Kan företagskritik utgöra förtal? En genomgång av skadefall och hur man hanterar dem
Det är en utmanande fråga som många företag står inför: när utgör kritik mot ett företag ärekränkning? Med sociala mediers utbredning har vi gått in i en era där individer enkelt kan sprida sina åsikter, vilket också ökar antalet inlägg som kan skada ett företags rykte. Det är dock inte alla kritiska åsikter som juridiskt sett utgör ett problem.
I den här artikeln förklarar vi tydligt när kritik mot ett företag kan anses vara ärekränkning, med exempel på faktiska fall. Vi tar även upp andra brott som kan vara relevanta utöver ärekränkning och hur man kan hantera personer som postar sådana inlägg. Genom att läsa denna artikel kommer du att förstå vilka lämpliga åtgärder ditt företag bör vidta.
Kan förtal av ett företag utgöra ärekränkning?
Ärekränkning kan gälla inte bara individer utan även juridiska personer.
Strafflagen paragraf 230 (Ärekränkning)
Den som offentligt framställer fakta och därigenom kränker någons heder, oavsett om dessa fakta är sanna eller inte, kan straffas med upp till tre års fängelse eller böter på högst 500 000 yen.
Referens: e-Gov lagstiftningssökning｜Strafflagen paragraf 230 (Ärekränkning)[ja]
Enligt strafflagens paragraf 230 definieras offret för ärekränkning som “en person”, men detta inkluderar juridiska personer enligt tolkningen (Högsta domstolens beslut från den 24 mars Taisho 15 (1926)). Detta beror på att organisationer som juridiska personer också är aktiva i samhället och därmed mottar social bedömning.
Därför kan handlingar som att skriva nedsättande kommentarer om ett företag på internetforum eller sociala medier utgöra ärekränkning. Dock, om informationen om en juridisk persons missgärningar har allmänhetens intresse, kan olagligheten förnekas.
【Vad är ärekränkning?】
Ärekränkning innebär att man i offentliga sammanhang framställer konkreta fakta som sänker en annan persons sociala anseende, oavsett om dessa fakta är sanna eller inte. Exempelvis kan uttalanden eller inlägg som “X har olovligen använt företagets pengar”, “Y har tidigare suttit i fängelse” eller “Z har en affär” utgöra ärekränkning.
Not 1: Att presentera i sammandrag
【Förutsättningar för ärekränkning】
För att kunna stämma någon för ärekränkning måste alla följande tre kriterier uppfyllas.
| Offentlighet | Detta avser en situation där ett obestämt antal personer kan bli medvetna om det, som uttalanden på internet, sociala medier eller i massmedia. Även uttalanden till en liten grupp kan anses offentliga om det finns en möjlighet att de når en större publik. |
| Faktapresentation | Detta innebär att konkreta fakta presenteras, oavsett om innehållet är sant eller falskt. Om det inte finns någon faktapresentation kan det istället röra sig om en förolämpning. |
| Ärekränkande natur | Detta avser innehåll som sänker den sociala bedömningen, som förtal eller spridning av dåligt rykte. |
Fall där företagskritik erkändes som förtal
Handlingar som skadar ett företags eller en kollegas rykte erkänns nu som en ny och allvarlig form av interna oegentligheter. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på inlägg på internet som förtalar företag eller individer, eftersom de kan leda till betydande förluster.
Låt oss introducera en uppmärksammad dom gällande förtal på internet (Högsta domstolens beslut den 15 mars 2010 (Heisei 22) Högsta domstolens beslut[ja]). Fallet började med en man som hade postat förtalande kommentarer om en ramenkedjas driftsbolag.
Första instansens dom i Tokyo District Court
Enligt traditionell tolkning kunde en person undgå anklagelser om förtal endast om “förtalande uttryck som inte är sanna” hade publicerats baserat på “säkra dokument eller grunder som felaktigt fick personen att tro att informationen var sann”.
Men i första instansens dom i Tokyo District Court visades en mer liberal standard för individuella internetinlägg (Tokyo District Court dom den 29 februari 2008 (Heisei 20)). Mer specifikt, förtalsbrott ansågs inte ha begåtts, förutom i fall där “inlägget gjordes trots vetskap om att det inte var sant” eller “personen hade försummat att göra en undersökning inom rimliga gränser”. Detta väckte stor uppmärksamhet.
Det ansågs att eftersom det är lätt att bemöta påståenden på internet och informationen där generellt anses vara mindre tillförlitlig, bör standarderna vara mer liberala.
Andra instansens dom i Tokyo High Court
Tokyo High Court upphävde första instansens dom och fastställde att standarderna för att fastställa förtalsbrott genom uttryck på internet inte hade förändrats. Även om inlägget hade gjorts i ett allmänt intresse gällande en fråga av offentligt intresse, fanns det ingen bevisning för att innehållet var sant, och det fanns inte heller tillräckliga skäl att tro att mannen hade trott att det var sant. Han dömdes skyldig (Tokyo High Court dom den 30 januari 2009 (Heisei 21)).
Domstolen fastställde att förtalsbrott kan begås även i internetinlägg utan säkra dokument eller grunder, och dömde mannen till en böter på 300 000 yen.
Högsta domstolens beslut
Slutligen avvisade Högsta domstolen överklagandet och den ursprungliga domen blev fastställd.
1. Även när det gäller uttryck av enskilda användare på internet, bör förtalsbrott endast anses inte ha begåtts om det finns tillräckliga skäl, baserat på säkra dokument och grunder, att tro att de fakta som presenterats är sanna. Det är inte lämpligt att förneka förekomsten av ett brott under mer liberala förhållanden.
Källa: Domstolens sammanfattning av Högsta domstolens rättsfall[ja]
Domstolen påpekade också att internetinformation kan ses av ett obestämt antal personer omedelbart, vilket kan leda till allvarlig skada på någons rykte, och att det inte är lätt att återställa ett rykte som en gång skadats, och att det inte är säkert att ett rykte återställs även om det bemöts.
Det finns fall då kritik mot ett företag inte utgör förtal
Även om kriterierna för förtal är uppfyllda, kan kritik mot ett företag undantas från att vara förtal om det finns omständigheter som utesluter olaglighet (not 2).
Not 2: Särskilda omständigheter som gör en handling som normalt skulle vara olaglig, laglig.
För att omständigheter ska utesluta olaglighet måste de uppfylla alla tre av följande: ‘faktans offentlighet’, ‘syftets allmännytta’ och ‘bevis för sanningen’.
| Faktans offentlighet | Detta avser fakta som är av allmänt intresse, och inkluderar information om offentliga tjänstemän, politiker och personer med socialt inflytande. |
| Syftets allmännytta | Detta avser att syftet med att avslöja fakta ska vara till allmännyttan, och gäller inte om huvudsyftet är ekonomisk vinning eller personligt agg. |
| Bevis för sanningen | Det är nödvändigt att bevisa att de avslöjade fakta är sanna i sina huvuddelar. Även om det är sant, om det saknas offentlighet eller allmännytta, utgör det inte en omständighet som utesluter olaglighet. Till exempel kan information om en individs tidigare brott vara förtal eftersom det ofta saknas offentlighet och allmännytta. |
Om alla dessa tre kriterier är uppfyllda, utgör det inte förtal.
Specifika exempel där omständigheter som utesluter olaglighet kan erkännas inkluderar anklagelser om oegentligheter i ett företag eller kritik mot politiker. Dock erkänns inte dessa omständigheter om det handlar om personliga attacker mot politiker eller grundlösa förtal.
Är det möjligt att avskeda en anställd som postar negativa kommentarer om företaget på nätet?
Den strängaste åtgärden ett företag kan vidta mot en anställd är avskedande. Ett sådant allvarligt beslut kräver tillräckliga grunder.
För att bedöma legitimiteten av ett avskedande finns det en princip om missbruk av uppsägningsrätt. Avskedandet måste ha “objektivt rimliga skäl” och “vara rimligt enligt samhällets normer”. Om dessa villkor inte uppfylls kan avskedandet betraktas som orättvist.
När man överväger avskedande på grund av en anställds inlägg på sociala medier, är det särskilt viktigt att noggrant överväga innehållet i inlägget och dess påverkan. Beslutet bör inte baseras på emotionella reaktioner utan en objektiv analys av situationen.
Relaterad artikel: Vad kan man göra om en anställd orsakar skada genom inlägg på sociala medier? Är avskedande och skadeståndskrav möjliga?[ja]
Brott utöver förtal som kan följa av att tala illa om ett företag
Att posta nedsättande kommentarer om ett företag kan leda till andra brott än förtal, såsom ‘kreditförsämring’ och ‘bedrägligt förfarande som stör verksamhet’.
Brottsbalken artikel 233 (Kreditförsämring och störning av verksamhet)
Den som sprider falska rykten eller använder bedrägeri för att skada någons kreditvärdighet eller störa deras verksamhet, kan dömas till upp till tre års fängelse eller böter på högst 500 000 yen.
Referens: e-Gov lagdatabas｜「Brottsbalken artikel 233 (Kreditförsämring och störning av verksamhet)[ja]」
Brottet kreditförsämring
Kreditförsämring är ett brott där någon avsiktligt sprider falsk information för att skada en annan persons eller företags rykte. ‘Kredit’ inkluderar inte bara ekonomisk kreditvärdighet utan även bedömningen av varor och tjänsters kvalitet. För att kreditförsämring ska anses ha begåtts krävs det att informationen är falsk och att det finns en avsikt att skada. Ärlig information eller uttalanden baserade på en godtroende missuppfattning omfattas inte, men kan i vissa fall leda till andra brott som förtal.
Till exempel, i ett fall där en kvinna postade en falsk negativ recension om ett hälsokosttillskott, blev kvinnan inte åtalad, men företagsledaren som hade bett om den falska recensionen dömdes till en böter på 200 000 yen. I ett annat fall där en person blandade in främmande föremål i en juice köpt i en närbutik och sedan falskt rapporterade detta till polisen, ansågs även den sociala krediten för produktens kvalitet ha skadats.
Brottet bedrägligt förfarande som stör verksamhet
Bedrägligt förfarande som stör verksamhet är ett brott där någon använder bedrägeri för att störa någons affärsverksamhet. För att detta brott ska anses ha begåtts krävs det tre element: ‘bedrägeri’, ‘verksamhet’ och ‘störning’. Bedrägeri innebär att vilseleda någon eller utnyttja missförstånd, och inkluderar direkt bedrägeri samt sabotage mot maskiner eller produkter. Verksamhet avser kontinuerlig affärs- eller administrativ verksamhet, och omfattar inte bara affärsverksamhet i vinstsyfte utan även volontärarbete och klubbaktiviteter. Störning innebär inte bara faktiskt hinder för verksamhetens drift utan även uppkomsten av en situation där störning är möjlig.
Exempel på detta brott inkluderar att göra falska leveransbeställningar till en restaurang, vilket tvingar dem att göra onödiga leveranser, att upprepade gånger ringa tysta samtal till en ramenrestaurang i syfte att trakassera, eller att blanda in nålar i mat som är till salu. En annan situation är när en anställd på en restaurang ignorerar hygienregler och publicerar detta på en videodelningssajt.
Både kreditförsämring och bedrägligt förfarande som stör verksamhet är inte brott som kräver en anmälan från offret (målsägandebrott), men sannolikheten för att polisen inleder en brottsutredning är låg, och i praktiken är det önskvärt att offret gör en anmälan.
Hur man hanterar när någon skriver nedsättande kommentarer om ditt företag på nätet
När nedsättande kommentarer om ditt företag publiceras på nätet är det avgörande att agera snabbt och effektivt. Här förklarar vi konkreta åtgärder att vidta vid förtalsskada, uppdelade i följande fyra steg.
- Begär att inlägget som innehåller nedsättande kommentarer tas bort
- Identifiera personen som gjort inlägget
- Konsultera en advokat
- Lämna in en anmälan eller stämningsansökan till polisen
Nedan följer en mer detaljerad förklaring av varje steg.
Begära borttagning av inlägg som utgör förtal
När förtalande innehåll sprids på sociala medier eller forum bör prioritet ges till att ta bort det aktuella inlägget och förhindra vidare spridning. De huvudsakliga metoderna för att uppnå detta syfte är följande:
- Direkt kontakt med plattformens operatörer
- Användning av dedikerade rapporteringssystem (exempel: “anmälningsfunktioner” eller “kontaktformulär”)
Det är möjligt för ett företag att själva begära borttagning, men genom att anlita en advokat för att ansöka om en interimistisk borttagningsåtgärd kan man uppnå snabbare och mer tillförlitliga resultat.
Men om informationen redan har spridits brett kan en fullständig borttagning vara orealistisk. I sådana situationer är det önskvärt att strategiskt använda officiella uttalanden eller pressmeddelanden för att bemöta felaktig information och sprida korrekt information. Om du vill veta mer om hur du tar bort inlägg, se följande artikel.
Relaterad artikel: Hur tar man bort negativa tweets på Twitter?[ja]
Identifiering av avsändare
För att hantera förtal på nätet är det nödvändigt att identifiera avsändaren. Identifieringen sker vanligtvis genom en tvåstegsprocess för informationsutlämning. Först begärs IP-adressens utlämning från webbplatsoperatören och därefter begärs abonnentinformation från internetleverantören.
När man begär utlämning av avsändarinformation är det viktigt att noggrant kontrollera om det aktuella inlägget juridiskt sett utgör förtal. Uttalanden som enbart är åsikter eller innehåll som saknar konkretion, samt sanningsenliga påståenden, har ofta inte ansetts vara förtal.
Dessutom kan det vara så att om det har gått lång tid sedan inlägget postades, kan leverantörens uppgifter ha raderats och det kan bli svårt att identifiera avsändaren. Med dessa faktorer i åtanke bör man bedöma genomförbarheten och effektiviteten av en begäran om informationsutlämning.
En lagändring i oktober under Reiwa 4 (2022) har förenklat processen för att få ut avsändarinformation. Det nya systemet för “befallning om utlämning av avsändarinformation” syftar till att snabba på processen och minska bördan. Dock kan det i vissa fall vara mer lämpligt att använda den traditionella metoden, så det är klokt att välja den bästa strategin med hjälp av en advokats råd.
Om du vill veta mer om begäran om utlämning av avsändarinformation, se följande artikel.
Relaterad artikel: Vad är en begäran om utlämning av avsändarinformation? En advokat förklarar det nya förfarandet och dess process efter lagändringen[ja]
Konsultera en advokat
Ärekränkning på internet kan ha allvarliga konsekvenser för offret, samtidigt som det kräver specialistkunskap och snabba åtgärder. Många drabbade känner sig osäkra på hur de ska hantera situationen. För att effektivt ta itu med detta problem är stöd från en juridisk expert, en advokat, avgörande.
En advokat kan erbjuda omfattande stöd, från förhandlingar med webbplatsoperatörer och leverantörer till rättsliga förfaranden för bevisbevarande och samarbete med polis och åklagare. Särskilt i fall av ärekränkning på internet, där tiden är en kritisk faktor, är advokatens snabba och korrekta beslut avgörande för att skydda offrets rättigheter.
Advokater genomför komplexa åtgärder som effektiv bevisinsamling, utformning av lämpliga anmälningar och snabb framsteg i juridiska förfaranden, genom att använda sin erfarenhet och kunskap.
Att lämna in en anmälan eller stämningsansökan till polisen
Om du önskar att den andra parten ska bli föremål för straffrättsliga åtgärder, är en anmälan till polisen en effektiv åtgärd. Genom att lämna in en stämningsansökan har polisen i princip en skyldighet att acceptera den. Detta skiljer sig från en enkel anmälan, då säkerheten för att en utredning inleds ökar.
När en stämningsansökan har accepterats genomförs en polisutredning, som därefter skickas vidare till åklagarmyndigheten. Det är dock åklagarens beslut att avgöra om fallet ska leda till åtal, så det är inte alltid garanterat att det kommer att ske.
Dessutom är förtal ett brott som kräver att målsäganden själv gör en anmälan, och endast den drabbade personen kan göra detta. Det finns en tidsbegränsning på tre år från det att brottet blev känt för att lämna in en anmälan, så det är viktigt att vara medveten om att rättsliga åtgärder kan bli omöjliga att vidta efter denna period.
Sammanfattning: Även företagskritik kan utgöra förtal
Som företagsrepresentant krävs det snabba och korrekta åtgärder om företaget utsätts för förtal eller nedsättande kommentarer på internet. Kritik mot företaget kan innebära en betydande risk för att skada företagets rykte och trovärdighet, och kan även utgöra förtal.
Särskilt nedsättande kommentarer som inte grundar sig på fakta eller som orättvist skadar företagets sociala anseende kan bli föremål för rättsliga åtgärder. Det finns tidigare rättsfall där företagsförtal har erkänts som förtal.
Det finns dock undantag för sanningsenliga uttalanden eller kritik som är av allmänintresse, så det är viktigt att noggrant bedöma situationen. En första åtgärd kan vara att begära borttagning av det problematiska inlägget och att försöka identifiera upphovspersonen.
Vi rekommenderar starkt att du samtidigt konsulterar en advokat. En advokat kan analysera situationen ur ett juridiskt perspektiv och föreslå de mest lämpliga åtgärderna. Vid behov kan advokaten även överväga att lämna in en anmälan eller stämningsansökan till polisen.
Om det är företagets egna anställda som står bakom förtalaktiga inlägg, bör man överväga lämpliga åtgärder enligt arbetsreglerna. Vid disciplinära åtgärder som uppsägning är det dock avgörande att följa lagen noggrant och att rådgöra med en advokat.
Utöver förtal kan det även finnas risk för att handlingarna utgör brott som affärsstörning eller kreditförlust, så det är klokt att söka omfattande rådgivning. För att skydda företagets rykte och agera på ett lämpligt sätt rekommenderar vi att du konsulterar en advokat som är specialist på området.
Vår byrås åtgärder
Monolith Advokatbyrå har en omfattande erfarenhet inom IT, särskilt när det gäller internet och juridik. På senare år har vi sett att information om ryktesskador och förtal som sprids på nätet, om den ignoreras, kan leda till allvarlig skada. Vår byrå erbjuder lösningar för att hantera ryktesskador och hantera situationer där saker eskalerar på nätet. Följande artikel ger mer detaljerad information.
Monolith Advokatbyrås expertisområden: Åtgärder mot ryktesskador för börsnoterade företag m.m.[ja]
Category: Internet
