Aktieägarnas vinstutdelning enligt japansk bolagsrätt: Lagstiftning om utdelning av överskottsmedel och återköp av egna aktier

Att återföra vinster som ett aktiebolag genererar från sin affärsverksamhet till sina ägare, aktieägarna, är en av de centrala aktiviteterna inom företagsledning. Denna återföring av vinster till aktieägarna är allmänt känd som “utdelning”, men den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law) fastställer en strikt rättslig ram för fördelningen av tillgångar till aktieägarna. Syftet med denna ram är att balansera mellan att säkerställa aktieägarnas intressen och att skydda företagets borgenärer, vilket är ett annat viktigt krav.

De huvudsakliga metoderna för fördelning till aktieägare som fastställs av den japanska bolagslagen kan grovt delas in i två kategorier. Den ena är “utdelning av överskottsvinster”, vilket motsvarar den allmänt förstådda betalningen av utdelningar (dividends). Den andra är “förvärv av egna aktier mot ersättning”, där företaget köper tillbaka sina egna aktier från aktieägarna, så kallade återköp av egna aktier (share buybacks). Även om dessa två metoder skiljer sig i form, delar de den ekonomiska verkligheten av att överföra företagets tillgångar till aktieägarna. Därför placerar den japanska bolagslagen båda under en enhetlig reglering.

Kärnan i denna reglering är konceptet “distributable amount”. Detta sätter en övre gräns för det totala belopp som ett företag kan fördela till aktieägarna och fungerar som en “vågskydd” för att förhindra att företagets tillgångar flödar ut i överdriven omfattning. En fördelning som bryter mot denna reglering betraktas som en “olaglig utdelning”, och de styrelseledamöter som är involverade i fördelningen, liksom de aktieägare som mottagit fördelningen, kan hållas ansvariga för allvarliga rättsliga konsekvenser.

I denna artikel kommer vi först att förklara de specifika procedurerna för “utdelning av överskottsvinster” och “förvärv av egna aktier mot ersättning” enligt den japanska bolagslagen. Därefter klargör vi syftet och de grundläggande principerna bakom regleringen av “distributable amount” som styr dessa fördelningshandlingar. Slutligen analyserar vi i detalj de rättsliga ansvar som uppstår vid överträdelse av denna reglering, med hänvisning till nyliga rättsfall.

Huvudmetoder för utdelning till aktieägare i Japan

Den japanska bolagslagen klargör procedurerna för att återföra vinster till aktieägarna. I princip betonas aktieägarnas kollektiva beslutsfattande, men för företag som uppfyller specifika krav finns det undantagsbestämmelser som möjliggör mer dynamiska affärsbeslut.

Utdelning av överskottsmedel under japansk bolagsrätt

Utdelning av överskottsmedel är det mest grundläggande sättet för ett företag att fördela ackumulerade vinster till sina aktieägare. Enligt artikel 453 i den japanska bolagslagen (2005) kan ett aktiebolag, med undantag för företaget självt som innehar egna aktier, genomföra utdelning av överskottsmedel till sina aktieägare.  

Den grundläggande proceduren för att genomföra denna utdelning är ett beslut vid bolagsstämman. Enligt artikel 454, punkt 1, i den japanska bolagslagen (2005) måste företaget, varje gång det avser att genomföra en utdelning av överskottsmedel, fastställa följande punkter genom ett beslut vid bolagsstämman.  

1. Typ av utdelningsmedel (kontanter eller andra tillgångar) och det totala bokförda värdet av dessa. Dock kan företaget inte dela ut sina egna aktier.  
2. Fördelningen av utdelningsmedel till aktieägarna. Detta innebär vanligtvis att utdelningen sker proportionellt i förhållande till antalet aktier som varje aktieägare innehar.  
3. Datumet då utdelningen av överskottsmedel träder i kraft.  

Detta beslut vid bolagsstämman kan vanligtvis fattas genom ett “ordinarie beslut” med enkel majoritet.  

Dock kräver lagen inte alltid ett beslut vid bolagsstämman. För att möjliggöra en snabbare utdelning kan beslutanderätten under vissa förutsättningar delegeras till styrelsen. Till exempel kan ett företag med en styrelse, genom att fastställa detta i sina stadgar, genomföra en utdelning en gång per räkenskapsår genom ett styrelsebeslut. Detta kallas allmänt för “interimsutdelning.”  

Vidare, för företag med en striktare styrningsstruktur, såsom de som har en revisor, är det möjligt att enligt artikel 459 i den japanska bolagslagen (2005) delegera beslutet om utdelning av överskottsmedel till styrelsen genom att fastställa detta i stadgarna. Denna bestämmelse används i stor utsträckning av börsnoterade företag för att flexibelt kunna anpassa sin utdelningspolitik till förändringar i affärsmiljön.  

Det är också möjligt att genomföra utdelning i form av andra tillgångar än kontanter (naturautdelning). Dock, om aktieägarna inte ges rätt att istället begära kontant ersättning (rätt till kontantutdelning) vid en naturautdelning, anses påverkan på aktieägarna vara betydande, vilket kräver ett “särskilt beslut” med strängare godkännandekrav vid bolagsstämman.  

Förvärv av egna aktier mot ersättning under japansk bolagsrätt

Förvärv av egna aktier mot ersättning, även känt som återköp av egna aktier, är också ett viktigt sätt att återföra kapital till aktieägarna. När ett företag betalar aktieägarna för att förvärva sina egna aktier, flödar kapital tillbaka från företaget till aktieägarna, vilket ekonomiskt sett liknar utdelning av överskottskapital.  

Denna process genomgår i princip en tvåstegs godkännandeprocess. Först, enligt artikel 156 i den japanska bolagslagen, fastställs en “ram” för förvärv av egna aktier genom ett vanligt beslut vid bolagsstämman. I detta beslut måste följande punkter fastställas.  

1. Typ och totalt antal aktier som kan förvärvas.
2. Innehållet i och det totala beloppet för den ersättning som ska ges i utbyte mot aktierna.
3. Perioden under vilken aktierna kan förvärvas (får inte överstiga ett år).  

Detta beslut vid bolagsstämman är en kontrollmekanism för aktieägarna för att förhindra obegränsat förvärv av egna aktier av företagsledningen och för att undvika oväntade effekter på andra aktieägare. Inom denna godkända ram beslutar styrelsen i ett företag med styrelse om de specifika villkoren, såsom tidpunkt och pris för individuella förvärv. Detta säkerställer att alla aktieägare får en rättvis möjlighet att sälja sina aktier.  

Liksom vid utdelning av överskottskapital finns det undantagsbestämmelser som möjliggör mer effektiva procedurer för förvärv av egna aktier. Särskilt när börsnoterade företag förvärvar egna aktier via marknaden, tillåter artikel 165, andra stycket, i den japanska bolagslagen att styrelsen kan besluta om förvärv av egna aktier om det är fastställt i bolagsordningen. Denna bestämmelse gör det möjligt att genomföra förvärv av egna aktier snabbt och i enlighet med marknadens förhållanden utan att behöva gå via bolagsstämman, och den används av många japanska börsnoterade företag.  

Regler för Kapitalreservering vid Utdelning till Aktiägare under Japansk Bolagsrätt

Efter att ha fastställt procedurerna för hur ett företag ska dela ut tillgångar till aktieägare, uppstår nästa fråga: “Hur mycket kan delas ut?” Den japanska bolagslagen har strikta regler för kapitalreservering, kända som “distributionsbara belopp”, för att hantera denna fråga.

Syftet med Regleringen av Distributionsbara Belopp i Japan

Det främsta syftet med regleringen av distributionsbara belopp är att skydda företagets borgenärer. Inom det japanska aktiebolagssystemet har aktieägare endast “begränsat ansvar,” vilket innebär att de endast ansvarar upp till det belopp de har investerat. Därför är det endast företagets tillgångar som utgör den slutliga källan för att betala företagets skulder. Om ett företag kunde distribuera sina tillgångar till aktieägarna utan några begränsningar, skulle det finnas en risk att företagets tillgångar uttöms och borgenärerna inte kan få sina fordringar betalda.  

För att förhindra en sådan situation, fastställer artikel 461 i den japanska bolagslagen att det totala bokförda värdet av handlingar som innebär utdelning av överskottsmedel eller förvärv av egna aktier mot ersättning till aktieägarna, inte får överstiga det “distributionsbara beloppet” på dagen då handlingen träder i kraft. Denna reglering är en grundläggande regel för att säkerställa bevarandet av företagets tillgångar och skydda borgenärernas intressen.  

Principen om Fördelningsbart Belopp under Japansk Bolagsrätt

Fördelningsbart belopp, konceptuellt sett, motsvarar den del av ett företags egna kapital som återstår efter att man har undantagit “aktiekapital” och “reserver” som enligt lag måste behållas som grund för företagets existens. Aktiekapital och reserver utgör företagets kärnkapital och bör fungera som säkerhet för borgenärer, vilket innebär att deras fördelning i princip inte är tillåten.  

Det viktiga att notera är att detta fördelningsbara belopp inte är en statisk siffra som fastställs en gång om året vid bokslutet. Enligt japansk lag baseras det fördelningsbara beloppet på den “dag då fördelningen träder i kraft,” vilket innebär att det måste beräknas dynamiskt vid varje fördelningstillfälle. Detta görs genom att utgå från balansräkningen vid slutet av den senaste räkenskapsperioden och sedan justera för viktiga transaktioner som avyttring av egna aktier eller minskning av aktiekapital. Denna beräkningskomplexitet kan ibland leda till regelöverträdelser i stora företag, som kommer att diskuteras senare.  

Vidare fastställer artikel 458 i den japanska bolagslagen en absolut nedre gräns, oberoende av beräkningen av det fördelningsbara beloppet. Ingen utdelning av överskottsmedel får ske om det skulle leda till att företagets egna kapital understiger 3 miljoner yen. Detta krav syftar till att upprätthålla en minimal finansiell grund för företaget.  

Jämförelse mellan Utdelning av Överskottskapital och Förvärv av Egna Aktier under Japansk Bolagsrätt

Som vi har sett tidigare, är både utdelning av överskottskapital och förvärv av egna aktier åtgärder för att återföra kapital till aktieägarna, och de är båda underkastade samma reglering av tillgängliga medel enligt japansk bolagsrätt. Dock finns det skillnader i procedurerna och i hur de påverkar företaget och aktieägarna. Utdelning av överskottskapital sker enhetligt till alla aktieägare i proportion till deras aktieinnehav, medan förvärv av egna aktier är en individuell transaktion mellan företaget och de aktieägare som säljer sina aktier. Detta kan påverka aktiekursen genom att minska antalet utestående aktier och därmed påverka vinsten per aktie (EPS).

Juridiskt Ansvar vid Brott mot Regleringar i Japan

Om utdelningar till aktieägare överstiger det fördelningsbara beloppet betraktas det som en “olaglig utdelning,” och den japanska bolagslagen ålägger stränga juridiska ansvar på de inblandade parterna. Denna ansvarsmekanism har en tvåstegsstruktur: först återställs företagets tillgångar snabbt, och därefter fördelas den slutliga förlusten rättvist mellan de inblandade parterna.

Enligt artikel 462 i den japanska bolagslagen, om en olaglig utdelning har gjorts, är följande personer skyldiga att solidariskt betala ett belopp motsvarande hela det utdelade beloppet (inte bara den överskjutande delen) till företaget:

1. Aktieägare som mottagit den olagliga utdelningen
2. Verkställande tjänstemän (som styrelseledamöter) som utfört uppgifter relaterade till utdelningen
3. Styrelseledamöter som föreslog ärendet om utdelningen till bolagsstämman eller styrelsen

Denna “solidariska ansvarighet” innebär att företaget kan kräva full betalning från någon av de ovanstående personerna. Tack vare denna starka bestämmelse kan företaget snabbt återfå de utflutna tillgångarna.

Det finns dock nyanser i varje parts ansvar. Verkställande tjänstemän som styrelseledamöter kan undgå denna betalningsskyldighet om de kan bevisa att de inte brustit i sin omsorgsplikt, det vill säga att de inte varit försumliga. Å andra sidan, aktieägarnas betalningsskyldighet till företaget ifrågasätter inte i det inledande skedet om de visste att utdelningen var olaglig (om de agerade i god tro eller ond tro).

Det andra steget i ansvarigheten är regressförhållandet mellan de inblandade parterna. Till exempel, om en försumlig styrelseledamot betalar hela beloppet på företagets begäran, kan denna styrelseledamot kräva (regress) att en “ond tro” aktieägare, som visste att utdelningen var olaglig, betalar tillbaka det belopp de mottagit. Men artikel 463 i den japanska bolagslagen fastställer att regress inte kan göras mot en “god tro” aktieägare som mottagit utdelningen utan att veta att den var olaglig, vilket skyddar dessa aktieägare.

Styrelseledamöternas ansvar kan inte undantas för den del som överstiger det fördelningsbara beloppet, även om alla aktieägare skulle samtycka. Detta visar tydligt att regleringen av finansiella resurser är en tvingande lagregel som syftar till att skydda inte bara aktieägarnas intressen utan även borgenärernas. Japans högsta domstol har också länge fastställt att förvärv av egna aktier i strid med regleringen av finansiella resurser är ogiltigt (Högsta domstolen, 5 september 1968).

Betydelsen av dessa regleringar har blivit tydlig genom senaste fall. År 2022 (Reiwa 4) upptäcktes att det stora tillverkningsföretaget Nidec Corporation hade felberäknat det fördelningsbara beloppet och genomfört olagliga mellanliggande utdelningar och förvärv av egna aktier. Detta fall visar att beräkningen av det fördelningsbara beloppet är extremt komplex och att även stora företag och deras revisionsbyråer riskerar att förbise detta. Tidigare, i Olympus-fallet, blev olagliga utdelningar baserade på uppblåsta vinster från omfattande bokföringsbedrägerier ett problem, och den tidigare ledningen dömdes till stora skadestånd i en aktieägarrepresentativ rättegång (Tokyo tingsrätt, 27 april 2017). Dessutom tenderar domstolarna att bedöma inte bara formellt utan även substantiellt, och det finns fall där överdrivna ersättningar till en ensam aktieägare som är styrelseledamot bedömdes som en olaglig utdelning som i praktiken kringgår regleringen av det fördelningsbara beloppet (Tokyo tingsrätt, 14 juli 2022).

Sammanfattning

I denna artikel har vi förklarat hur vinstutdelning till aktieägare hanteras under den japanska bolagslagen (Japanese Corporate Law), med fokus på de huvudsakliga metoderna “utdelning av överskottsmedel” och “förvärv av egna aktier mot ersättning”, samt den centrala regleringen av “distributerbara belopp”. Dessa system är noggrant utformade för att balansera företagets viktiga uppdrag att ge vinstutdelning till aktieägarna med det samhälleliga kravet att upprätthålla företagets finansiella grund och skydda borgenärerna. Procedurerna respekterar i princip aktieägarnas vilja, men tillåter styrelsen att fatta snabba beslut under vissa villkor. Om reglerna för finansiering bryts, åläggs både styrelseledamöter och aktieägare strikta juridiska ansvar. Som exempel från kända företag på senare tid visar, är efterlevnad av dessa regler en ytterst viktig fråga inom företagsledning.

Monolith Advokatbyrå har omfattande erfarenhet av att ge råd till ett stort antal klienter, både inom och utanför Japan, i frågor som rör den japanska bolagslagen. Vi erbjuder expertkunskap i att utforma metoder för utdelning till aktieägare, ge råd om efterlevnad av distributerbara belopp och hantera olika transaktioner och risker relaterade till bolagslagen. Vår byrå har flera juridiska experter med utländska advokatlicenser och engelska som modersmål, vilket säkerställer att internationella klienter kan förstå och hantera Japans komplexa lagstiftning korrekt. Om du har frågor om de ämnen som behandlas i denna artikel, tveka inte att kontakta vår byrå.