Hur långt sträcker sig toleransen för liknande varumärken? En genomgång av kriterierna för likhet och när det utgör varumärkesintrång.

Vad bör du göra om du upptäcker att en produkt med en “logotyp” eller “namn” som är mycket lik din egen produkt säljs på marknaden? Och hur bör du hantera situationen om du, när du utvecklar en ny produkt, upptäcker att det redan finns en annan produkt med ett liknande namn? Dessa situationer är inte bara en del av företagskonkurrensen utan kan också bli juridiskt allvarliga frågor som “varumärkesintrång” enligt japansk lag.

I den här artikeln kommer vi att förklara “likheten” som är viktig inte bara vid registrering av varumärkesrättigheter utan också när man utövar dessa rättigheter, med hjälp av rättsfall och konkreta exempel.

Vad är varumärkesrätt?

Varumärkesrätt är en rättighet som skyddar “identifieringsmärken” som används för att skilja varor och tjänster från andra företag. Dessa identifieringsmärken kan inkludera bokstäver, figurer, symboler, färger, ljud och till och med tredimensionella former. Genom att inneha varumärkesrätt har man den juridiska makten att förhindra att andra olovligen använder samma eller liknande varumärken.

Varumärkesrätt har följande egenskaper:

Exklusivitet

Innehavaren av varumärkesrätten har rätt att exklusivt använda det registrerade varumärket. Samtidigt har de rätt att förhindra obehörig användning av andra, vilket förhindrar att konkurrerande företag använder liknande varumärken och skapar förvirring på marknaden.

Skyddar varumärkets värde

Varumärken symboliserar företagets eller produktens varumärkesimage. Genom att inneha varumärkesrätt minskar man risken för att varumärkets värde skadas genom imitation eller olovlig användning.

Till exempel, när en känd varumärkeslogotyp eller symbol skyddas som varumärke, blir det lättare för konsumenter att skilja mellan äkta och förfalskade produkter.

Betydelsen av varumärkesrätt

Varumärkesrätt skyddar inte bara företagets intressen utan ger också konsumenterna material att basera sina köpbeslut på korrekt information. Det är tack vare denna rättighet som konsumenter kan känna sig trygga när de bedömer kvalitet och ursprung baserat på varumärket.

Dessutom kan varumärkesrätt inte bara erhållas nationellt utan även internationellt, vilket skyddar företagets verksamhet på den globala marknaden. På senare tid har varumärkesintrång över gränserna blivit ett växande problem, och ett adekvat skydd av varumärkesrätten har blivit allt viktigare.

Varumärkesrätt upprättas först genom registrering hos Patentverket. För att göra anspråk på varumärkesrätt utomlands är det nödvändigt att registrera varumärket även i det land där man vill göra anspråk på intrång. Ett oregistrerat varumärke får inte juridiskt skydd, vilket gör varumärkesregistreringen avgörande för företag med en varumärkesstrategi.

Relaterad artikel: Risker med intrång i immateriella rättigheter som patent, varumärken och upphovsrätt och hur man hanterar dem[ja]

Vad innebär likhet i varumärken?

Likheten mellan varumärken handlar om frågan om varumärken är “liknande” eller inte.

En rättsfall där Högsta domstolen i Japan visade sin ståndpunkt om likheten mellan varumärken är Iceberg-märkesfallet (Högsta domstolens beslut, Showa 39 (1964) nr. 110, den 27 februari Showa 43 (1968), Minshu volym 22, nummer 2, sida 399).

Domstolens bedömning av varumärkeslikhet har uttryckts på följande sätt:

Bedömningen av varumärkeslikhet bör göras genom en helhetsbedömning baserad på varumärkets utseende, koncept och benämning samt det intryck, minne och associationer dessa skapar hos handlare, och det är lämpligt att göra denna bedömning baserat på de faktiska omständigheterna i handeln med produkten.

Med andra ord, bedömningen av varumärkeslikhet bör inte baseras på isolerade faktorer utan bör göras genom en omfattande utvärdering som tar hänsyn till den specifika handelsmiljön och konsumenternas perspektiv.

Låt oss nu gå vidare till att förklara de specifika bedömningsfaktorerna.

Grundläggande bedömningsfaktorer för likheten mellan varumärken

Bedömningen av likheten mellan varumärken baseras på om “varumärket kan orsaka förväxling eller missuppfattning gällande ursprunget för varor eller tjänster”. Vid denna bedömning är följande tre faktorer avgörande:

Ytlikhet i Utseende Under Japansk Lagstiftning

Ytlikhet i utseende avser när formen av ett varumärkes visuella framtoning är likartad, det vill säga att det är visuellt förväxlingsbart. Bedömningen av likhet eller olikhet i utseende baseras i grund och botten på varumärkets totala form.

Emellertid kan en bedömning av likhet i utseende också göras genom att extrahera de väsentliga och avgörande delarna av varumärkets form.

Varumärken som bedöms vara likartade i utseende består ofta av grafiska element, men ibland kan även textbaserade varumärken anses vara likartade i utseende.

Specifikt jämförs hur lika varumärkena ser ut. Detta inkluderar jämförelser av logotypernas design, formen på bokstäverna, och kombinationen av färger.

Benämningssimilaritet (Likheter i uttal)

Benämningssimilaritet avser när uttalet av en varumärkes beståndsdelar, såsom text, figurer eller symboler, är förväxlingsbart i auditiv mening. Bedömningen av likhet i benämning baseras på uttalet av varumärkets helhet, men kan även grundas på uttalet av en viktig del av varumärket.

I de flesta fall bedöms textbaserade varumärken ha benämningssimilaritet, men även för figurativa varumärken kan det förekomma att en figurs uttal anses vara liknande.

Det avgörande är hur pass lika varumärkena låter när de uttalas.

Konceptuell Likhet

Konceptuell likhet avser när den betydelse eller det innehåll som uppstår från tecken, figurer eller symboler som utgör ett varumärke är förväxlingsbara. Principen är att om betydelsen eller innehållet är detsamma, anses varumärkena vara konceptuellt likartade.

Det centrala här är i vilken utsträckning varumärkena framkallar en gemensam betydelse eller bild. Till exempel kan “blå himmel” och “blue sky”, trots att de är på olika språk, representera samma koncept och därmed anses vara konceptuellt liknande.

Relaterad artikel: 【Reiwa 6 (2024) i april】Viktiga punkter i ändringarna av Japans varumärkes- och designlagar? Viktiga förändringar att känna till[ja]

Konkreta punkter för bedömning av likhet

Bedömningen av likhet baseras på konsumenternas perspektiv, det vill säga köpare av produkter eller användare av tjänster, och om de “liknar varandra” utöver de tre ovan nämnda elementen, måste följande faktorer beaktas.

Produktkategori

Om varumärket används för produkter eller tjänster som är identiska eller liknande, blir det lättare att fastställa likhet. Till exempel, om liknande varumärken används inom samma livsmedelskategori, är det mer sannolikt att konsumenterna blir förvirrade, vilket ofta leder till att intrång fastställs.

Verkligheten i handeln

De omständigheter under vilka varumärket används och den faktiska handelssituationen beaktas. Huruvida konsumenter fokuserar särskilt på produktnamn eller varunamn vid köpbeslut kan påverka hur strikt likhetsbedömningen blir, beroende på handelsformen.

Granskningskriterier hos det japanska patentverket

Hos det japanska patentverket finns det kriterier för att bedöma likheten mellan varumärken baserat på artikel 4.1.11 i den japanska varumärkeslagen.

• Om något av följande – utseende, benämning eller uppfattning – liknar varandra, kan det anses vara ett liknande varumärke.
• Men om någon av dessa tre element skiljer sig markant, eller om det baserat på handelns realiteter bedöms att det inte finns någon risk för förväxling, kan det anses vara icke-liknande.

Dessutom tar det japanska patentverket hänsyn till likheten med oregistrerade varumärken enligt artikel 4.1.10 i den japanska varumärkeslagen.

“Om det liknar ett oregistrerat varumärke som är allmänt känt bland konsumenter, kan det anses vara liknande även om utseendet eller benämningen skiljer sig, förutsatt att det finns en koppling i uppfattningen.”

I granskningspraxis anses varumärken ofta vara liknande om de har en liknande benämning, men om det finns en betydande skillnad i utseende och uppfattning kan de anses vara icke-liknande.

Referens: Det japanska patentverkets “Varumärkesgranskningskriterier”[ja]

Rättsfall där likhet i varumärken har erkänts i Japan

Hittills har vi förklarat vilka faktorer som används för att bedöma likhet mellan varumärken. Men när erkänns likhet i praktiken? Här presenterar vi några rättsfall där likhet mellan varumärken har erkänts.

Fall 1: Fall där produktnamnen ansågs likna varandra

I fallet med “Koushu Drink” (Intellektuell egendomsöverdomstolen, 14 april 2009 (Heisei 21), dom (Heisei 20 (Gyo-Ke) nr 10150)), var frågan om varumärkena “Koushu” som käranden använde och “Koushu” som svaranden använde var liknande i uttal eller koncept. Trots att de två varumärkena hade olika kanji-tecken, var deras uttal mycket lika, och de såldes båda som hälsodrycker.

Den intellektuella egendomsöverdomstolen bedömde att det fanns en hög risk för att konsumenterna skulle förväxla varumärkenas uttal och betydelse vid köptillfället. Specifikt läses både “Koushu” och “Koushu” som “kouju” och båda förknippas med koncept som “hälsa” och “lång livslängd”, vilket ledde till att likhet i uttal och koncept erkändes.

Fall 2: Fall där varumärkesnamnen ansågs likna varandra

I “Laurel”-fallet (Tokyos högre domstol, 4 september 1974 (Showa 49), dom (Showa 48 (Gyo-Ke) nr 51)), var frågan om varumärkena “Laurel” som käranden använde och “Lorrel” som svaranden använde skulle kunna förväxlas av konsumenterna. I detta fall var det särskilt likheten i koncept som var omstridd.

Tokyos högre domstol påpekade att både “Laurel” och “Lorrel” framkallar tanken på en lagerkrans. Domstolen bedömde också att det fanns likhet i utseende och uttal, och som ett resultat erkändes varumärkenas likhet.

Fall 3: Fall där produktlogotypernas former ansågs likna varandra

I fallet med “Surfacer”-bilschampo (Tokyos högre domstol, 7 mars 2000 (Heisei 12), beslut (Heisei 10 (Gyo-Ke) nr 210)), var frågan om den figurativa varumärket som käranden hade registrerat för användning på förpackningar av bilschampo och det visuellt liknande varumärket som svaranden använde var liknande. I detta fall var det viktigt hur konsumenterna visuellt valde produkter.

Domstolen påpekade att varumärkenas utseende var mycket lika och att de visuella elementens inverkan på konsumenternas val var betydande, vilket ledde till en hög risk för förväxling av produktens ursprung, och därmed erkändes likheten i utseende.

Fall 4: Fall där bokstäverna byttes ut men ansågs likna varandra konceptuellt

I “Fugunoko”-fallet (12 juni 1986, beslut om upphävande av patentverkets beslut (Showa 60 (Gyo-Ke) nr 7)), var frågan om varumärkena “Fugunoko” och “Kofugu” var liknande i koncept eller uttal. I detta fall var det varumärkenas association med regionala specialiteter och den inlagda bilden i varumärket som var omstridda.

Domstolen bedömde att även om varumärkena visuellt skilde sig åt på grund av den olika ordningen av tecknen, hade de båda en gemensam konceptuell association med “fugu” (blåsfisk) och deras uttal var också mycket lika. Därför erkändes likheten i koncept och uttal.

Konkreta exempel på när varumärken anses vara liknande enligt japansk lag

Hittills har vi introducerat kriterier och faktorer för när varumärken anses vara liknande baserat på rättsfall. Låt oss nu titta på specifika exempel där det är troligt att varumärken bedöms vara liknande.

I fall av förkortningar

• Exempel: Varumärkena “モノリス” och “Mリス”.
• Bedömning: Eftersom kallnamn och koncept är liknande, är det troligt att konceptuell likhet erkänns.

Skillnader mellan katakana och alfabetet

• Exempel: Om varumärket “モノリス” registrerats i katakana och en annan part använder “Monolith”.
• Bedömning: Likhet i kallnamn och koncept erkänns ofta.

Skillnader mellan text och logotyp

• Exempel: Om varumärket “モノリス” registrerats som text och en annan part använder en logotyp med designen “モノリス”.
• Bedömning: Det finns en möjlighet att likhet i utseende kan fastställas.

Endast en bokstav skiljer sig

• Exempel: Om varumärket “モノリス” registrerats och en annan part använder “ホノリス” eller “モノリズ”.
• Bedömning: Även om uttalet inte är exakt detsamma, om det bara skiljer sig med en ton, särskilt om det är en ton som lätt kan förbises som den sista tonen eller en ton i mitten av ett längre uttal, kan likhet i kallnamn anses föreligga.

När meningslösa ord ingår

• Exempel: Om varumärket “モノリス” registrerats och en annan part använder “モノリスA” eller “モノリス juridiska artiklar”.
• Bedömning: Även om det totala varumärket skiljer sig, om den “skilda delen” saknar särskiljningsförmåga (karaktär), ignoreras den delen vid bedömningen av likhet. Förekomsten av särskiljningsförmåga bedöms utifrån relationen mellan varumärket och de varor eller tjänster det används för (angivna varor eller tjänster). Därför, i ovanstående exempel, eftersom “juridiska artiklar” och “A” saknar särskiljningsförmåga, blir jämförelsen i praktiken mellan varumärkena “モノリス” och “モノリス”, och likheten kan anses vara hög.

Ovanstående är bara exempel, och eftersom allmän uppfattning och bedömning av varumärkeslikhet skiljer sig åt, är det viktigt att inte nonchalant anta att “detta är tillräckligt annorlunda för att inte vara likt” eftersom det kan leda till varumärkesintrång.

Relaterad artikel: Lär dig om standarder och straff för varumärkesintrång (fängelse och böter) genom exempel[ja]

Åtgärder företag bör vidta för att undvika tvister

När misstankar om varumärkesintrång uppkommer eller det finns juridiska osäkerheter kring ett varumärke, krävs det att företaget snabbt vidtar följande åtgärder.

1. Konsultation med experter: Sök råd från en advokat med expertis inom immateriell egendom.
2. Insamling av bevis: Dokumentera användningen av det varumärke som misstänks för intrång.
3. Förhandsregistrering och övervakning: Genom att tidigt registrera varumärket och kontinuerligt övervaka marknaden, sträva efter att upptäcka problem i ett tidigt skede.

Dessutom, när det finns en misstanke om likhet med konkurrerande företags varumärken, är det viktigt att snabbt inleda förhandlingar för att undvika långvariga rättsprocesser.

Sammanfattning: Konsultera en advokat vid intrång i varumärkesrättigheter

Bedömningen av varumärkesintrång i Japan baseras på tre huvudelement: utseende, benämning och koncept, och är beroende av handelsförhållandena för produkten samt det intryck som konsumenterna får. Det är viktigt för företag att beakta rättsfall och riktlinjer från det japanska patentverket för att agera på ett lämpligt sätt. Använd denna artikel som en referens för att överväga registrering av varumärken och strategier för att hantera risker för varumärkesintrång.

Varumärkesrättigheter kan vara ett kraftfullt verktyg för företag, men de kan också utgöra en stor risk vid intrång. Om ditt företag riskerar att göra intrång eller om det finns en möjlighet att någon annan gör intrång på dina rättigheter, bör du så snart som möjligt rådgöra med en erfaren advokat.

Vår byrås åtgärder

Monolith Advokatbyrå är en juridisk firma som specialiserar sig på IT, särskilt internet och juridik. På senare år har immateriella rättigheter som designrättigheter och varumärkesrättigheter fått ökad uppmärksamhet. Vår byrå erbjuder lösningar relaterade till immateriella rättigheter. Följande artikel innehåller mer detaljerad information.

Monolith Advokatbyrås expertisområden: IT- och immaterialrättsjuridik för olika företag[ja]