Praktisk vägledning om minskning av aktiekapital och reserver i japansk bolagsrätt

Den japanska bolagslagen fastställer procedurer för att minska aktiekapitalet och reserverna, vilka utgör den finansiella grunden för ett aktiebolag. Dessa procedurer kan fungera som kraftfulla verktyg för att uppnå olika affärsstrategier, såsom att täcka ackumulerade förluster, förbättra kapitalets effektivitet eller optimera skattehanteringen. Emellertid spelar aktiekapitalet och reserverna en viktig roll som säkerhet för företagets borgenärer. Därför reglerar den japanska bolagslagen strikt handlingar som syftar till att minska dessa belopp, med hänsyn till skyddet av borgenärernas intressen. Denna process är inte bara en intern redovisningsåtgärd utan involverar en komplex process med flera juridiska krav, inklusive beslut på bolagsstämman och borgenärsskyddsprocedurer. Att förstå och korrekt genomföra dessa procedurer är avgörande för en sund drift av ett aktiebolag. I denna artikel fokuserar vi på minskning av aktiekapital (kapitalminskning) och reserver enligt den japanska bolagslagen, och ger en detaljerad förklaring av de specifika procedurerna, beslutskraven och viktiga undantagsbestämmelser, baserat på lagens bestämmelser.

Minskning av Aktiekapital: Principerna för Förfarandet i Japan

När ett aktiebolag i Japan avser att minska sitt aktiekapital, regleras det grundläggande förfarandet av artikel 447, punkt 1 i den japanska bolagslagen (2005). Denna bestämmelse kräver strikta procedurer eftersom en minskning av aktiekapitalet innebär en betydande förändring av företagets finansiella grund.  

Som huvudregel krävs ett särskilt beslut av bolagsstämman för att minska aktiekapitalet. Ett särskilt beslut innebär att aktieägare som representerar mer än hälften av de röstberättigade aktierna måste närvara, och minst två tredjedelar av de närvarande aktieägarna måste rösta för förslaget. Lagen ställer dessa höga krav eftersom aktiekapitalet utgör grunden för företagets kreditvärdighet och fungerar som den slutliga säkerheten för borgenärer. Minskningen påverkar direkt borgenärernas risk och aktieägarnas investeringar, och därför bör beslutet inte fattas lättvindigt av ledningen utan kräver ett brett samförstånd bland aktieägarna.  

Vid detta särskilda beslut av bolagsstämman måste följande tre punkter specificeras enligt artikel 447, punkt 1 i den japanska bolagslagen:  

1. Det belopp som aktiekapitalet ska minskas med
2. Om hela eller delar av det minskade aktiekapitalet ska överföras till reservfonden, ska detta anges samt det belopp som ska överföras
3. Den dag då minskningen av aktiekapitalet träder i kraft

Det är viktigt att notera att det minskade aktiekapitalet inte får överstiga aktiekapitalet på den dag då minskningen träder i kraft. Detta är en bestämmelse för att förhindra att aktiekapitalet blir negativt.  

Undantag för Beslutskrav vid Minskning av Aktiekapital i Japan

Som huvudregel kräver en minskning av aktiekapitalet ett särskilt beslut vid bolagsstämman, men den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law) inför undantag som mildrar dessa strikta krav under specifika omständigheter. Dessa undantag är viktiga för att öka procedurens flexibilitet och för att möta specifika affärsmål.

Det första undantaget gäller minskning av aktiekapital för att täcka förluster. Enligt artikel 309, punkt 2, nummer 9 i den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law), kan en minskning av aktiekapitalet beslutas genom ett vanligt beslut vid den ordinarie bolagsstämman, förutsatt att minskningen inte överstiger det belopp som beräknas som förlusten på dagen för den ordinarie bolagsstämman enligt justitieministeriets förordningar. Ett vanligt beslut har mildare krav än ett särskilt beslut. Anledningen till att detta undantag tillåts är att proceduren inte leder till att företagets tillgångar flödar ut externt, utan är en intern redovisningsåtgärd för att återställa finansiell hälsa genom att justera balansräkningens siffror. Eftersom företagets tillgångar inte minskar, bedöms risken för borgenärerna som låg, vilket tillåter en enklare procedur.

Det andra undantaget gäller när aktiekapitalet minskas samtidigt som aktier emitteras. Enligt artikel 447, punkt 3 i den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law), om ett aktiebolag minskar aktiekapitalet samtidigt som aktier emitteras och det nya aktiekapitalet efter ikraftträdandet inte understiger det tidigare aktiekapitalet, krävs inget beslut från bolagsstämman. I ett bolag med styrelse kan beslutet fattas av styrelsen, och i ett bolag utan styrelse kan beslutet fattas av en direktör. Bakgrunden till denna regel är att eftersom aktiekapitalet inte minskar i praktiken, finns det ingen risk för att borgenärernas säkerhet skadas. Denna procedur liknar mer en “omstrukturering” av kapitalet än en “minskning”, vilket möjliggör snabbare beslutsfattande på styrelsenivå utan att gå via bolagsstämman.

Minskning av Reservfonder: Procedurer och Syften under Japansk Bolagsrätt

Precis som med minskning av aktiekapital kan ett aktiebolag minska sina reservfonder (kapitalreserv och vinstreserv). Denna procedur regleras av artikel 448 i den japanska bolagslagen och är generellt sett mindre administrativt betungande jämfört med minskning av aktiekapital.  

Vid minskning av reservfonder krävs i princip ett vanligt beslut från bolagsstämman. Detta är en lägre tröskel jämfört med minskning av aktiekapital, som i princip kräver ett särskilt beslut. På bolagsstämman måste följande punkter beslutas enligt artikel 448, första stycket i den japanska bolagslagen.  

1. Beloppet för den minskade reservfonden
2. Om hela eller delar av den minskade reservfonden ska överföras till aktiekapital, ska detta anges samt det belopp som ska överföras
3. Datum då minskningen av reservfonden träder i kraft

Det allmänna syftet med denna procedur är att överföra det minskade beloppet av reservfonden till övrigt kapitalöverskott. Övrigt kapitalöverskott kan sedan användas för att täcka förluster eller som grund för framtida utdelningar, vilket ökar den finansiella strategiska flexibiliteten.  

Det finns också undantagsbestämmelser för minskning av reservfonder, liknande de för minskning av aktiekapital. Artikel 448, tredje stycket i den japanska bolagslagen, föreskriver att om reservfonden minskas samtidigt som aktier emitteras, och beloppet efter ikraftträdandet inte understiger beloppet före ikraftträdandet, kan beslutet fattas av styrelsen (eller av en styrelseledamot) istället för av bolagsstämman.  

Skyddsförfaranden för Borgenärer: Den Viktigaste Processen vid Kapitalminskning i Japan

Vid processen att minska aktiekapitalet eller reservfonden är det mest kritiska och tidskrävande steget skyddsförfarandet för borgenärer enligt artikel 449 i den japanska bolagslagen. Aktiekapital och reservfonder spelar en roll i att skydda borgenärernas intressen genom att behålla företagets tillgångar internt. Därför, när dessa belopp minskas, kan det minska säkerheten som borgenärerna förlitar sig på, och lagen kräver att borgenärerna ges möjlighet att framföra invändningar.

För att genomföra detta förfarande måste företaget i princip vidta följande två åtgärder:

1. Offentliggörande i den officiella tidningen: Innehållet i minskningen av aktiekapitalet med mera offentliggörs i den officiella tidningen.
2. Individuell underrättelse till kända borgenärer: Företaget meddelar varje känd borgenär skriftligen eller på annat sätt.

Vid offentliggörande och underrättelse måste man tydligt ange innehållet i minskningen, uppgifter om företagets senaste balansräkning, samt att borgenärerna har rätt att framföra invändningar inom en viss period på minst en månad. Denna enmånadsperiod kan inte förkortas, och med tanke på att det tar cirka en till två veckor från ansökan om publicering i den officiella tidningen till den faktiska publiceringen, tar det minst cirka två månader från början till slut av skyddsförfarandet för borgenärer. Minskningen av aktiekapitalet med mera får ingen rättslig verkan förrän detta förfarande är slutfört.

Det finns dock alternativa metoder för att minska den praktiska bördan av individuell underrättelse. Företag som i sina stadgar har fastställt andra metoder för offentliggörande än den officiella tidningen (som publicering i dagstidningar eller elektronisk offentliggörande) kan, genom att använda dessa metoder utöver offentliggörande i den officiella tidningen (så kallad “dubbel offentliggörande”), undvika individuell underrättelse till kända borgenärer.

Om en borgenär framför invändningar inom den angivna perioden måste företaget antingen betala borgenären, tillhandahålla lämplig säkerhet, eller överlåta lämpliga tillgångar till en trustföretag eller liknande. Om företaget dock kan bevisa att minskningen av aktiekapitalet med mera inte “skadar den aktuella borgenären” behöver dessa åtgärder inte vidtas.

När Borgenärsskyddsproceduren Inte Är Nödvändig Under Japansk Bolagsrätt

Vid minskning av aktiekapital eller reservfonder är borgenärsskyddsproceduren i princip obligatorisk, men den japanska bolagsrätten erkänner undantag under specifika och begränsade omständigheter där denna procedur inte är nödvändig. Förekomsten av dessa undantag skiljer sig avsevärt mellan minskning av aktiekapital och minskning av reservfonder.

När aktiekapitalet minskas är borgenärsskyddsproceduren nästan alltid nödvändig. Enligt lagen finns det i praktiken inga undantag där denna procedur kan utelämnas. Detta speglar aktiekapitalets roll som en grundläggande del av företagets kreditvärdighet.

Å andra sidan, vid minskning av reservfonder, fastställer artikel 449, punkt 1 i den japanska bolagsrätten två viktiga undantag där borgenärsskyddsproceduren inte är nödvändig.

När hela det minskade beloppet av reservfonden överförs till aktiekapitalet

I detta fall flyttas medel endast från posten reservfond till posten aktiekapital. Eftersom aktiekapital anses ha en starkare bindande kraft på företagets tillgångar än reservfonder, verkar denna överföring snarare stärka än försvaga borgenärsskyddet. Därför anses borgenärsskyddsproceduren inte nödvändig.

När minskningen av reservfonden syftar till att täcka förluster och specifika villkor uppfylls

Specifikt gäller detta om (a) minskningen beslutas vid en ordinarie bolagsstämma och (b) det minskade beloppet av reservfonden inte överstiger företagets förlustbelopp på beslutsdagen. Denna procedur bedöms inte skada borgenärerna eftersom den inte innebär att företagets tillgångar flödar ut externt, utan endast är en intern redovisningsåtgärd för att förbättra balansräkningen. Därför tillåts utelämning av proceduren.

Förekomsten av dessa undantagsbestämmelser gör det möjligt att genomföra minskningen av reservfonder betydligt snabbare och enklare än minskningen av aktiekapital, särskilt när syftet är att täcka förluster.

Jämförelse av Förfaranden: Minskning av Aktiekapital och Reservkapital i Japan

Som tidigare förklarats finns det flera viktiga skillnader i de förfaranden som fastställs av den japanska bolagslagen, även när syftet med att minska aktiekapitalet och reservkapitalet är liknande. Minskning av aktiekapitalet betraktas som en mer grundläggande förändring av företagets finansiella grund och kräver därför i princip ett strikt beslutsfattande genom en särskild resolution vid bolagsstämman samt ett nästan oundvikligt borgenärsskyddsförfarande. Å andra sidan ses minskning av reservkapitalet som en del av en mer flexibel finansiell strategi och kan i princip genomföras med en vanlig resolution vid bolagsstämman. För specifika ändamål, såsom att täcka förluster eller överföra till aktiekapital, finns det en stor fördel i att borgenärsskyddsförfarandet kan undantas. Dessutom, eftersom aktiekapitalet är en registreringspost, krävs alltid en ändringsregistrering när dess belopp minskas. Reservkapitalet är dock inte en registreringspost, så registrering är inte nödvändig vid minskning, förutom när det överförs till aktiekapitalet.

Sammanfattningsvis kan dessa skillnader presenteras i följande tabell.

Analys av Rättspraxis: Tolkning av “Risk för att Skada Borgenärer” under Japansk Lag

Tolkningen av kravet “när det inte finns någon risk för att skada borgenärer” som företaget kan åberopa när en borgenär gör invändningar, är av yttersta vikt i praktiken. I detta avseende finns det en viktig rättspraxis som visar de japanska domstolarnas bedömningskriterier, nämligen Osaka Högre Domstols dom den 27 april 2017 (ärendenummer: Heisei 28 (2016) (Ne) nr 2880).  

I detta fall minskade ett företag (Y-företaget) sitt aktiekapital avsevärt, vilket ledde till att en av borgenärerna (X-företaget) gjorde invändningar. Y-företaget vägrade dock att tillhandahålla säkerhet med hänvisning till artikel 449, punkt 5 i den japanska bolagslagen, och hävdade att det inte fanns någon risk för att skada borgenärerna. X-företaget var missnöjt med detta och väckte talan för att ogiltigförklara minskningen av aktiekapitalet.

Domstolen avvisade en formell bedömning att en minskning av aktiekapitalet abstrakt ökar borgenärernas risk. Istället fastställde domstolen en standard där man bör bedöma om minskningen av aktiekapitalet “inte orättvist ålägger den aktuella borgenären en ytterligare risk” genom att överväga de specifika omständigheterna på ett omfattande sätt. Domstolen nämnde följande faktorer som bör beaktas:  

• Om utdelning av överskottsmedel är planerad omedelbart efter minskningen av aktiekapitalet
• Beloppet av borgenärens fordran och förfallodagen
• Riskerna i företagets affärsverksamhet
• Omfattningen av minskningen av aktiekapitalet

I detta fall bedömde domstolen att minskningen av aktiekapitalet inte konkret försvårade X-företagets fordringsåtervinning, med hänsyn till att X-företagets fordran var relativt liten och att X-företaget redan hade erhållit en dom som beordrade betalning från Y-företaget, vilket gjorde det möjligt att när som helst genomföra tvångsverkställighet. Som ett resultat erkände domstolen Y-företagets påstående och drog slutsatsen att det inte fanns någon risk för att skada borgenärerna.  

Denna dom markerar en viktig vändpunkt i rättstolkningen. Den etablerar tanken att man bör bedöma förekomsten av “risk för att skada borgenärer” inte utifrån en abstrakt minskning av den ekonomiska basen, utan utifrån en mer substantiell synvinkel, nämligen om det uppstår en konkret fara för den enskilda borgenärens fordringsåtervinning. Genom denna rättspraxis har det visats att företag, även när borgenärer gör invändningar, kan genomföra minskningsförfarandet för aktiekapitalet om de kan bevisa att det inte finns någon risk för att skada baserat på konkreta fakta.

Sammanfattning

Som vi har beskrivit i detalj i denna artikel, är minskning av aktiekapital och reservkapital under den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law) effektiva alternativ i en företags finansiella strategi. För att genomföra dessa åtgärder krävs dock att man noggrant följer de komplexa och strikta juridiska procedurerna, såsom beslutskrav vid bolagsstämman och borgenärsskyddsprocesser. Det är särskilt viktigt att förstå skillnaden mellan minskning av aktiekapital, som i princip kräver ett särskilt beslut och nästan alltid borgenärsskyddsprocesser, och minskning av reservkapital, som har mer flexibla krav. Att välja rätt procedur beroende på syftet är nyckeln till en framgångsrik strategi. När man överväger dessa procedurer är det avgörande att ha professionell expertis för att undvika juridiska risker och säkerställa en smidig genomföring.

Monolith Law Office har omfattande erfarenhet av att hantera juridiska frågor relaterade till minskning av aktiekapital och reservkapital för många klienter i Japan. Vår byrå har flera experter med utländska advokatlicenser och engelsktalande kompetens, vilket gör det möjligt för oss att erbjuda exakt och praktiskt stöd för de komplexa procedurerna under den japanska bolagslagen som beskrivs i denna artikel, från ett internationellt perspektiv. Vi uppmanar er att kontakta oss för rådgivning när ni överväger dessa procedurer.