Kan 'Dö' och 'Tahi' också vara ärekränkning? Introduktion till rättsfall om internetslang

På internet finns det inte bara direkt förolämpningar som “dö”, utan också förolämpningar genom internetslang (nätslang) som “dö” eller “död”.

Vi kommer att förklara om det är möjligt att lagligt förfölja ansvar för förolämpningar genom sådan nätslang, baserat på faktiska rättsfall.

Relationen mellan nätets slang och ärekränkning

Först och främst, finns det några specifika problem med nätets slang i förhållande till kraven för ärekränkning?

Krav för ärekränkning

Generellt sett finns det två betydelser av “ärekränkning”.

• Ärekränkning i straffrättslig mening (dvs. brottet ärekränkning)
• Ärekränkning i civilrättslig mening (dvs. olaglig handling)

De grundläggande kraven för dessa två är som följer:

1. Offentligt
2. Presentera fakta
3. Förolämpa någons heder (sänka deras sociala värdering)

Men i civilrättslig ärekränkning finns det typer som “ärekränkning genom åsikter eller recensioner” som inte innebär att presentera fakta, och dess räckvidd för etablering (undantagskrav) skiljer sig strikt. Se följande artikel för en detaljerad förklaring.

Relaterad artikel: Vad är kraven för ärekränkning i uttryck som inkluderar åsikter eller recensioner?[ja]

Dessutom finns det typer som “kränkning av hederskänslor” som kan vara olagliga handlingar även om de inte presenterar fakta och inte sänker den sociala värderingen. Kriterierna för olaglighet skiljer sig. Se följande artikel för en detaljerad förklaring om kränkning av hederskänslor.

Relaterad artikel: Vad är kränkning av hederskänslor och hur hanterar man inlägg som “idiot”, “ful”?[ja]

På detta sätt är det viktigt att överväga om uttrycket presenterar fakta och om uttrycket sänker den sociala värderingen av den person som uttrycket riktar sig mot när man överväger om det är ärekränkning eller inte.

Ärekränkning genom nätets slang är extremt speciell

Men nätets slang är extremt speciell, och det kan vara så att bara ett begränsat antal personer kan förstå innebörden av uttrycket.

Om man inte kan identifiera innebörden kan man inte ens bedöma om uttrycket presenterar fakta eller om uttrycket sänker den sociala värderingen av den person som uttrycket riktar sig mot (i detta fall skulle ärekränkning inte uppfyllas).

Identifiering av betydelsen av nätets slang i rättsfall

Så hur identifierar rättsfall betydelsen av uttryck i nätets slang?

Högsta domstolen (dom av den 20 juli 1956 (Showa 31) i Civilsamlingen volym 10, nr 8, sida 1059) har i allmänna termer om ärekränkning fastställt att betydelsen av ett uttryck ska tolkas utifrån “den genomsnittliga läsarens normala uppmärksamhet och läsning”.

Och med “genomsnittlig läsare” när det gäller uttryck på internet, menas vanligtvis de som har en viss kunskap om karaktären och temat för tjänster som sociala nätverk och forum.

Därför, om det är nätets slang som kan förstås av de som regelbundet använder internet, kan ärekränkning uppstå, såvida det inte är extremt speciellt.

Nedan presenterar vi fyra rättsfall som ger specifika tolkningar av nätets slang.

“Shine” = “Dö” / “Tsuburero” = “Gå i konkurs”

I en rättegång om flera inlägg på 2chan, såsom “Shine!!” och “Tsuburero!!”, har domstolen,

erkänt att det finns uttryck som “Shine!!”, vilket betyder “Dö”, för var och en av de tre kärandena, samt uttryck som “Tsuburero!!”, vilket betyder “Gå i konkurs”, efter att ha beskrivit käranden som “Skräp X”, en förkortning av “Skräp X Company”.

Tokyo District Court, 11 januari 2011 (Heisei 23)

Domstolen har, efter att ha tolkat varje ord korrekt, erkänt att ärekränkning genom åsikter eller kritik har ägt rum som följer:

Enligt den senare delen av den aktuella artikeln bör de tre ovan nämnda personerna dö och käranden bör gå i konkurs. Detta är en åsikt eller kritik som framförs med utgångspunkt i de fakta som anges i andra inlägg på denna tråd, och det erkänns att det är avsett att förtala och förolämpa käranden, inklusive de omnämnda tre personerna, och sänka dess sociala status.

(Utelämnat)

Det erkänns att det är en förolämpning och förtal av käranden genom att använda vulgära och kränkande uttryck, och att det kommer från ett privat syfte att trakassera, snarare än att främja allmänintresset, och att det överstiger gränserna för åsikter eller kritik.

Samma som ovan

I detta fall, som ett resultat av att tolka nätets slang, tolkades innebörden av uttrycket som en åsikt eller kritik, och det bedömdes om det översteg gränserna för åsikter eller kritik enligt den relevanta typen av ansvarsfrihet.

Relaterade artiklar: Är ett inlägg som säger “Dö” ärekränkning? En förklaring av två rättsfall som har bestridits[ja]

“Tahi är bra” = “Det vore bra om du dog”

I en domstolsförhandling om flera inlägg på ett anonymt forum, inklusive uttryck som “Det vore bra om X dog”, har domstolen indirekt erkänt kärandens argument att “Tahi”, som används som slang på internet, betyder “död”, och att “Tahi är bra” betyder “Det vore bra om du dog”. Domstolen erkände att detta utgör en kränkning av den personliga rättigheten, som följer:

Uttrycket “Det vore bra om X dog” är ett föraktfullt uttryck som förnekar kärandens existensvärde, och det bör erkännas att detta inlägg kränker kärandens personliga rättigheter.

Tokyo District Court, 21 augusti 2014 (Heisei 26)

I detta fall har det inte gjorts någon strikt distinktion mellan förtal genom åsikter eller kritik och kränkning av heder och värdighet. Oavsett vilket, har det dragits slutsatsen att det är ett olagligt inlägg som kränker personliga rättigheter (eftersom det erkändes att andra inlägg utgjorde förtal, var det inte en viktig fråga att avgöra vilken typ av uttryck detta var).

“Namapo” = “Socialbidrag” / “Kichigai” = “Galning” (En person som avsevärt avviker från normen)

I en rättegång om att avslöja uppgifter om avsändaren av flera inlägg på ett anonymt forum, som “för galen”, avvisade domstolen försvararens argument att “för galen” är oklart i sin betydelse och inte överstiger gränserna för vad som är socialt acceptabelt, och därför inte olagligt.

“Namapo” används på internet som en förkortning för “socialbidrag”, och “kichigai” läses på samma sätt som “galning” (en person som avsevärt avviker från normen).

Tokyo District Court, 24 december 2014 (Heisei 26)

Efter att ha korrekt tolkat varje ord, erkände domstolen att förtal genom åsikter eller kritik hade ägt rum som följer:

Det andra inlägget i detta fall, baserat på en genomsnittlig läsares normala uppmärksamhet och läsning, kritiserar käranden som en galning på grundval av det faktum att käranden har öppnat en butik trots att han/hon är mottagare av socialbidrag, vilket skadar kärandens sociala värdering och förtroende.

(Utelämnat)

Med tanke på uttrycket i beskrivningen (“Namapo”, “Kichigai”, etc.) och sammanhanget före och efter, är det svårt att erkänna att det andra inlägget i detta fall har ett huvudsakligt syfte att kritisera käranden och att det uteslutande har ett allmänintresse.

Enligt beviset (Kou 9), erkänns det att käranden inte är mottagare av socialbidrag, så det faktum som ligger till grund är inte sant, och att kalla någon “för galen” är ett uttryck som överstiger gränsen för kritik.

Samma som ovan

“Akumani” = “gSite” (En webbplats för informationsutbyte om oetiska affärsmetoder)

På grund av att ett dokument som förtalar käranden har lämnats obevakat på anslagstavlan som svaranden hanterar, meddelade käranden svaranden om dokumentets existens och begärde att det skulle tas bort. Men eftersom det lämnades obevakat, hävdar käranden att hans/hennes rykte har skadats. I rättegången om skadeståndskrav, uttryckte domstolen följande tolkning angående uttryck som “Akumani” i det aktuella dokumentet:

“Akumani” som nämns i detta dokument är en förkortning för “gSite”, en webbplats på internet. Dessutom, “de nedåtgående människorna” som nämns i detta dokument, syftar på de som befinner sig på en lägre nivå bland säljarna i multi-level marketing, det vill säga, de som generellt sett uppmuntrar konsumenter att köpa den aktuella produkten.

Även om ord som “Akumani” och “de nedåtgående människorna” i detta dokument inte är vanliga uttryck, kan det antas att många av läsarna på denna anslagstavla förstår att “Akumani” syftar på “gSite” och att “de nedåtgående människorna” syftar på de lägre rekryterarna i multi-level marketing, eftersom käranden använder dessa ord utan förklaring.

Kobe District Court, February 26, 2009 (Heisei 21)

Efter att ha visat denna tolkning, förnekade domstolen att förtal genom åsikt eller kritik hade ägt rum, som följer:

Den aktuella kritiken är en rationell gissning eller uppfattning som kan härledas från de förutsatta fakta, och kan inte sägas ha överträtt gränserna för kritik. Därför, även om det aktuella dokumentet skulle sänka kärandens sociala värdering, skulle de deltagare som offentliggjorde det aktuella dokumentet på webbplatsen inte bära något ansvar för olagliga handlingar.

Samma som ovan

Således, även om man kan identifiera innebörden av nätjargong, om de vanliga kraven för förtal inte uppfylls (eller om undantagskraven uppfylls), kommer förtal inte att äga rum.

“Dö” och andra internetslang kan också leda till hotbrott

Så hur är det med hotbrott?

Även om inlägg som liknar hot görs med hjälp av censurerade ord, hemliga ord eller internetslang, om dess innebörd kan identifieras på ett rimligt sätt, och om innehållet kan skada liv, kropp, frihet, heder eller egendom, kan hotbrott naturligtvis också etableras. Vi förklarar mer om förtal och hotbrott på internet i artikeln nedan.

Relaterad artikel: Förtal och hotbrott på internet[ja]

Sammanfattning: Kontakta en advokat om du är utsatt för näthat

I fråga om ärekränkning, enligt den så kallade “allmänna läsarnormen”, kan man tänka att “nätslang är obegripligt för den allmänna läsaren, så ärekränkning kan inte uppnås”.

Men som framgår av ovanstående rättsfall, tolkar domstolarna i grunden innebörden av uttrycket flexibelt, såvida det inte är något mycket speciellt.

Emellertid, för att få domstolen att identifiera innebörden av nätslang, är det nödvändigt att göra övertygande argument och bevis för domaren som inte är bekant med internet. För detta är det absolut nödvändigt med en advokat som är kunnig om internet.

Om du har problem med näthat, rekommenderar vi att du rådfrågar en advokat som är expert på internetfrågor.

Introduktion till våra åtgärder på vår byrå

Monoliths juridiska byrå är en advokatbyrå med hög expertis inom IT, särskilt internet och lag. På senare år kan information om rykteskador och förtal som sprids på nätet orsaka allvarliga skador om den ignoreras. Vi på vår byrå erbjuder lösningar för att hantera rykteskador och brandbekämpning. Detaljer finns i artikeln nedan.

Monoliths juridiska byrås områden: Rykteskadekontroll[ja]

Om du vill veta innehållet i denna artikel genom en video, vänligen titta på videon på vår YouTube-kanal.