Förtal (slander) på nätet och kränkning av hederliga känslor
På internetforum och personliga bloggar, tyvärr, är det inte ovanligt att se fall där förolämpningar och förtal postas mot andra. I vilka fall betraktas dessa förolämpningar och förtal som olagliga? Dessutom, vilka typer av fall har faktiskt gått till domstol, och vilka bedömningar har gjorts där?
Socialt anseende och subjektivt anseende
Det är naturligt att vilja göra något om man blir kallad för “idiot”, “ful” och liknande förolämpningar på nätet av andra.
Men, oavsett hur mycket man blir förolämpad och nedvärderad, om det inte leder till en minskning av personens sociala värdering, räknas det inte som förtal. Skyddet av ära (japanska strafflagen, artikel 230) gäller det sociala anseende som samhället ger, och förtal upprättas endast när “det sociala anseendet minskar på grund av påståendet”.
Det finns många som tror att de inte har något annat val än att ignorera sådana förolämpningar, förtal och smutskastning, och att de bara måste stå ut med det, men det är inte sant.
Precis som i straffrätten, om du skadar det sociala anseendet i civilrätten, räknas det som förtal, men det anses att det juridiska skyddet i civilrätten också inkluderar den subjektiva äran, känslan av ära.
Det kan finnas fall där en olaglig handling upprättas när känslan av ära skadas allvarligt. Och förolämpningar och förtal på nätet, som kan gå överstyr om de ignoreras, kan ibland bara vara vulgära förolämpningar utan någon grund, som inte inkluderar en minskning av det sociala anseendet. Därför är det nödvändigt att överväga “kränkning av känslan av ära” som en lösning.
https://monolith.law/reputation/defamation-and-infringement-of-self-esteem[ja]
Ärekrenkning och kränkning av ära
I rättspraxis anses kränkning av ära endast vara “en förolämpning som överstiger vad som allmänt accepteras i samhället, och endast då kan en kränkning av den klagandes personliga intressen erkännas” (Japanska Högsta Domstolen, 13 april 2010). Men konkret, när överstiger en handling samhällets allmänt accepterade gränser och kränker äran, erkänns som en olaglig handling, och när kan artiklar på nätet tas bort?
Det finns ett fall där A och B, som var i tvist i domstol, hamnade i en argumentation i domstolens korridor, och A kallade B för “tjuv”, “rånare” etc. B anklagade A för att ha kränkt hans ära eller känslor av ära, det vill säga, “ärekrenkning”, och om det inte var fallet, som “kränkning av ära”, och begärde skadestånd.
Domstolen slog fast att varje uttalande var en kränkning av kärandens ära, eftersom det använde förolämpande språk för att smutskasta käranden, och borde betraktas som olagligt eftersom det översteg den toleransnivå som accepteras i samhället.
Å andra sidan, uttryck som “tjuv” och “rånare” används ofta när man smutskastar andra, och eftersom det inte finns några bevis för att varje uttalande gjordes efter att ha pekat ut en specifik faktisk handling som att begå en brottslig handling, förutom att använda abstrakta uttryck som “tjuv” och “rånare”, kunde domstolen inte erkänna att varje uttalande i detta fall sänkte kärandens sociala värdering, och därför erkände den inte ärekrenkning (Tokyo District Court, 19 februari 2009).
Detta beror på att ärekrenkning endast kan fastställas när en specifik faktisk handling pekas ut.
Domstolsbeslut om kränkning av heder och värdighet
Låt oss titta på rättsfall för att se hur olika uttalanden har bedömts. Detta är ett exempel på en skadeståndsanspråk för förtal.
Även om det är ett beslut från en lägre domstol, tror jag att det kan vara användbart som referens för att förstå hur domstolar bedömer saker i nyligen avgjorda fall.
Sökanden startade en blogg under namnet “B”, där hon skrev artiklar om skönhet, hälsa, dejting, romantik och äktenskapsaktiviteter. Hon publicerade också bilder av sitt ansikte på bloggen. Hon arbetade som tandhygienist på A-kliniken, och på klinikens hemsida fanns bilder av flera tandhygienister, inklusive sökanden.
Svaranden identifierade sökandens fullständiga namn på Facebook och upprepade förtal på en 5chan-tråd, där han skrev “B”:s riktiga namn. Sökanden tog upp sju av dessa inlägg som problem och krävde skadestånd.
Sökanden begärde att innehållstjänsteleverantören skulle avslöja information och fick IP-adressen avslöjad. Hon bad sedan mellanhandens leverantör att lagra sändarinformationen. Hon fick besked om att ett kabel-TV-företag hade sändarinformationen. Därför stämde hon kabel-TV-företaget för att få sändarinformationen avslöjad, och det visade sig att svaranden var sändaren av de aktuella inläggen.
https://monolith.law/reputation/disclosure-of-the-senders-information[ja]
https://monolith.law/reputation/provider-liability-limitation-law[ja]
Domstolen erkände först att sökanden, före det första inlägget i fråga, hade publicerat bilder av sitt ansikte och sin yrkesroll på bloggen, och att hennes riktiga namn kunde sökas på andra sociala medieplatser. Därför, även om någon som känner till viss information om sökanden ser de aktuella inläggen och tolkar dem med normal uppmärksamhet och läsförståelse av en genomsnittlig läsare, även om de identifierar en individ genom att använda ett namn som hånar “B” eller “B”, erkänns dessa namn som hänvisningar till sökanden, som är författaren till bloggen i fråga.
Tokyo District Court, 15 januari 2019 (Gregorian Calendar Year)
Domstolen erkände möjligheten till identifiering och bedömde om de sju inläggen från svaranden utgjorde olagliga handlingar. Det kan vara användbart att se vilka typer av förolämpningar som anses “kränka heder och värdighet” och vilka som anses “inte överstiga de gränser som samhället accepterar och inte kränker sökandens heder och värdighet”.
https://monolith.law/reputation/defamation-privacy-infringement-identifiability[ja]
Inlägg 1: “Löjligt” och “Dum kvinna” etc.
En kommentar som beskriver en bloggartikel som “så löjlig att jag tvivlade på om den var påhittad (fiktiv)” är bara uttryck för den åsikt som den åtalade hade efter att ha läst bloggen. Det ansågs inte överträda gränserna för vad som är socialt acceptabelt och kränka kärandens heder.
Å andra sidan, kommentaren “dum kvinna”, som kallar käranden för “dum”, är en kritik mot kärandens personlighet i sig. Med tanke på att B kan identifieras som käranden, ansågs det överträda gränserna för vad som är socialt acceptabelt och kränka kärandens heder.
Inlägg 2: “Ful” och liknande
Att beskriva käranden som “ful”, vilket innebär att personen är oattraktiv, och dessutom antyda att man känner avsmak för käranden och dennes partner genom att beskriva dem som “äckliga”, ansågs överträda de gränser som samhället generellt accepterar och kränka kärandens ära och värdighet.
Inlägg 3: “Kort och ful med bara ungdom på sin sida”
Att peka ut kärandens kärlekspartner som “kort och ful med bara ungdom på sin sida” och beskriva kärandens beteende med denna partner som “patetiskt” är ett uttryck som hånar kärandens partner, inte käranden själv. Dessutom kan man inte säga att det generellt påverkar en persons karaktärsbedömning att dejta en sådan person. Även om uttrycket “patetiskt” knappast kan kallas för en mild formulering, om man ser på inlägg 3 som helhet, går det inte utöver att vara en åsikt om kärandens beteende och kan inte anses ha överskridit gränserna för vad som är socialt acceptabelt. Därför ansågs det inte att inlägget 3 utgjorde en olaglig handling mot käranden.
Inlägg 4: “Ful” och liknande
Ordet “ful”, som tolkas som synonymt med “ful”, användes fyra gånger. I inlägget skrevs det bland annat “Hur kan till och med retuscherade bilder vara fula? lol”, vilket antyder att även bilder som normalt sett skulle förbättra utseendet framstår som fula. Dessutom användes tecknet “lol” i slutet av uttrycket för att förlöjliga käranden. Med tanke på att kärandens namn kunde identifieras på Facebook genom namnsökning på grund av tidigare inlägg, och att ett foto av käranden publicerades på den aktuella bloggen, ansågs dessa kommentarer överträda gränserna för vad som allmänt accepteras i samhället och förtala käranden. Det fastställdes att dessa kommentarer kränkte kärandens ära och känslor.
Inlägg 5: “Ful” och liknande
Angående delen där käranden kallas “ful”, ansågs det vara en förolämpning mot käranden som överskrider vad som allmänt accepteras i samhället, och det erkändes som en kränkning av kärandens heder. Å andra sidan, angående delen där käranden beskrivs som “eländig” och liknande, med kommentarer som “Det ser verkligen eländigt ut… Det ser ut som att du har det svårt varje dag”, eftersom det inte är en specifik förolämpning mot kärandens utseende, och det är bara svarandens gissning, ansågs det inte vara en kränkning av kärandens heder som överskrider vad som allmänt accepteras i samhället.
Inlägg 6: “Lätt på foten” och liknande
Efter att ha pekat på faktumet att “de tar hem korta, fula personer för att ha sex”, beskriver de käranden som “om de inte slutar vara lätt på foten kommer de inte att ha någon framtid som fula”. Med tanke på att ordet “sexuellt lössläppt” används i texten efter “för att ha sex”, kan det tolkas som att det enda syftet är att ha sexuella relationer. Därför, inlägg 6 pekar på att käranden är någon som har sexuella relationer tanklöst och är ful, vilket överstiger vad som är socialt acceptabelt och ansågs kränka kärandens heder.
Inlägg 7: Om ansiktskonturer, “som en potatis” etc.
Klaganden har angett att konturerna av svarandens ansikte är “som en potatis”, och att “även om ansiktsdelarna är stora, ser det ändå ful ut eftersom konturerna inte är väldefinierade”. Genom att peka ut dessa specifika egenskaper hos svarandens utseende och sedan kalla svaranden för “ful”, har klaganden överträtt de gränser som allmänt accepteras i samhället och kränkt svarandens heder. Detta erkändes som en olaglig handling mot svaranden.
Domstolens beslut
Tokyo District Court (Tokyos tingsrätt) beslutade att de inlägg som gjorts på det anonyma internetforumet 5chan, som är tillgängligt för alla att läsa, upprepade gånger förolämpade käranden genom att kalla henne för “ful” och “oattraktiv”, och dessutom förtalade kärandens partner och kallade käranden för “lösaktig”. Domstolen bedömde att med tanke på antalet gånger svaranden hade postat, och innehållet i de inlägg som publicerats, var ett belopp på 200 000 yen (ca 16 000 SEK) tillräckligt för att kompensera käranden för den psykiska smärta som orsakats av kränkningen av hennes heder.
Käranden hade också begärt 1 002 602 yen (ca 80 000 SEK) för kostnader relaterade till avslöjandet av avsändarens information. Domstolen beordrade svaranden att betala 859 373 yen (ca 68 000 SEK) för skador som var direkt relaterade till svarandens olagliga handlingar (dvs. alla inlägg förutom det tredje inlägget), samt 100 000 yen (ca 8 000 SEK) i advokatkostnader, vilket ger en total summa på 1 159 373 yen (ca 92 000 SEK).
Även om skadestånd för förtal ofta är otillfredsställande låga, är skadestånd för kränkning av heder ofta ännu lägre.
Käranden i detta fall kan ha varit missnöjd, men genom att ta saken till domstol kunde hon få stopp på förolämpningarna och kränkningarna. Skadeståndet på 1 159 373 yen (ca 92 000 SEK) som svaranden var tvungen att betala kan ha varit tillräckligt för att få svaranden att ångra sina handlingar.
https://monolith.law/reputation/calculation-method-of-compensation-for-damages[ja]
Sammanfattning
Återigen, det vi har tagit upp här är bara exempel från lägre domstolar. Ändå tror vi att det kan vara till hjälp att förstå vilken typ av förolämpningar som anses vara “över gränsen”, och hur individuella förolämpningar och kränkningar bedöms.
Om du är ett offer som upprepade gånger har utsatts för förolämpningar, kränkningar eller förtal, bör du rådfråga en erfaren advokat för att se om det är möjligt att stämma för ärekränkning, eller om det inte anses vara ärekränkning, om det inte skulle vara en kränkning av din ära och värdighet.
Category: Internet