måste användarnas säkerhet prioriteras. Detta innebär att man snabbt måste förstå situationen och vidta lämpliga åtgärder. Till exempel kan det handla om att bedöma omfattningen av användarnas skador och, vid behov, utföra första hjälpen såsom att stoppa blödningar, genomföra konstgjord andning eller hjärtmassage.

Beroende på användarens tillstånd kan det också vara nödvändigt att omedelbart ringa 119 för att anropa en ambulans. Genom att noggrant genomföra dessa initiala åtgärder kan man begränsa olyckans påverkan och snabbt övergå till efterföljande åtgärder.

Dessutom får man inte glömma att rapportera till överordnade och bekräfta deras instruktioner för att säkerställa en organiserad respons från organisationen. Lämpliga initiala åtgärder är det första steget för att skydda användarnas säkerhet.

Uppbyggnad av rapporterings- och kommunikationsstrukturer

För att snabbt kunna hantera händelser relaterade till omsorgsolyckor är det avgörande att bygga upp en tydlig rapporterings- och kommunikationsstruktur, där alla anställda förstår procedurerna för att möjliggöra en effektiv initial respons.

Först och främst är det viktigt att ha en välorganiserad nödkommunikationsnätverk. Kommunikationssystemet, inklusive kontakten med ansvariga chefer, måste vara tillgängligt dygnet runt, och det måste finnas tydliga instruktioner för hur man ska agera när chefer inte är närvarande.

Därefter kommer kommunikationsprocedurerna med relevanta myndigheter. Vid dödsfall ska polisstationen kontaktas, vid smittsamma sjukdomar eller matförgiftning ska hälsomyndigheten kontaktas, och alla olyckor ska rapporteras till försäkringsbolaget på platsen där verksamheten bedrivs samt till den drabbades försäkringsbolag. Förbered en lista över dessa kontakter, rapporteringskriterier och formulär i förväg.

Det är också nödvändigt att snabbt kontakta den drabbades familj. Det är viktigt att kunna förklara olyckans omfattning och den drabbades tillstånd på ett begripligt sätt för att uppnå förståelse och acceptans.

Referens: Fukuoka Prefecture Long-Term Care Insurance Wide Area Union｜Handbok för skapande av manualer för förebyggande av omsorgsolyckor[ja]

Hantering och förklaring till familjen

Efter en olycka är det viktigt att snabbt och artigt förklara detaljerna och åtgärderna som vidtagits för användarens familj.

Först och främst, direkt efter att en olycka inträffat, är det nödvändigt att rapportera att lämpliga initiala åtgärder har vidtagits och att noggrant kommunicera den fortsatta situationen och de åtgärder som har genomförts. Vid detta tillfälle krävs en lugn ton i förklaringen för att minska familjens oro och vinna deras förståelse.

Därefter är det viktigt att när man förklarar för familjen, göra det utan att förminska fakta och att hålla en uppriktig och korrekt attityd. Oavsett om det finns ansvar för olyckan eller inte, kan man bygga en förtroenderelation genom att visa empati för familjens känslor, erbjuda en moralisk ursäkt och presentera konkreta åtgärdsplaner.

I denna process är det viktigt att vara mycket noggrann med informationens korrekthet, eftersom även oavsiktligt vaga beskrivningar av fakta kan leda till problem längre fram.

Slutligen, för att hålla en tät kommunikation med familjen, är det viktigt att tydligt ange en kontaktperson och att organisationen agerar konsekvent. Genom att centralisera kontaktpunkten kan man hantera förklaringar och svar på frågor från familjen smidigt och därmed öka företagets trovärdighet som affärsverksamhet.

Hur man skapar en olycksrapport under japansk lag

Om en olycka inträffar under tillhandahållandet av tjänster måste en olycksrapport snabbt lämnas in till den lokala kommunen. Den specifika myndigheten som ska ta emot rapporten varierar beroende på den lokala självstyrelsen.

Här tar vi upp ett exempel från Kita-distriktet i Tokyo. I Kita-distriktet är det “Avdelningen för välfärd och långtidsvård vid Kita-distriktets kontor, Ansvarig för olycksrapporter[ja]” som är ansvarig för att ta emot rapporterna. Formatet för olycksrapporten kan laddas ner som en Excel-fil från Kita-distriktets officiella webbplats och ska skickas via e-post.

Innehållet som ska inkluderas i olycksrapporten är följande:

1. Olyckssituationen
2. Översikt av kontoret
3. Berörd person
4. Olyckans omfattning
5. Åtgärder vid tidpunkten för olyckan
6. Situationen efter olyckan
7. Analys av olycksorsaker (analys av faktorer relaterade till den drabbade personen, personalen och miljön)
8. Åtgärder för att förhindra återkommande olyckor (ändringar i procedurer, miljöförändringar, andra åtgärder, tidpunkt och resultat för utvärdering av förebyggande åtgärder)
9. Status för skadestånd (om tillämpligt, ange situationen)
10. Andra anmärkningsvärda punkter

Vid allvarliga olyckor eller olyckor som kräver omedelbar uppmärksamhet är det nödvändigt att omedelbart rapportera via telefon till avdelningen för välfärd och långtidsvård. Om rapporteringen försenas måste en förklaring till förseningen (i valfritt format) bifogas. Dessutom bör den första rapporten, som åtminstone ska innehålla punkterna 1 till 6, lämnas in så snabbt som möjligt och senast inom fem dagar efter olyckan.

Olycksförebyggande åtgärder som kan användas i personalutbildning

Personalutbildning för att förebygga olyckor på vårdinrättningar är avgörande för att minska antalet faktiska incidenter på arbetsplatsen. Det är nödvändigt att genom exempel på nära missar, riskbedömningar och förbättrad kommunikation i det dagliga arbetet öka personalens medvetenhet och förmåga att hantera situationer.

Här introducerar vi detaljerat olycksförebyggande åtgärder som kan användas i personalutbildning, inklusive metoder för att dela specifika exempel och genomföra övningar.

Användning av nära miss-incidenter

Att dela nära miss-incidenter är en ytterst effektiv metod för att förebygga olyckor inom vårdsektorn i Japan. Dessa incidenter refererar till händelser som inte ledde till en olycka men som hade potential att bli allvarliga om omständigheterna varit något annorlunda. Genom att dela och analysera sådana händelser bland personalen kan man förebygga olyckor innan de inträffar.

Som exempel kan felaktig medicinering förhindras genom dubbelkontroller av två anställda och noggrann identitetskontroll av patienten. För att minska risken för att rullstolsanvändare faller är det viktigt att kontrollera nivåskillnader och justera hastigheten. Vid badning kan förebyggande av fall underlättas genom noggrann assistans, användning av halkskyddsmattor och regelbunden rengöring av golvet.

Genom dessa exempel kan personalen lära sig specifika försiktighetsåtgärder och öka sin medvetenhet om olycksförebyggande.

Genomförande av riskbedömning under japansk arbetsmiljölagstiftning

Riskbedömning är en metod för att i förväg identifiera och utvärdera risker för olyckor på arbetsplatsen och genomföra förebyggande åtgärder baserade på deras betydelse. Den allmänna processen för genomförandet är som följer.

【Genomförande av riskbedömning】

Övningar för förbättrad kommunikation

Övningar för att förbättra kommunikationen mellan personalen kan ha en stor effekt på att förebygga olyckor. Det är först och främst viktigt att genom regelbundna övningar säkerställa en grundlig informationsdelning mellan medarbetarna. Till exempel kan ni anordna möten för att granska nära-olyckor och faktiska olycksfall, där alla kan utbyta åsikter om orsaker och åtgärder.

Genom att förbättra kommunikationen mellan personalen växer en förståelse för att olyckor inte enbart beror på enskilda medarbetare, utan är ett problem för hela organisationen. Dessutom kan det genom att lyssna på andra medarbetares perspektiv bli tydligt vilka förbättringar som behövs i den egna arbetsrollen.

Det är också viktigt att genom övningarna bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan personalen. Genom att skapa regelbundna tillfällen för kommunikation blir den dagliga informationsdelningen smidigare, vilket möjliggör tidig upptäckt och respons på farliga situationer.

Om samarbetet i det dagliga arbetet stärks kommer även samarbetet mellan personalen vid en faktisk olycka att ske snabbare och mer effektivt.

Sammanfattningsvis är övningar för att förbättra kommunikationen en nödvändig åtgärd för att säkerställa en grundlig informationsdelning och smidig respons vid olyckor. Genom att varje medarbetare höjer sitt medvetande om olycksförebyggande bidrar det till en ökad säkerhet för hela anläggningen.

Case-studier baserade på verkliga olycksfall

I personalutbildning är case-studier baserade på verkliga olycksfall mycket effektiva för att förbättra personalens förmåga att hantera situationer.

Först är det viktigt att noggrant förstå omständigheterna kring olyckan och grundligt undersöka orsakerna. Till exempel, i fallet med en fallolycka, är det inte tillräckligt att bara “ha personal på plats”; det krävs även att man kontrollerar golvytan och tar bort eventuella hinder för att tänka på mer effektiva åtgärder.

Därefter utformar man åtgärder för att förhindra att olyckan upprepas och verifierar deras effektivitet. Genom att till exempel se över elledningarnas placering kan man möjliggöra en mer effektiv och snabb respons.

Det är viktigt att förstå konkreta åtgärder genom att lära av faktiska olyckor och att utveckla praktiska färdigheter för att förebygga olyckor.

Skapande av en checklista för att förebygga olyckor inom äldreomsorgen i Japan

Enligt en studie om utvecklingen av en “Förebyggande checklista för olyckor inom äldreomsorgen (utkast)”[ja] av Japans ministerium för hälsa, arbete och välfärd, finns det ett utkast till en checklista för att förebygga olyckor. Använd denna checklista som en guide när du skapar eller reviderar din egen checklista på din anläggning.

Referens: Japans ministerium för hälsa, arbete och välfärds vetenskapliga forskningsbidrag – Rapport om delad forskning inom politik för lång livslängd | Studie om utvecklingen av en “Förebyggande checklista för olyckor inom äldreomsorgen (utkast)”[ja]

Checklista för att se över säkerhetsåtgärder på anläggningar

Att se över säkerhetsåtgärderna på vårdinrättningar är avgörande för att skydda användarnas säkerhet och hälsa. Det krävs en grundlig översyn av varje aspekt, inklusive anläggningens miljö, assistanstekniker, medicinhantering och infektionskontroll. I denna artikel kommer vi att detaljerat förklara de specifika punkterna och metoderna för att genomföra dessa säkerhetsåtgärder.

Nyckelpunkter för att Skapa en Säker Miljö på Vårdinrättningar i Japan

Att skapa en säker miljö på vårdinrättningar är avgörande för att minska risken för fall och andra olyckor. Här följer några konkreta punkter att beakta.

【Syftets Tydlighet】

Syftet med att skapa en säker miljö är att tillhandahålla ett utrymme där användarna kan vistas tryggt. Genom att förbättra miljön kan vi förebygga olyckor innan de inträffar.

【Konkreta Åtgärder för Miljöförbättring】

【Utvärdering och Förbättring av Effekter】

Efter att miljön har förbättrats är det viktigt att regelbundet utvärdera effekterna och vid behov göra ytterligare förbättringar. Dessa förbättringar säkerställer att vi alltid upprätthåller de senaste säkerhetsstandarderna.

Översyn av assistanstekniker

För att förebygga olyckor på vårdinrättningar är det avgörande att regelbundet se över personalens assistanstekniker och säkerställa att de har de rätta färdigheterna. Genom att förvärva dessa färdigheter kan vi garantera säkerheten för de som använder våra tjänster och sträva efter att tillhandahålla service av hög kvalitet.

【Vikten av översyn】

Att se över assistansteknikerna hjälper till att förhindra att risker förbises och genom att klargöra problemområden kan vi förbättra kvaliteten på den service vi erbjuder.

【Specifika åtgärder】

Genom dessa åtgärder kan vi ständigt hålla personalens assistanstekniker uppdaterade och lämpliga, och därmed arbeta proaktivt för att förebygga olyckor.

Grundlig medicinhantering

En grundlig hantering av medicinering är avgörande för att förhindra felmedicinering. Det är viktigt att tydliggöra metoder för medicinhantering och kontrollprocedurer för att säkerställa lämpliga åtgärder.

Först och främst är det viktigt att vänja sig vid att utföra flera kontroller när man hanterar mediciner. När medicinen tas från doseringsboxen eller medicinpåsen, när den överlämnas till användaren och innan den tas, bör man vid dessa tre tillfällen kontrollera att det är rätt medicin. Sådana kontroller kan förhindra felmedicinering på grund av mänskliga fel. Det är också effektivt att ha flera anställda som utför dessa kontroller.

Därefter är det viktigt att ha enhetliga regler inom teamet för hantering av mediciner. För att förhindra förvirring under vård i situationer där medicinkontroller lätt kan förbises, som till exempel vid måltider, måste reglerna vara tydliga och förståeliga för alla.

Ytterligare en punkt är att se till att bekräfta att användaren har sväljt medicinen efter att den har placerats i munnen. Eftersom det finns fall där medicinen spottas ut innan den sväljs, är det viktigt att kontrollen fortsätter till slutet.

Slutligen, använd checklistor för att regelbundet granska hur verksamheten hanterar medicinering. Genom regelbunden översyn kan man upprätthålla de senaste hanteringsmetoderna och minimera risken för felmedicinering.

Förstärkning av smittskyddsåtgärder

Förstärkning av smittskyddsåtgärder på vårdinrättningar är av yttersta vikt för att skydda användarnas hälsa. Genom regelbunden desinfektion och noggrann handtvätt minimerar vi risken för infektioner.

Handtvätt är den mest grundläggande och effektiva åtgärden. Vårdpersonalen är ofta i kontakt med arbetsuppgifter som innebär hög smittrisk, vilket gör handhygienhantering avgörande, och regelbunden desinfektion av utrustning och medicinsk apparatur inom anläggningen är också viktig. Särskilt bör vi noggrant desinficera ytor som användarna ofta rör vid.

För att förebygga droppsmitta är det också viktigt att personalen bär mask och utför munsköljning. Detta hjälper till att förhindra spridningen av infektionssjukdomar. Dessutom är det viktigt att noggrant informera om smittskyddsåtgärder. Genom utbildning och träning för personalen kan vi säkerställa att de senaste åtgärderna alltid är på plats.

Vid utbrott av en infektionssjukdom är det viktigt att snabbt kontakta hälsomyndigheterna för att vidta lämpliga åtgärder. Det är också klokt att i förväg ha en “affärsfortsättningsplan” för att förbereda för eventuell personalinfektion.

Uppbyggnad av ett riskhanteringssystem

Att bygga upp ett riskhanteringssystem på vårdinrättningar är avgörande för att säkerställa säkerheten för de som använder tjänsterna och för att tillhandahålla service av hög kvalitet. För att genomföra en effektiv riskhantering krävs ett engagemang i hela organisationen och kontinuerliga förbättringar.

Här förklarar vi konkreta åtgärder för att bygga upp ett riskhanteringssystem.

Inrättande av en riskhanteringskommitté

För att effektivt främja riskhantering på vårdinrättningar är det viktigt att bygga ett system där hela anläggningen engagerar sig, och en av de effektiva metoderna för detta är inrättandet av en “riskhanteringskommitté”.

Riskhanteringskommittén består av en mångfald av yrkesgrupper, inklusive anläggningschefen, vårdpersonal, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal och rådgivare, och syftar till att överväga risker från olika perspektiv för att utforma mer effektiva åtgärder.

Kommittén håller regelbundna möten där de främst utför följande aktiviteter:

• Samla in exempel på nära missar och olyckor som inträffat inom anläggningen och analysera deras orsaker och bakgrund.
• Utifrån analysresultaten överväga åtgärder för att förebygga olyckor och skapa konkreta handlingsmanualer.
• Informera personalen om de skapade manualerna och se till att de förstås och efterlevs genom utbildning och andra initiativ.
• Genomföra regelbundna riskbedömningar för att ompröva befintliga åtgärder och överväga förbättringar.

Genom att göra riskhanteringskommittén till kärnan i organisationen, genomför vi kontinuerliga och systematiska riskhanteringsaktiviteter.

Kontinuerlig förbättring med PDCA-cykeln

Riskhantering är inte en engångsåtgärd. Det är viktigt att kontinuerligt driva PDCA-cykeln (Plan-Do-Check-Action) för att förbättra riskhanteringen och åtgärderna.

Specifikt kan detta tillämpas på följande sätt när man använder nära-olycksfall:

• Orsaksanalys och åtgärdsplanering (Plan)
• Genomförande av åtgärder (Do)
• Verifikation och utvärdering av effekter (Check)
• Utveckling av förbättringsåtgärder (Action)

Genom att kontinuerligt driva denna cykel kan vi förbättra vår förmåga att hantera risker och minska antalet incidenter. Om en olycka ändå skulle inträffa, möjliggör cykeln ett snabbt och lämpligt svar, vilket leder till förebyggande av återkommande incidenter.

För att PDCA-cykeln ska fungera effektivt är det viktigt att använda organisationer som en riskhanteringskommitté för att regelbundet utvärdera och förbättra aktivitetsstatus.

Användning av externa experter

För att bygga ett effektivt riskhanteringssystem är det viktigt att dra nytta av kunskapen från externa experter. Juridiska experter som advokater analyserar risker ur ett juridiskt perspektiv och tillhandahåller lämpliga råd.

Till exempel, genom att anlita en advokat som är expert på olyckor inom äldreomsorgen som rådgivande advokat, kan man dra fördel av snabb och lämplig hantering när en olycka inträffar.

Specifikt innebär detta att man får stöd i de initiala åtgärderna vid en olycka, förhandlingar med användare eller deras familjer, och hantering av eventuella rättsliga processer, där expertkunskap och erfarenhet är nödvändig.

Att använda externa experter stärker inte bara anläggningens riskhanteringssystem utan bidrar också till att minska den psykologiska belastningen på personalen. Med stöd från experter kan personalen känna sig trygg och fokusera på sina arbetsuppgifter.

Säkerhetshantering genom införande av ICT-utrustning

Införandet av ICT-utrustning inom vårdsektorn bidrar avsevärt till att stärka riskhanteringssystemet. Detta inkluderar specifikt system som nödkallssystem, övervakningskamerasystem, områdesdetekteringssystem och tjänster som stödjer arbetsledning.

Dessa system säkerställer inte bara användarnas säkerhet utan också effektiviseringen av personalens arbetsuppgifter. Till exempel kan övervakningskamerasystem med AI-baserad bildanalysfunktion förebygga olyckor som fall och störtningar.

Områdesdetekteringssystemet upptäcker omedelbart om en användare lämnar byggnaden eller går in i ett farligt område och notifierar personalen.

Dessutom kan tjänster som stödjer arbetsledning, genom att digitalisera personalens rörelsemönster, bidra till att fördela arbetsbelastningen och förbättra kvaliteten på vården. Genom att införa denna ICT-utrustning kan man även förvänta sig att lindra bristen på arbetskraft och öka personalens stabilitet och lojalitet.

Sammanfattning: Genomförande av förebyggande och beredskapsåtgärder för omsorgsolyckor

För att förebygga olyckor på vårdinrättningar och kunna hantera dem snabbt och korrekt när de väl inträffar, är det viktigt att kontinuerligt praktisera förebyggande åtgärder och höja personalens medvetenhet. Genom att förstå olyckornas natur och klargöra rapporteringssystemet samt riktlinjerna för familjekommunikation, kan vi stärka vår förmåga att hantera situationer.

Det krävs även en omfattande strategi som inkluderar att bygga upp ett riskhanteringssystem, dela förebyggande åtgärder genom utbildning och att se över säkerhetsåtgärderna på anläggningen. Genom att noggrant genomföra dessa åtgärder kan vi minimera risken för omsorgsolyckor och sträva efter att tillhandahålla en säkrare vårdmiljö.

Vår byrås åtgärder

Vårdbranschen är ett område som är reglerat av en mängd olika lagar, såsom Lagen om vårdförsäkring (介護保険法), Lagen om välfärd för äldre (老人福祉法) och Bolagslagen (会社法) i Japan. Monolith Law Office fungerar som rådgivande advokater för All-Japan Association of Care Service Providers (一般社団法人 全国介護事業者連盟) och vårdleverantörer i alla prefekturer runt om i landet, och besitter omfattande kunskap och erfarenhet när det gäller lagar relaterade till vårdbranschen.

Monolith Law Offices expertisområden: Företagsjuridik för IT och startups[ja]